Det pågår idag en tyst misshandel där utbildad vårdpersonal på Öron näsa hals-mottagningar lurar in patienter i helt onödiga operationer i syfte att åtgärda nästäppa. Detta görs genom att man hävdar att personen i fråga har en sned nässkiljevägg som måste opereras. Det man dock inte förklarar är att 70-80 % av alla människor har en sned nässkiljevägg utan att detta är orsaken till nästäppa.
Samtidigt hävdar vården att näsmusslorna växer sig för stora och måste skäras bort eller brännas sönder. Detta trotts att forskning idag vet att näsmusslorna är svullna på grund av allergier, inflammation, födoämnesallergi eller miljöfaktorer så som pollen, damm, mögel etc.
Vården förklarar heller inte att näsmusslorna är dina andningsorgan och att du kommer få extremt stora livslånga besvär i form av Empty nose syndrome om dessa organ förstörs. Det är istället viktigare för vården att få in ett jämt flöde av patienter som skall opereras så att kirurgerna på ÖNH-mottagningarna får genomföra sina operationer. Många av dessa kirurger är dessutom konsulter som fakturerar sjukhusen för utförda operationer varvid de har ett ekonomiskt intresse i att operera många patienter.
Innan du tar beslut om en näsoperation bör du lyssna till berättelserna nedan från patienter som blivit skadade för resten av livet av kirurger som döljer risker och skador från operationer de utför. De fyra första filmerna nedan förklarar vad Empty nose syndromär och hur du skadas. Resten av filmerna visar patientberättelser från Youtube. Notera att samtliga filmer är på engelska men flera personer i Sverige har skrivit till Fonderingar och redovisat samma skador som personerna i filmerna.
PS: Notera att en operation av nässkiljeväggen så gott som alltid kombineras med att delar av de nedre näsmusslorna skärs bort. Detta för att ge kirurgen mer utrymme för att operera nässkiljeväggen. Notera också att Dr Eugene Kern i sin forskning kommit fram till att det i genomsnitt tar 6 år för patienter att utveckla fullskaligt Empty Nose Syndrom efter en aggressiv näsoperation där en stor del av näsans andningsorgan förstörts. Det här beror på att det tar tid för en från början frisk slemhinna att degenerera av den torrhet som blir följen när näsmusslorna förstörs och när näsan öppnas upp. Tidigare inlägg på bloggen nås via nedan länkar.
Acetylkolin - Funktion och roll i kroppen. Hur viss medicin påverkar Muskarina receptorer och orsakar torra ögon, torra slemhinnor och annan antikolinerg biverkan
För att förstå vad acetylkolin är så måste man först förstå vad en Synaps är: En Synaps är en koppling mellan två neuroner eller mellan en neuron och en målcell. Kopplingen är dock inte elektrisk utan sker istället på kemisk väg med signalsubstanser. Signaleringen går till på så sätt att en elektrisk signal kommer fram till den Presynaptiska nervcellen. Från denna skickas därefter olika typer av signalsubstanser som tas upp av receptorer i den Postsynaptiska nervcellen. Härifrån görs de kemiska signalerna återigen om till elektriska varvid en elektrisk nervimpuls skickas till berörd del av kroppen. En sådan viktig signalsubstans är Acetylkolin.
Acetylkolin är en signalsubstans som frigörs från postganglionska nerver. Signalsubstansen finns bland annat i synapserna mellan nerver och muskler och kroppen använder sig av signalsubstansen för att kemiskt skicka över nervsignaler till andra celler såsom neuroner, muskelceller och körtelceller.
När det gäller musklerna så är det Acetylkolin som ansvarar för att nervimpulsen når fram så att muskeln kan dra ihop sig. Ett enzym (acetylkolinesteras) bryter sedan snabbt ner kvarvarande acetylkolin i Synapsen och en ny signal kan nu skickas till muskeln om rörelse. Acetyklolin är således viktigt för bland annat vår rörelseförmåga.
Acetylkolin förekommer också i hjärnans cortex där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. Därtill är Acetylkolin den signalsubstans som ser till så att elektrisk signaler kan nå körtlar i kroppen om att producera sekret. Exempel på två sådana körtlar är spottkörteln och tårkörteln. Acetylkolin påverkar även utsöndringen av matsmältningsenzymer. Exempelvis kan nämnas att Acetylkolin är den signalsubstans som får Bukspottkörteln att producera Galla som bland annat är viktigt för att bryta ner fettet i maten.
Kort sagt kan man säga att Acetylkolin reglerar all typ av sekretion i kroppen. Allt från saliv, tårar, Mucin i näsan till sekret och enzymer i tarmarna. Därtill har acetylkolinet funktionen att dra ihop musklerna i tarmväggen så att maten vi äter bryts ner och långsamt flyttas nedåt i tarmarna. Av ovan nämnda saker kan man således dra slutsatsen att Acetylkolin har en omfattande och mycket viktig funktion i den mänskliga kroppen. Mediciner som påverkar produktionen av denna signalsubstans kan således få stor inverkan i kroppen.
Mediciner och påverkan på signalsubstansen Acetylkolin
System i kroppen där signalerna överförs av acetylkolin benämns kolinerga. Det här är viktigt att veta eftersom det finns många olika typer av mediciner som har så kallade anti-kolinerga effekter. Med anti kolinerga effekter menas att medicinen blockerar funktionen av Acetylkolin. När denna effekt blockeras når således inte nervsignaler fram till de kroppsdelar som normalt sett erhåller signalering via signalsubstansen. Ren konkret innebär detta att exempelvis tårkörtlar, svettkörtlar och salivkörtlar inte får signal om att de skall producera sekret. Strömbrytaren för att dessa kroppsdelar är såldes avstängd. Påverkan sträcker sig dock inte enbart till ovan nämnda organ. Alla kroppsfunktioner som har större eller mindre körtlar påverkas. Lungorna, tarmslemhinnan, könsorganen, nässlemhinnan, halsen, munnen osv.
Fördjupning av funktionen av signalsubstansen Acetylkolin
För att gå lite djupare in i hur Acetylkolin fungerar så kan nämnas Acetylkolin aktiverar Muskarin och nikotin receptorer i kroppen. Vad avser Muskarin receptorerna så finns det 5 typer. M1, M2, M3, M4 och M5. Nedan kan man se en övergripande förklaring till var dessa olika typer av receptorer sitter och hur de påverkar kroppen. Informationen nedan är huvudsakligen hämtad från studien:
Muscarinic receptors: their distribution and function in body systems, and the implications for treating overactive bladder: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1751864/
Muscarinic acetylcholine receptor M1
Denna receptor är vanligt förekommande i det centrala nervsystemet och i Exokrina körtlar. Det vill säga i körtlar som via kanaler utsöndrar sekret till kroppens slemhinnor. Exempel på några sådana körtlar är: Svettkörtlar, Tårkörtlar, Salivkörtlar, Prostatan, Mukösa körtlar (i slemhinna), Bukspottkörtel (både Exokrin och endokrin körtel), Bröstkörtel, Körtlar i örongång, Talgkörtlar (i huden) osv.
När det gäller talgkörtlar så är detta körtlar som finns på flera ställen i kroppen i något olika format och med olika funktion. På engelska kallas dessa körtlar för ”Sebaceous glands” och de Meibomska körtlarna i ögonlocken är en sådan typ av körtel. Andra exempel i kroppen där liknande talgkörtlar finns är i näsan, då specifikt i näsans yttre del. På det manliga könsorganet och då specifikt på ollonet, I kvinnans vaginala delar, då i vaginans inre läppar samt på bröstvårtorna osv.
Muskarin M1-receptor finns även i hjärnan och då mer specifikt i hippocampus, hjärnbarken och i perifera ganglierna). Muskarin M1 receptorerna påverkar även icke-viljestyrda kroppsfunktioner, minne och inlärning.
Muscarinic acetylcholine receptor M2
Dessa receptorer är lokaliserade till hjärtat och lungorna där den i hjärtat är ansvarig för att sänka hjärtrytmen. Hämmar man M2 receptorn genom någon anti-kolinerg medicin så som tex Atropin så ökar således hjärtfrekvensen. Receptorn finns också i kroppens glatt-muskulatur. Sådan täcker många av kroppens rörformiga håligheter så som exempelvis blodkärl, inre organ, tarmar, matstrupe, luftstrupe, ringmuskel. M2 receptorn finns också i läderhuden i närhet till hårsäckar.
Muscarinic acetylcholine receptor M3
M3 receptorn finns på flera ställen i kroppen så som bland annat i glatt muskulatur (beskriven ovan). En aktivering av denna receptor orsakar vanligtvis en ökning av intracellulärt kalcium och därför en kolinergt sammandragning i glatt muskulatur. Receptorn är såldes involverad i exempelvis tarm-motalitet (tarmrörelser) där glattmuskulatur runt tarmarna kniper ihop och för maten fram och tillbaka för att underlätta matsmältning, tarmstädning och tarmtömning. Den är också involverad i den sammandragning som sker i urinblåsan vid urinering. Likaså är den involverad i processen när Bronkerna i lungorna dras ihop.
Muscarinic acetylcholine receptor M4
Muskarin M4-receptorn finns även denna i lungorna. Likaså i det centrala nervsystemet. Aktivering av M4 receptorn hämmar frisättning av acetylkolin i Striatum. Straitum är ett område i storhjärnan som finns i båda hjärnhalvorna och som påverkar vår kognition. Området styr bland annat belönings-uppfattning, även framtida belöning, beslutsfattande, handlings-planering, förstärkning och motivationskänsla. Dorsala (Övre) Stratum styr i sin tur impulsivitet och hämmande av sådan. Hos människan aktiveras Stratum i samband med belöning eller i samband med oväntad eller intensiv stimuli. Dysfunktion i Straitum kan bland annat leda till depression och tvångssyndrom. På grund av sin involvering i belöningsuppfattning så är området också involverat i beroende. Det är också känt att området ger upphov till förstärkande effekter av stimulerande medel, tex alkohol. Detta genom dopaminerg stimulering.
Muscarinic acetylcholine receptor M5
M5 receptorn finns i många organ men fullständig förklaring och forskning verkas saknas. Några saker man känner till är dock att bindning av acetylkolin till M5 -receptorn utlöser ett antal cellulära svar, såsom adenylatcyklashämning, fosfoinositidnedbrytning och kaliumkanalmodulering.
Muskarinreceptorer i kroppen, lokalisering och funktion
Muskarin-receptorer finns utsprida över hela kroppen. Nedan är därför bara några få exempel på vart man hittar receptorerna och vilka funktioner de har i de olika vävnaderna.
Urinblåsan: Här återfinnas samtliga 5 Muskarin-receptorer men M2 och M3 har visat sig vara dominerande. Båda receptorerna har funktionen av att kontrahera blåsan vid urinering.
Salivkörtlar: M1 och M3 receptorer. Aktivering av båda receptorerna leder till utsöndring av saliv.
Tarmar: I studier av marsvin har man hittat M1-M5 i tarmens glatt muskulatur. Vad avser människan så anses M2 och M3 vara de receptorer med mest funktionalitet. M2 receptorer är dock de receptorer som det till antal finns flest av. I studier på hundar har man visat att M3 receptorn är den som är mest ansvarig för tarmrörelser genom aktivering av glatt muskulatur.
Hjärnan: Alla 5 receptorer återfinns här. Muskarin-receptorer i hjärnan aktiverar en mängd signalvägar som är viktiga för modulering av neuronal excitabilitet,synaptisk plasticitet och återkopplingsreglering av Acetylkolin.
Ögonen: Här återfinns M1-M5, det vill säga samtliga Muskarin receptorer. Procentuell fördelning av respektive receptortyp ser ut som följer: M3 60-75%, M2 5-10%, M4-10%, M1 7%. I Iris Sphincter (pupil muskeln) 5%.
I studier på möss har man funnit att M3 receptorn kontraherar en glatt muskulatur i ögat som på engelska heter ”Iris Sphincter muscle”. Denna muskulatur är en del av Iris (D.V.S det färgade området som omsluter pupilen). Muskelns funktion är att dra ihop pupillen för att reglera den mängd ljus som kommer in i ögat.
I studier på kaniner har man även funnit att M5 receptorn verkar kontraherande av ögats så kallade ”Ciliary muscle”. DVS i ögats ringformade muskel som är ansvarig för ackommodation. En process som uppstår när ögat fokuserar på ett objekt. (Under ackommodationen plattas antingen linsen ut eller blir konkav). Vidare studier har också konstaterat att ytterligare påverkan på pupillens förmåga att kontrahera eller utvidga sig sker genom påverkan på M2 receptorn.
Vad avser M1 receptorn så finns denna närvarande i Iris, Scelera (det vita området runt iris) och i de epitelceller som ligger framför linsen, dvs mellan linskapseln och linsfibrerna. Dessa epitelceller är ansvarig för homeostas av linsen. Med homeostas menas att kroppen ordnar de perfekta förhållanden för optimal funktion av organet. Tex rätt vätskebalans, rätt temperatur, rätt PH, rätt koncentrationer av blodsocker, mineralbalans etc.
I studier på djur har man också fastställt att M1, M2 och M3 receptorer kan aktivera bägarceller (celler som producerar sekret) på konjunktiva (ögats bindehinna). Det vill säga den epitelhinna som täcker insidan på ögonlocken samt den hinna som täcker den vita delen på ögat. Bägarcellerna på denna hinna producerar det sekret som är en betydande del av tårfilmen.
Antikolinergika har således många negativa effekter för ögat och av texten ovan kan man nu förstå varför en direkt effekt av Antikolinergika är ljuskänslighet och svårigheter att fokusera blicken samt problem med torrhet och suddig syn. Från tidigare i texten har vi också konstaterat att Antikolinergika även stänger av talg-produktionen i hudens talgkörtlar. De meibomska körtlarna i ögonlocken som producerar fett för en stabil tårfilm är att betrakta som en specialiserad Talgkörtel. Därav påverkar alltså Antikolinergika även denna del av tårfilmen negativt.
Tårkörteln: I skrivande stund har jag inte kunnat hitta några dokument som visar vilka Muskarin-receptorer som finns i Tårkörteln. Dock har man kunnat konstatera att utsöndringen av tårar har ökat om Muskarin receptor (M3) har stimulerats via intagande av en Muskarin Agonist.
Hjärtat: I det mänskliga hjärtat har man identifierat Muskarin-receptorer M1, M3, M5. I studier på djur har man funnit att aktivering av vissa Muskarin-receptorer påverkar hjärtfrekvensen.
Näsan: Även i näsans slemhinna finns Muskarin-receptorer. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen vasokonstriktion och vasodilatation av blodkärlen i näsan (förmågan för blodkärlen att öka eller minska i diameter). De styr således funktionen med att näsmusslorna (näsans andningsorgan) kan svälla upp eller kontrahera efter behov. I Forskningsstudie (1.2) utförd på kaniner har man konstaterat att utsöndringen av Acetylkolin leder till vasodilatation, det vill säga diametern av blodkärlen ökar och näsans slemhinna sväller upp varvid luftpassagen minskar.
Forskningsstudie (1.2): M1 and M3 muscarinic receptors mediate relaxation and contraction in canine nasal veins: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21679501/
Därtill styr Muskarin-receptorerna också de sekretproducerande bägarcellerna i slemhinnan. En aktivering av Muskarin-receptorerna i slemhinnan sker genom signalsubstansen Acetylkolin och konsekvensen av detta leder till en Parasympatisk reaktion i nervsystemet där bägarceller (små körtlar) i slemhinnan triggas till utsöndring av sekret.
I studie (1.1) “Muscarinic receptor subtypes in human nasal mucosa: characterization, autoradiographic localization, and function in vitro” tittade man på funktionen av Muskarin-receptorer M1, M2 och M3 i Näsmusslorna. Här kom man fram till att receptor M1 och M2 samexisterade i submukösa körtlar (små körtlar inne i slemhinnan). Man drog också slutsatsen att M1 receptorer kan styra körtelsekretion medan M3 receptorer kan reglera både sekretion från körtlar och styrningen av blodkärlens diameter i nässlemhinnan.
Nedan kan man se en fördjupningsföreläsning om Muskarina receptorer.
Antagonist och Agonist förklaring
För förstå vilka mediciner som påverkar effekten av Acetylkolin och därefter Muskarin-receptorerna så behöver man känna till vad en Antagonist och en Agonist är.
En Agonist är en substans eller en medicin som binder till en receptor i en Synaps och som stimulerar till aktivitet i Synapsen. Som exempel kan nämnas följande: En Agonist som fäster på en receptor som leder till en muskel får således muskeln att dra ihop sig. En Agonist främjar således kroppslig funktion.
En Antagonist däremot är ett ämne eller ett läkemedel som binder till receptorn i en Synaps och som sen motverkar synapsens verkan. Det vill säga en antagonist kan minska eller blockera den signal som normalt sett skulle ha skickats ut från Synapsen. När receptorn är blockerad kan den således inte längre utöva sin funktion. Kroppsfunktionen hämmas eller stängs helt av. Nedan kan man se en fördjupningsfilm om antagonism och Agonism.
Muskarin antagonist och anti kolinerg effekt
En Muskarin antagonist är således ett ämne eller en medicin som binder till Muskarin-receptorn men som motverkar dessa naturliga funktion. Nervsignaleringen ut från Synapsen försvagas eller blockeras således helt och därmed blockeras eller minskar kroppens naturliga effekt av Acetylkolin. Den kroppsfunktion som normalt sett skulle tagit vid om nervimpuls skickats ut från Synapsen kommer således påverkas genom att helt utebli eller genom att försvagas. Mediciner som är Muskarina antagonister omnämns också som Anti kolinergika. En sådan medicin har vad man kallar anti kolinerg effekt. Det vill säga medicinen påverkar det Kolinerga systemet i kroppen negativt. Signalering hämmas eller blockeras helt.
Antikolinergika en sammanfattning
Tar man alltså mediciner med Anti kolinerg effekt påverkas alla de funktioner som Muskarin-receptorerna M1-M5 normalt sett aktiverar. Har man läst texten ovan så inser man nu att det blir en omfattande negativ påverkan på kroppen där många kroppssignaler stoppas eller hindras som normalt skulle skickats till olika körtlar, vävnader och organ. En av den mest omfattande påverkan denna typ av medicin har är att den påverkar kroppens alla körtlar. Det vill säga, den antikolinerga effekten blockerar effekten av Acetylkolin. Ämnet hindrar Muskarin-receptorn att skicka nervimpuls vidare till kroppens körtlar om att de skall producera sekret. Därav torkar slemhinnor ut. Tar man en sådan medicin under längre tid kan konsekvensen vara stor och många gånger vara irreversibel. Många är de som fått bestående problem med torra ögon efter att under längre perioder tagit exempelvis Anti histamin som har en stark anti kolinerg effekt.
Nu när man vet detta behöver man kontrollera om den medicin man tar har Anti kolinerga effekt. För att göra så kan man behöva känna till vad man skall söka på. Här följer några vanliga benämningar:
Anti kolinerg medicin / Kolinerga blockerare / Kolinerga antagonister / Muskarin-antagonister / Mediciner som har Kolinerga effekter / Mediciner som påverkar det Kolinerga systemet / Parasympatolytika
Biverkningar av Antikolinergika - En lista
OBS: Nedan är ingen komplett lista på biverkning av Antikolinergika
Hud Torrare hud då talproduktionen i talgkörtlarna hämmas Minskad svettning med eventuellt värmeslag som följd
Lungor Nedsatt sekretion i Bronkslemhinnan, dvs i lungorna Ökar risk för hals lunginfektion orsakad av bris på antimikrobiell effekt av saliv och sekret
Ögon Vid intagande av Antikolinergika - Ackommodationssvårigheter (svårighet att fokusera blicken) Vid intagande av Antikolinergika - Nedsatt syn orsakat av hämmande effekt på tårfilmen
Vid intagande av Antikolinergika - Förhöjt tryck i ögat. Detta uppstår genom att muskel som släpper på trycket i ögat avaktiveras när acetylkolin blockeras. Högt tryck i ögat kan över tid orsaka Keratokonusoch Glaukom. Två tillstånd som försämrar synen. PS: Högt tryck i ögat behandlas med läkemedlet Pilocarpin som är en Kolinerg Agonist och som således aktiverar denna muskel.
Tårfilmens tre lager hämmas, Dvs mindre mängd Tårar, Mucin och lipider.
I längden bestående Blefarit och dysfunktion av de meibomska körtlarna i ögonlocken Slutligen celldöd av de meibomska körtlarna med kroniskt torra ögon som följd
I längden erosioner på hornhinnan (sår) som ger bestående dålig syn (Astigmatism) Detta är orsakat av kronisk torrhet där hornhinnan skadas.. OBS Denna typ av synfel kan vara omöjlig eller mkt svår att korrigera med glasögon. Personer som under år lidit av torra ögon ses också i större omfattning än andra individer ha utvecklat Keratokonus. En konisk formförändring av ögat som ger försämrad syn och ökad torrhet.
I längden hämmande och bestående negativ effekt på ögats alla körtlar = Kroniskt torra ögon.
I längden kan de Meibomska-körtlarna i ögonlocken tillbakabildas eller få försämrad funktion. Samma sak kan hända med tårkörteln och eller med alla de små bägarceller som sitter på ögat och i slemhinnan runt ögat.
Utvidgning av pupillerna (Mydriasis) med följd se nedan: Ljuskänslighet, Ögonsmärta, suddig syn, huvudvärk Glaukom hos predisponerade patienter
Vill man läsa om läkemedel som orsakar "dry eye disease" (kroniskt torra ögon) så vill jag hänvisa till en bra sida här: 5 Worst Drugs that Cause Dry Eye Disease
Nedan kan man också lyssna på en bra föreläsning om orsaken till torra ögon bortom Läkemedelsorsaker.
Mun Torr mun med dålig lukt Torr mun med svårigheter att svälja i brist på saliv Långsiktigt hål i tänderna som följd av torr mun
Kognitiv förmåga Kognitiv nedsättning (sömnighet, hjärndimma, orkeslöshet) Nedsatt förmåga att koncentrera sig Mild förvirring (framförallt hos äldre) Hallucinationer (visuella eller ljudmässiga)
Urinblåsa Urinretention (svårighet tömma blåsan), detta då glatt muskulatur i blåsans väggar påverkas negativt Inkontinens (svårighet att hålla inne urinen)
Tarm och Mage Minskad tarmperistaltik (tarmrörelser) Förstoppning eller förändrad konsistens av avföring Förändringar av konsistens av avföring
På lång sikt påverkas tarmen negativt på flera olika sätt. Det första sättet Antikolinergika påverkar är att det hämmar aktiviteten av glatt muskulatur. Sådan muskulatur finns på flera olika ställen i kroppen där tarmväggen är ett sådant ställe. Detta hämmar tarmens förmåga att flytta föda fram och tillbaka för att spjälka den (bryta ner). En möjlig konsekvens av detta är näringsbrist. En annan konsekvens är förstoppning. Tarmen skall mellan måltider rensa sig själv och pressa maten vidare till tjocktarmen. Detta leder till att tarmen får vila och återhämta sig. Om denna funktion hämmas eller blockeras kan det leda till en överväxt av patogena (dåliga) bakterier som retar och irriterar slemhinnan. Därtill fungerar Antikolinergika på samma sätt i tarmen som det gör i kroppens övriga körtlar. Det sänker produktionen av sekret. Ett sekret som dels innehåller enzymer men som också har en viktig funktion att skapa en skyddande hinna i tarmen. Tar man under lång tid Antikolinergika så får man mindre mängd sekret i tarmen. Detta tillsammans med en möjligt överväxt av patogena bakterier påverkar tarmslemhinnan negativt med irritation och möjligtvis låggradig inflammation. Har man på topp av detta redan någon tarmsjukdom så som Ulcerös kolit och eller Crohns sjukdom så kan detta bidra till att trigga ett skov. Där till kan Antikolinergika på lång sikt förvärra eller ge upphov till ökad tarmpermabilitet. Detta genom att det skyddandelagret av sekret saknas samtidigt som det finns patogena bakterier som retar slemhinnan. En kontinuerlig ökad tarmpermabilitet under lång tid är mycket negativt för hälsan och leder till utvecklandet av födoämnesintoleranser. Det leder också till en överdriven aktivering av immunsystemet som till stor del är lokaliserat till insidan av tarmen. För att läsa mer om detta hänvisat till att söka själv på: Intestinal permeability eller läckandetarm.
Hämmande av muskelsammandragning i Glatt muskulatur
Glatt muskulatur är en muskelvävnad som styrs av det autonoma nervsystemet (det icke viljestyrda nervsystemet). Denna muskelvävnad sitter i väggarna av kroppens många rörformiga håligheter. Några exempel är i: Tarmar, urinblåsa, blodkärl, matstrupe, luftstrupe och ringmuskel. Ett annat ställe som också har glatt muskulatur är området i närmast anslutning till kroppens hårsäckar. När man tar Antikolinergika hämmar eller blockerar man helt nervsignaler till glatt muskulatur. Eftersom vi har så många organ som innehåller detta så kan det få negativa konsekvenser för varje enskild sådant organ. För att ta ett exempel så kan nämnas att Antikolinergika ger problem med att urinera efterkom signalen som skall skickas till blåsans Glatt muskulatur hämmas eller blockeras. Urinblåsan får då svårigheter att dra ihop sig och tömning kan bli svårt eller omöjligt att slutföra fullt ut.
OBS: År 2011-2012 jobbade jag på ett HVB hem för missbrukare. Här hade vi en yngre kille på mellan 23-26 år. Personen i fråga hade slutat med droger men tog nu Atarax på hög dos (lugnande och sömngivande medicin med stark anti kolinerg effekt). Som tidigare beskrivet är en vanlig Antikolinerg effekt att nervsignaler till glatt muskulatur i urinblåsan hämmas. Trotts sin ringa ålder var han tvungen att använda kateter för att tömma blåsan. Så stark effekt kan alltså anti kolinerg medicin ha även på yngre individer.
Generellt Torrhetsproblem från kroppens alla slemhinnor Torrhets problem i underlivet både hos män och kvinnor Torr näsa och ökad risk för infektion pga avsaknad av skyddande sekret
Så nu har vi en relativt god bild av hur Antikolinerg medicin påverkar kroppen. Men varför behöver vi då känna till detta? Ja min erfarenhet är att få läkemedelsbolag skriver ut alla de biverkningar som är relaterade till Anti Kolinerg påverkan. Därav behöver vi själva ha bakomliggande kunskap för att kunna avgöra om en medicin vi tar eller tänker ta kommer ge Anti Kolinerg effekt. Många problem idag så som torra ögon, torr mun och generellt torra slemhinnor anses idag vara åldersrelaterade. Frågan är dock om detta verkligen är hela sanningen? Eller kan det vara så att äldre människor ges mediciner som har anti kolinerg effekt och samtidigt är mer känslig för detta än yngre? Ja hur som helst så döljer man gärna en komplett biverkningslista i FASS på alla de Anti Kolinerga effekter en medicin skulle kunna ha. I bästa fall kanske man skriver ut att medicinen har anti kolinerg effekt men de flesta lekmän saknar helt kunskap att förstå vad detta innebär. Därtill är också min egen erfarenhet att många läkare saknar kunskap om Antikolinerga effekter och vilka mediciner som har sådana effekter. Personligen har jag sökt Ögon mottagningen på det lokala sjukhuset någonstans 7-10 gånger. Vid varje tillfälle har jag frågat om den medicin jag tar skulle kunna vara orsak till mina torra ögon? Aldrig någon gång har jag fått ett svar att så är fallet. Detta trotts att aktuell medicin (antihistamin) och Zolpidem har kraftiga Antikolinerga effekter.
Vad används Antikolinergika för?
Här följer några exempel:
(1) Överaktiv blåsa, det vill säga om man måste kissa ofta. Här verkar läkemedlet genom att blockera nervsignalen till urinblåsan.
(2) Vid diarré, även här blockeras signalen till glatt muskulatur, i detta fall muskulaturen som pressar födan framåt i tarmen. En sådan blockerad signal leder till en långsammare tarmpassage och skall på detta vis kunna motverka diarré då tjocktarmen får mer tid på sig att återuppta vätskan.
(3) Vid Parkinson. Vid denna sjukdom har man bland annat ofrivilliga muskelrörelser och som ni säkert kommer ihåg så är acetylkolin den signalsubstans som får musklerna att dra ihop sig. Med hjälp av ett Antikolinergt läkemedel kan man således blockera denna signal.
(4) Överdriven svettning, här blockerars signaleringen till svettkörtlar.
(5) Vid Astma. Vid detta tillstånd får man en överdriven sammandragning i glatt muskulatur i Bronkerna (i lungorna). Antikolinergika blockerar således även här signalen till muskeln. Resultatet blir att muskeln slappnar av och personen i fråga får då en bättre syresättning och andning.
(6) Sömnproblem. I många fall beror sömnproblem på en hjärna som inte kan sluta tänka. En sådan hjärna har en hög nervsignalering mellan hjärnans olika områden och personen i fråga kommer inte ner i dominans av det Para sympatiska nervsystemet. Eftersom Acetylkolin är en signalsubstans som tillåter Neuroner skicka nervsignaler verkar signalsubstansen aktiverande i hjärnan. Om man då använder Antikolinerg sömnmedicin så som exempelvis Atarax, Propavan, Zolpidem, Lergigan, Oxascand osv så blockeras effekten av Acetylkolin i hjärnan. Signaleringen går således ner, tankarna avtar och personen i fråga blir trött.
(7) Oro och ångest. Anledningen att Antikolinergika används för dessa tillstånd är likt ovan beskrivet vid sömnbesvär att det minskar nervsignaleringen i hjärnan. Det här lugnar tankeflödet och ger upphov till ett mer avslappnat tillstånd.
(8) Allergier. Vid allergi för exempelvis gräs och pollen etc så överreagerar immunförsvaret mot ämnen som egentligen är harmfria. Vid denna reaktion utsöndras Histamin, ett ämne som leder till svullnad och ökad utsöndring från slemhinnor. Det här kan exempelvis innebära att näsan och ögonen rinner. Genom att ge Antihistamin blockerar man histaminreceptorer och stänger således av nervsignaler till slemhinnor om att producera mer sekret. Här behöver man också känna till att Histamin och Acetylkolin är två bioaktiva ämnen som liknar varandra. Vid aminosyre-sekvensering av Histamin 1 receptorn har man funnit att denna till mer än 30 % liknar Muskarin Acetylkolin receptorn. Därför har antihistaminer även en Antikolinerg effekt.
Citat från studie: “Histamine and acetylcholine are similar bioactive substances. In fact, the synergic action of histaminergic neurons and acetyl-choline neurons elevates alertness levels and promotes cognitivefunction (Blandina et al., 2004). The amino acid sequence (primarystructure) of H1receptors shows greatest similarity to that of a muscarinic acetylcholine receptor, and the two show a homologyof 30% or more. Therefore, classical first-generation antihista-mines, such as promethazine, have an anticholinergic activity. This anticholinergic activity induces symptoms such as drymouth, visual disturbances (mydriasis, photophobia, and diplo-pia), tachycardia, urinary retention, constipation, agitation, andconfusion (high-dose administration).
(9) Åksjuka är ett tillstånd som även detta behandlas med Antikolinergika. Effekt uppstår då nervsignaler till balanscentrum hämmas.
Slutord till stycke: När det gäller den medicinska användningen av Antikolinerga läkemedel så kan det också vara bra att känna till att vissa tillstånd behandlas direkt av medicinens antikolinerga effekt. Exempelvis utnyttjar man viss Antikolinerg medicin mot överdriven urinering för att blockera nervsignalen till blåsan. I andra fall använder man mediciner som har ett annat mål och en annan verkan på kroppen men där man som biverkan istället får Kolinerg effekt. Det här gör såklart att man inte kan Googla sig fram till viken medicin som har Antikolinerg effekt genom att söka efter ”Vad används Antikolinergika för”.
Läkemedelslista Antikolinergika
Jag har tyvärr inte lyckats hitta en komplett lista på samtliga läkemedel med Antikolinerga effekter. Nedan lista presenterad på engelska är således långt ifrån heltäckande. Den Antikolinerga gruppen är betydligt större än vad denna lista visar. Därför uppmanar jag istället att man söker mer info om just den medicin man undrar över. Tex kan man googla: "anticholinergic effects of antihistamines" eller tex " "anticholinergic effects of Propiomazine" och så vidare.
Generellt kan man säga att de flesta läkemedel som på ett eller annat sätt verkar dämpande på det Autonoma nervsystemet har anti kolinerg effekt. Alltså Sömnmedel, lugnande medel, Antipsykotiska medel och Antidepressiva medel. Några andra vanliga grupper är också Inkontinensmediciner och Antihistaminer. Notera att Antihistaminer är en grupp läkemedels som både används mot allergi, sömnproblem och oro. De har en Antikolinerg effekt med därtill har de också ett annat verkningssätt som gör att de påverkar Histaminreceptorerna i kroppen. Detta gör de EXTREMT uttorkande och är därför något av det mest uttorkande preparatet som finns idag. Många är de som fått sina ögon kroniskt torra efter en period med dessa typer av mediciner. Faktiskt används många antihistaminer just för att hämma slembildning vid olika tillstånd. Därav är medicinen rent utav designad för att torka ut slemhinnor.
Notera också att lång tids bruk av exempelvis Antihistamin kan ge bestående funktionsförsämringar i slemhinnor även efter det att man slutat med medicinen. Det finns därför goda skäl att hålla sig borta från dessa typer av mediciner och från andra mediciner med Antikolinerga effekter.
OBS nedan lista kan vara namnet på medicinen eller i vissa fall namnet på den aktiva substansen i medicinen. Observera också att namnen är de engelska, de svenska namnen kan skilja sig delvis eller helt.
Man kan också kolla på Okloka listan. Detta är en lista på läkemedel som man inte skall ge till äldre då de har hög risk för biverkningar. Ofta handlar detta om att äldre påverkas ännu mer negativt av mediciner med stor antikolinerg effekt än vad yngre gör. Därav är många av de mediciner som återfinns på denna lista antikolinerga läkemedel. Innan vi går vidare med min egen ihop-knåpade lista på antikolinergika skall också nämnas att det finns läkemedel som är en Muskarin Agonist. Det vill säga läkemedel som till skillnad från Muskarina Antagonister stärker signaleringen till kroppens kolinerga system. Dessa medel kan således stärka kroppens förmåga att exempelvis producera sekret från kroppens körtlar, de har alltså motsatt effekt till Antikolinergika.
Här följer exempel läkemedel med Muskarin Agonism
TYRVAYA: (även kännt under namnet: OC-01). Detta är ett FDA godkänt Läkemedel i form av ett nässpray som lanseras i november 2021. Oyster Point Pharma är bolaget bakom detta läkemedel. Läkemedlet kräver recept och i skrivande stund finns det inte tillgängligt i Europa.
"TYRVAYA, formerly known as OC-01, is believed to bind to cholinergic receptors in the nose to help activate the parasympathetic nervous system, thus increasing basal tear production to improve the signs and symptoms of dry eye disease. This medication provides a new and convenient way to administer dry eye treatment without further irritating the ocular surface"
Bethanechol: A muscarinic agonist used to treat postoperative and postpartum nonobstructive functional urinary retention and neurogenic atony of the bladder with retention.
Cevimeline: A muscarinic agonist with parasympathomimetic activities that is used for the symptomatic treatment of dry mouth in patients with Sjögren's Syndrome.
Pilocarpine: A muscarinic cholinergic agonist used on the eye to treat elevated intraocular pressure, various types of glaucoma, and to induce miosis. Also available orally to treat symptoms of dry mouth associated with Sjogren's syndrome and radiotherapy.
NGX267: Investigated for use/treatment in alzheimer's disease and schizophrenia and schizoaffective disorders.
Methacholine: A parasympathomimetic bronchoconstrictor used to diagnose bronchial hyperreactivity in subjects who do not have clinically apparent asthma.
Kosttillskott för att öka produktionen av Acetylkolin
Det finns inga kosttillskott som direkt tillför Acetylkolin till kroppen. Däremot finns Kolin-tillskott (Choline supplements) som är ett förstadium till Acetylkolin som kroppen själv kan använda för att producera Acetylkolin. Huruvida kroppen verkligen gör mer Acetylkolin bara för att man tar tillskott är dock tveksamt. Om man ändå vill testa Kolin som tillskott i syfte att t.ex. öka sekretproduktionen i slemhinnor så är rekommenderat dagligt intag 550 mg per dag för män och 425 mg för kvinnor. Normalt sett får man i sig detta via kosten. Vill man testa högre dos skall man vara medveten om att den övre gränsen av Kolin-tillskott är satt till 3500 mg per dag. Nedan följer en lista med preparat som skulle kunna förbättra problem med torra ögon.
Test av kosttillskott ovan:Har själv testat några preparat ovan för att lindra torra ögon, här följer utvärdering: Choline Bitartrate (Kolin) från företaget Bulk, testat under cirka 2 månader och det går inte att märka någon skillnad att ögonen skulle vara mindre torra. Har tagit 300-500 mg per dag med enda intag på morgonen.
Tillägg nov 2021: Medicinska maskiner för att lindra torra ögon
Truetear är en elektrisk pryl man stoppar in i näsan. Denna ger sänder en elektrisk signal in i nässlemhinnan som gör att ögonen tårar sig. Följ länken ovan för att läsa mer.
Kinetisk Oscilliatorisk Stimulans (KOS): I skrivande stund har Källmarks kliniken i Stockholm enpågående studie som planeras vara klar i mars 2022. Studien testar om KOS-metoden som normalt sett används för täppt näsa även kan ge fördelar för personer som lider av torra ögon. KOS-metoden går ut på att man placerar en vibrerande balong inne i näsan. Vibrationerna från denna aktiverar sedan nerver i näsan som sickar signaler till hjärnan. Här anses signalen kunna bidra till en frisläppning av Stamcelelr som kan hjälpa mot torra ögon.
Nedan har jag gjort ett halvhjärtat försök att plocka in några mediciner med antikolinerg effekt i olika grupper. Som jag tidigare nämnt. Detta är ingen komplett lista. Vissa namn kan avse namnet på själva medicinen och vissa kan avse namnet på den aktiva substansen. Namnen kan både vara på svenska eller engelska. Ofta är de engelska namnen liknande de svenska.
Acetylcholine - Function and Role in the Body. How certain medication affects Muscarinic receptors and causes dry eyes, dry mucous membranes, and other anticholinergic side effects
To understand what acetylcholine is, one must first comprehend what a Synapse is: A Synapse is a connection between two neurons or between a neuron and a target cell. However, the connection is not electrical; instead, it occurs chemically through neurotransmitters. The signaling process unfolds as an electrical signal reaches the presynaptic nerve cell. Various types of neurotransmitters are then released from it, which are received by receptors on the postsynaptic nerve cell. From here, the chemical signals are once again converted into electrical ones, leading to an electrical nerve impulse being sent to the relevant part of the body. One such crucial neurotransmitter is acetylcholine.c
Acetylcholine is a neurotransmitter released from postganglionic nerves. This neurotransmitter is found, among other places, in the synapses between nerves and muscles, and the body utilizes this neurotransmitter to chemically transmit nerve signals to other cells such as neurons, muscle cells, and glandular cells.
When it comes to muscles, it's acetylcholine that is responsible for ensuring that the nerve impulse reaches its destination so that the muscle can contract. An enzyme called acetylcholinesterase then rapidly breaks down the remaining acetylcholine in the synapse, allowing for a new signal to be sent to the muscle for further movement. Therefore, acetylcholine is essential for various functions, including our ability to move.
Acetylcholine is also present in the brain's cortex, where it helps maintain normal electrical activity and, consequently, wakefulness. Additionally, acetylcholine is the neurotransmitter responsible for allowing electrical signals to reach glands in the body, triggering the production of secretions. Examples of such glands include salivary glands and tear glands. Acetylcholine also influences the secretion of digestive enzymes. For instance, acetylcholine is the neurotransmitter that prompts the pancreas to produce bile, which is crucial for breaking down fats in food.
In short, it can be said that acetylcholine regulates all types of secretion in the body. This ranges from saliva, tears, nasal mucin, to secretions and enzymes in the intestines. Additionally, acetylcholine functions to contract the muscles in the intestinal wall, aiding in the breakdown of the food we eat and its gradual movement downward through the intestines. From the aforementioned points, one can thus conclude that acetylcholine plays an extensive and highly important role in the human body. Medications that affect the production of this neurotransmitter can therefore have significant impacts on the body.
Medications and their effects on the neurotransmitter acetylcholine.
Systems in the body where signals are transmitted by acetylcholine are referred to as cholinergic. This is important to know because there are various types of medications that have so-called anti-cholinergic effects. Anti-cholinergic effects mean that the medication blocks the function of acetylcholine. When this effect is blocked, nerve signals do not reach the body parts that normally receive signaling via the neurotransmitter. In concrete terms, this means that tear glands, sweat glands, and salivary glands, for example, do not receive the signal to produce secretions. The switch for these body parts is effectively turned off. However, the impact doesn't only extend to the mentioned organs. All bodily functions that involve larger or smaller glands are affected. This includes the lungs, intestinal lining, reproductive organs, nasal lining, throat, mouth, and so on.
Deepening the understanding of the function of the neurotransmitter acetylcholine:
To delve a bit deeper into how acetylcholine functions, it's worth mentioning that acetylcholine activates muscarinic and nicotinic receptors in the body. Concerning muscarinic receptors, there are five types: M1, M2, M3, M4, and M5. Below is a general explanation of where these different types of receptors are located and how they impact the body. The information below is primarily sourced from the study titled "Muscarinic receptors: their distribution and function in body systems, and the implications for treating overactive bladder."
This receptor is commonly found in the central nervous system and in exocrine glands. Exocrine glands are those that secrete substances through channels to the body's mucous membranes. Examples of such glands include sweat glands, tear glands, salivary glands, the prostate gland, mucous glands in the respiratory tract, the exocrine part of the pancreas, mammary glands, glands in the ear canal, sebaceous glands (found in the skin), and more.
Speaking of sebaceous glands, these are found in various parts of the body in slightly different forms and with different functions. In English, they're referred to as "Sebaceous glands." The Meibomian glands in the eyelids are one type of sebaceous gland. Other examples of similar sebaceous glands in the body are located in the nose, specifically in the outer part of the nasal cavity, on the male genitalia (particularly on the glans penis), in the female genitalia (such as the labia minora and nipples), and more.
Muscarinic M1 receptors are also present in the brain, specifically in the hippocampus, cerebral cortex, and peripheral ganglia. Muscarinic M1 receptors also influence involuntary bodily functions, memory, and learning.
Muscarinic acetylcholine receptor M2:
These receptors are located in the heart and lungs, where they are responsible for slowing down the heart rate. Inhibiting the M2 receptor with anticholinergic medications like Atropine increases heart rate. The receptor is also found in the smooth muscle throughout the body, which covers many of the body's tubular cavities such as blood vessels, internal organs, intestines, esophagus, trachea, and the sphincter muscles. M2 receptors are also present in the dermis, close to hair follicles.
Muscarinic acetylcholine receptor M3:
The M3 receptor is found in various locations in the body, including the smooth muscles (as described above). Activation of this receptor typically leads to an increase in intracellular calcium and consequently a cholinergically-induced contraction in smooth muscle. This receptor is involved in processes such as intestinal motility (intestinal movement), where the smooth muscles around the intestines contract to facilitate digestion, cleansing, and emptying of the bowels. It's also involved in the contraction of the bladder during urination and the constriction of bronchi in the lungs.
Muscarinic acetylcholine receptor M4:
The M4 receptor is also present in the lungs and the central nervous system. Activation of the M4 receptor inhibits the release of acetylcholine in the striatum. The striatum is a region in the brain present in both hemispheres, affecting our cognition. It controls reward perception, future reward anticipation, decision-making, action planning, reinforcement, and motivation. The dorsal (upper) striatum controls impulsivity and inhibition of such impulses. In humans, the striatum activates in response to rewards or unexpected/intense stimuli. Dysfunction in the striatum can lead to conditions like depression and obsessive-compulsive disorder. Due to its involvement in reward perception, the striatum is also related to addiction. It's known to contribute to the reinforcing effects of stimulants, such as alcohol, through dopaminergic stimulation.
Muscarinic acetylcholine receptor M5:
The M5 receptor is present in many organs, but comprehensive explanations and research are lacking. Some known aspects include the fact that acetylcholine binding to the M5 receptor triggers several cellular responses, such as adenylate cyclase inhibition, phosphoinositide breakdown, and potassium channel modulation.
Muscarinic receptors in the body, localization, and function:
Muscarinic receptors are found throughout the body. Below are therefore just a few examples of where to find the receptors and what functions they have in the various tissues.
Bladder: All 5 Muscarinic receptors are found here, but M2 and M3 have been shown to be dominant. Both receptors have the function of contracting the bladder during urination.
Salivary glands: M1 and M3 receptors. Activation of both receptors leads to secretion of saliva.
Intestines: In studies of guinea pigs, M1-M5 have been found in the smooth muscle of the intestine. As far as humans are concerned, M2 and M3 are considered to be the receptors with the most functionality. However, M2 receptors are the receptors of which there are the most in number. In studies on dogs, it has been shown that the M3 receptor is the one most responsible for bowel movements through the activation of smooth muscle.
The brain: All 5 receptors are found here. Muscarinic receptors in the brain activate a variety of signaling pathways important for modulation of neuronal excitability, synaptic plasticity and feedback regulation by Acetylcholine.
The eyes: M1-M5 are found here, i.e. all Muscarinic receptors. The percentage distribution of each receptor type is as follows: M3 60-75%, M2 5-10%, M4-10%, M1 7%. In the Iris Sphincter (pupil muscle) 5%.
In studies on mice, it has been found that the M3 receptor contracts a smooth muscle in the eye called the "Iris Sphincter muscle" in English. This musculature is part of the Iris (I.E. the colored area that surrounds the pupil). The muscle's function is to contract the pupil to regulate the amount of light entering the eye.
In studies on rabbits, it has also been found that the M5 receptor works by contracting the so-called "Ciliary muscle" of the eye. DVS in the ring-shaped muscle of the eye which is responsible for accommodation. A process that occurs when the eye focuses on an object. (During accommodation, the lens either flattens or becomes concave). Further studies have also established that further influence on the pupil's ability to contract or dilate occurs through influence on the M2 receptor.
As for the M1 receptor, this is present in the Iris, Sclera (the white area around the iris) and in the epithelial cells that lie in front of the lens, i.e. between the lens capsule and the lens fibers. These epithelial cells are responsible for homeostasis of the lens. Homeostasis means that the body arranges the perfect conditions for optimal functioning of the organ. For example, the right fluid balance, the right temperature, the right PH, the right concentrations of blood sugar, mineral balance, etc.
Animal studies have also established that M1, M2 and M3 receptors can activate goblet cells (cells that produce secretions) on the conjunctiva (the conjunctiva of the eye). That is, the epithelial membrane that covers the inside of the eyelids and the membrane that covers the white part of the eye. The goblet cells on this membrane produce the secretion that is a significant part of the tear film.
Anticholinergics thus have many negative effects on the eye and from the text above you can now understand why a direct effect of Anticholinergics is light sensitivity and difficulty focusing the gaze as well as problems with dryness and blurred vision. From earlier in the text, we have also established that anticholinergics also shut down sebum production in the skin's sebaceous glands. The meibomian glands in the eyelids that produce fat for a stable tear film are to be considered a specialized sebaceous gland. Therefore, Anticholinergics also negatively affect this part of the tear film.
The Lacrimal Gland: At the time of writing, I have not been able to find any documents showing which Muscarinic receptors are found in the Lacrimal Gland. However, it has been found that the secretion of tears has increased if the Muscarinic receptor (M3) has been stimulated via the intake of a Muscarinic Agonist.
Source: Muscarinic receptor agonists and antagonists: effects on ocular
The heart: Muscarinic receptors M1, M3, M5 have been identified in the human heart. In animal studies, activation of certain Muscarinic receptors has been found to affect heart rate.
The nose: Muscarinic receptors are also found in the mucous membrane of the nose. These receptors play an important role in regulating vasoconstriction and vasodilation of the blood vessels in the nose (the ability of the blood vessels to increase or decrease in diameter). They thus control the function by allowing the turbinates (nasal breathing organs) to swell or contract as needed. In a research study (1.2) carried out on rabbits, it has been established that the secretion of Acetylcholine leads to vasodilatation, i.e. the diameter of the blood vessels increases and the mucous membrane of the nose swells, whereby the passage of air decreases.
Research study (1.2): M1 and M3 muscarinic receptors mediate relaxation and contraction in canine nasal veins: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21679501/
In addition, the Muscarinic receptors also control the secretion-producing goblet cells in the mucosa. An activation of the Muscarinic receptors in the mucous membrane takes place through the signaling substance Acetylcholine and the consequence of this leads to a Parasympathetic reaction in the nervous system where goblet cells (small glands) in the mucous membrane are triggered to secrete secretions.
In study (1.1) "Muscarinic receptor subtypes in human nasal mucosa: characterization, autoradiographic localization, and function in vitro" they looked at the function of Muscarinic receptors M1, M2 and M3 in the nasal mucosa. Here it was concluded that receptor M1 and M2 coexisted in submucous glands (small glands inside the mucous membrane). It was also concluded that M1 receptors can control glandular secretion, while M3 receptors can regulate both secretion from glands and the control of blood vessel diameter in the nasal mucosa.
Below you can see an in-depth lecture on Muscarinic receptors.
Antagonist and Agonist explanation
To understand which medications affect the effect of Acetylcholine and subsequently the Muscarinic receptors, you need to know what an Antagonist and an Agonist are.
An Agonist is a substance or medicine that binds to a receptor in a Synapse and stimulates activity in the Synapse. As an example, the following can be mentioned: An Agonist that attaches to a receptor that leads to a muscle thus causes the muscle to contract. An Agonist thus promotes bodily function.
An Antagonist, on the other hand, is a substance or drug that binds to the receptor in a Synapse and which then counteracts the action of the Synapse. That is, an antagonist can reduce or block the signal that would normally have been sent out from the Synapse. When the receptor is blocked, it can no longer perform its function. Body function is inhibited or completely shut down. Below you can see an in-depth film about antagonism and Agonism.
Muscarinic antagonist and anti cholinergic effect
A Muscarinic antagonist is thus a substance or medicine that binds to the Muscarinic receptor but counteracts these natural functions. The nerve signaling out of the synapse is thus weakened or blocked completely and thus the body's natural effect of Acetylcholine is blocked or reduced. The body function that would normally take place if nerve impulses were sent out from the Synapse will thus be affected by being completely absent or by being weakened. Medicines that are muscarinic antagonists are also referred to as anti cholinergic. Such a medicine has what is called an anti-cholinergic effect. That is, the medicine affects the Cholinergic system in the body negatively. Signaling is inhibited or blocked completely.
Anticholinergics a summary
So if you take medicines with an anti-cholinergic effect, all the functions that the Muscarinic receptors M1-M5 normally activate are affected. If you have read the text above, you now realize that there is an extensive negative impact on the body where many body signals are stopped or hindered that would normally be sent to various glands, tissues and organs. One of the most extensive effects this type of medicine has is that it affects all the body's glands. That is, the anticholinergic effect blocks the effect of Acetylcholine. The substance prevents the Muscarinic receptor from sending nerve impulses to the body's glands to produce secretions. This causes mucous membranes to dry out. If you take such a medication for a long time, the consequences can be great and many times irreversible. There are many who have had permanent problems with dry eyes after taking, for example, Antihistamines that have a strong anti-cholinergic effect for longer periods.
Now that you know this, you need to check if the medication you are taking has an anti-cholinergic effect. To do so, you may need to know what to search for. Here are some common names:
Anti cholinergic medication / Cholinergic blockers / Cholinergic antagonists / Muscarinic antagonists / Medications that have cholinergic effects / Medications that affect the cholinergic system / Parasympatholytics
Side effects of Anticholinergics - A list
NOTE: Below is not a complete list of side effects of Anticholinergics
Skin: Drier skin as the production of sebum in the sebaceous glands is inhibited. Reduced sweating with possible heatstroke as a result
Lungs: Impaired secretion in the bronchial mucosa, i.e. in the lungs. Increases risk of throat lung infection caused by breeze on antimicrobial effect of saliva and secretions
Eyes: When taking Anticholinergics - Accommodation difficulties (difficulty focusing the gaze). When taking Anticholinergics - Impaired vision caused by inhibitory effect on the tear film
When taking Anticholinergics - Increased pressure in the eye. This occurs because the muscle that releases the pressure in the eye is deactivated when acetylcholine is blocked. High pressure in the eye can over time cause Keratoconus and Glaucoma. Two conditions that impair vision. PS: High pressure in the eye is treated with the drug Pilocarpine, which is a Cholinergic Agonist and thus activates this muscle.
The three layers of the tear film are inhibited, ie less amount of Tears, Mucin and lipids. Long lasting Blepharitis and dysfunction of the meibomian glands in the eyelids. Finally, cell death of the meibomian glands with chronic dry eyes as a result. In the long run, erosions on the cornea (ulcers) that cause permanent poor vision (Astigmatism).
This is caused by chronic dryness where the cornea is damaged. NOTE This type of vision defect may be impossible or very difficult to correct with glasses. People who have suffered from dry eyes for years are also seen to a greater extent than other individuals to have developed Keratoconus. A conical shape change of the eye that causes impaired vision and increased dryness.
In the long run, inhibiting and lasting negative effect on all glands of the eye = Chronic dry eyes.
In the long run, the Meibomian glands in the eyelids can form back or have impaired function. The same thing can happen with the lacrimal gland and or with all the small goblet cells that sit on the eye and in the mucous membrane around the eye.
Dilation of the pupils (Mydriasis) with consequences see below:
If you want to read about drugs that cause "dry eye disease" (chronic dry eyes), I would like to refer you to a good page here: 5 Worst Drugs that Cause Dry Eye Disease
Below you can also listen to a good lecture about the cause of dry eyes beyond Drug causes.
Mouth: Dry mouth with bad breath
Dry mouth with difficulty swallowing due to lack of saliva Long-term tooth decay as a result of dry mouth
Cognitive ability Cognitive impairment (drowsiness, brain fog, lack of energy) Impaired ability to concentrate Mild confusion (especially in the elderly) Hallucinations (visual or auditory)
Bladder Urine retention (difficulty emptying the bladder), this when smooth muscle in the walls of the bladder is negatively affected Incontinence (difficulty holding in urine)
Intestine and Stomach Decreased intestinal peristalsis (bowel movements) Constipation or change in stool consistency Changes in stool consistency
In the long term, the gut is negatively affected in several different ways. The first way anticholinergics affect is that it inhibits the activity of smooth muscle. Such musculature is found in several different places in the body, the intestinal wall being one such place. This inhibits the intestine's ability to move food back and forth to break it down (break it down). A possible consequence of this is nutritional deficiency. Another consequence is constipation. The intestine must clean itself between meals and push the food on to the large intestine. This allows the gut to rest and recover. If this function is inhibited or blocked, it can lead to an overgrowth of pathogenic (bad) bacteria that irritates and irritates the mucous membrane. In addition, anticholinergics work in the same way in the gut as they do in the body's other glands. It lowers the production of secretions. A secretion that partly contains enzymes but also has an important function of creating a protective membrane in the intestine.
If you take anticholinergics for a long time, you get less secretions in the intestine. This together with a possible overgrowth of pathogenic bacteria affects the intestinal mucosa negatively with irritation and possibly low-grade inflammation. If, on top of this, you already have an intestinal disease such as Ulcerative Colitis and or Crohn's disease, this can contribute to triggering a relapse. In addition, anticholinergics can worsen or give rise to increased intestinal permeability in the long term. This is because the protective layer of secretions is missing at the same time as there are pathogenic bacteria that irritate the mucous membrane. A continuous increase in intestinal permeability over a long period of time is very negative for health and leads to the development of food intolerances. It also leads to an excessive activation of the immune system which is largely localized to the inside of the intestine. To read more about this refer to searching yourself on: Intestinal permeability or leaky gut.
Inhibition of muscle contraction in smooth muscle Smooth muscle is muscle tissue that is controlled by the autonomic nervous system (the involuntary nervous system). This muscle tissue sits in the walls of the body's many tubular cavities. Some examples are in: Intestines, bladder, blood vessels, esophagus, trachea and sphincter. Another place that also has smooth muscle is the area closest to the body's hair follicles. When you take anticholinergics, you completely inhibit or block nerve signals to smooth muscle. Since we have so many organs that contain this, it can have negative consequences for each individual organ. To take an example, it can be mentioned that Anticholinergics cause problems with urination if the signal to be sent to the smooth muscle of the bladder is inhibited or blocked. The bladder then has difficulty contracting and emptying may be difficult or impossible to complete fully.
NOTE: In 2011-2012 I worked at an HVB home for addicts. Here we had a younger guy between 23-26 years old. The person in question had stopped taking drugs but was now taking Atarax at a high dose (sedating and sleep-inducing medication with a strong anti-cholinergic effect). As previously described, a common anticholinergic effect is that nerve signals to smooth muscle in the bladder are inhibited. Despite his young age, he had to use a catheter to empty his bladder. Thus anti cholinergic medicine can have such a strong effect even on younger individuals.
Generally Dryness problems from all the body's mucous membranes Dryness problems in the vagina in both men and women Dry nose and increased risk of infection due to lack of protective secretions
So now we have a relatively good picture of how anticholinergic medicine affects the body. But why do we need to know this? Yes, my experience is that few pharmaceutical companies write out all the side effects that are related to Anti Cholinergic influence. Hence, we ourselves need to have background knowledge to be able to determine whether a medicine we take or intend to take will have an anti-cholinergic effect. Many problems today such as dry eyes, dry mouth and generally dry mucous membranes are today considered to be age-related. The question is, however, is this really the whole truth? Or could it be that older people are given medications that have an anti-cholinergic effect and at the same time are more sensitive to this than younger people? Yes, in any case, they like to hide a complete list of side effects in FASS on all the anti-cholinergic effects a medicine could have. In the best case, it might be written that the medication has an anti-cholinergic effect, but most laymen lack the knowledge to understand what this means. In addition, my own experience is that many doctors lack knowledge about anticholinergic effects and which medications have such effects. Personally, I have applied to the Eye clinic at the local hospital somewhere 7-10 times. On each occasion I have asked if the medication I am taking could be the cause of my dry eyes? Never once have I received an answer that this is the case. This is believed to be that current medicine (antihistamine) and Zolpidem have strong anticholinergic effects.
What are anticholinergics used for?
Here are some examples:
(1) Overactive bladder, i.e. if you have to urinate frequently. Here, the drug works by blocking the nerve signal to the bladder.
(2) In diarrhoea, here too the signal to smooth muscle is blocked, in this case the muscle that pushes the food forward in the intestine. Such a blocked signal leads to a slower intestinal passage and should thus be able to counteract diarrhea as the colon gets more time to reabsorb the liquid.
(3) In Parkinson's. In this disease, you have, among other things, involuntary muscle movements, and as you probably remember, acetylcholine is the signal substance that causes the muscles to contract. With the help of an anticholinergic drug, this signal can thus be blocked.
(4) Excessive sweating, here the signaling to sweat glands is blocked.
(5) In Asthma. In this condition, you get an excessive contraction of smooth muscle in the Bronchi (in the lungs). Anticholinergics thus also block the signal to the muscle here. The result is that the muscle relaxes and the person in question then gets better oxygenation and breathing.
(6) Sleep problems. In many cases, sleep problems are due to a brain that cannot stop thinking. Such a brain has a high level of nerve signaling between the different areas of the brain and the person in question does not descend into dominance by the Para sympathetic nervous system. Because Acetylcholine is a neurotransmitter that allows Neurons to send nerve signals, the neurotransmitter acts activatingly in the brain. If you then use anticholinergic sleep medication such as Atarax, Propavan, Zolpidem, Lergigan, Oxascand, etc., the effect of Acetylcholine in the brain is blocked. The signaling thus goes down, the thoughts slow down and the person in question becomes tired.
(7) Worry and anxiety. The reason that anticholinergics are used for these conditions is, as described above for sleep disorders, that it reduces nerve signaling in the brain. This calms the flow of thought and gives rise to a more relaxed state.
(8) Allergies. In case of allergy to, for example, grass and pollen etc., the immune system overreacts against substances that are actually harmless. During this reaction, Histamine is secreted, a substance that leads to swelling and increased secretion from mucous membranes. This can mean, for example, that the nose and eyes run. By giving antihistamine, you block histamine receptors and thus turn off nerve signals to mucous membranes to produce more secretions. Here you also need to know that Histamine and Acetylcholine are two bioactive substances that are similar. In amino acid sequencing of the Histamine 1 receptor, it has been found that this is more than 30% similar to the Muscarinic Acetylcholine receptor. Therefore, antihistamines also have an anticholinergic effect.
Quote from study: “Histamine and acetylcholine are similar bioactive substances. In fact, the synergic action of histaminergic neurons and acetyl-choline neurons elevates alertness levels and promotes cognitive function (Blandina et al., 2004). The amino acid sequence (primary structure) of H1 receptors shows greatest similarity to that of a muscarinic acetylcholine receptor, and the two show a homology of 30% or more. Therefore, classical first-generation antihistamines, such as promethazine, have an anticholinergic activity. This anticholinergic activity induces symptoms such as drymouth, visual disturbances (mydriasis, photophobia, and diplo-pia), tachycardia, urinary retention, constipation, agitation, and confusion (high-dose administration).
(9) Motion sickness is a condition that is also treated with anticholinergics. Effect occurs when nerve signals to the balance center are inhibited.
Final words to the paragraph: When it comes to the medical use of anticholinergic drugs, it can also be good to know that certain conditions are treated directly by the anticholinergic effect of the medication. For example, certain anticholinergic medication is used against excessive urination to block the nerve signal to the bladder. In other cases, you use medications that have a different goal and a different effect on the body, but where you instead get a cholinergic effect as a side effect. This of course means that you cannot Google your way to the medicine that has an anticholinergic effect by searching for "What are anticholinergics used for".
Drug list Anticholinergics
Unfortunately, I have not managed to find a complete list of all drugs with anticholinergic effects. The list below, presented in English, is thus far from comprehensive. The Anticholinergic group is considerably larger than this list shows. Therefore, I instead urge you to seek more information about the particular medicine you are wondering about. For example, you can google: "anticholinergic effects of antihistamines" or, for example, "anticholinergic effects of Propiomazine" and so on.
In general, it can be said that most drugs that in one way or another have a dampening effect on the Autonomic Nervous System have an anti-cholinergic effect. That is, sleeping pills, sedatives, antipsychotics and antidepressants. Some other common groups are also Incontinence medicines and Antihistamines. Note that Antihistamines are a group of drugs that are used both for allergies, sleep problems and anxiety. They have an anticholinergic effect and in addition they also have another mode of action which means that they affect the Histamine receptors in the body. This makes them EXTREMELY drying and is therefore one of the most drying preparations available today. There are many people who have had their eyes chronically dry after a period of using these types of medications. In fact, many antihistamines are used precisely to inhibit mucus formation in various conditions. Hence, the medicine is purely designed to dry out mucous membranes.
Also note that long-term use of, for example, antihistamines can cause permanent functional impairment in mucous membranes even after the medication has been stopped. There are therefore good reasons to stay away from these types of medications and from other medications with anticholinergic effects.
NOTE The list below may be the name of the medication or in some cases the name of the active substance in the medication. Also note that the names are the English ones, the Swedish names may differ partially or completely.
You can also check the Okloka list. This is a list of medicines that should not be given to the elderly as they have a high risk of side effects. This often means that older people are even more negatively affected by medications with a large anticholinergic effect than younger people are. Hence, many of the medicines found on this list are anticholinergic medicines. Before we continue with my own compiled list of anticholinergics, it should also be mentioned that there are drugs that are a Muscarinic Agonist. That is, drugs that, unlike Muscarinic Antagonists, strengthen the signaling to the body's cholinergic system. These agents can thus strengthen the body's ability to, for example, produce secretions from the body's glands, so they have the opposite effect to Anticholinergics.
Here are examples of medicines with Muscarinic Agonism
TYRVAYA: (also known by the name: OC-01). This is an FDA approved Medicine in the form of a nasal spray that will be launched in November 2021. Oyster Point Pharma is the company behind this medicine. The drug requires a prescription and at the time of writing is not available in Europe.
"TYRVAYA, formerly known as OC-01, is believed to bind to cholinergic receptors in the nose to help activate the parasympathetic nervous system, thus increasing basal tear production to improve the signs and symptoms of dry eye disease. This medication provides a new and convenient way to administer dry eye treatment without further irritating the ocular surface"
Bethanechol: A muscarinic agonist used to treat postoperative and postpartum nonobstructive functional urinary retention and neurogenic atony of the bladder with retention.
Cevimeline: A muscarinic agonist with parasympathomimetic activities that is used for the symptomatic treatment of dry mouth in patients with Sjögren's Syndrome.
Pilocarpine: A muscarinic cholinergic agonist used on the eye to treat elevated intraocular pressure, various types of glaucoma, and to induce miosis. Also available orally to treat symptoms of dry mouth associated with Sjogren's syndrome and radiotherapy.
NGX267: Investigated for use/treatment in alzheimer's disease and schizophrenia and schizoaffective disorders.
Methacholine: A parasympathomimetic bronchoconstrictor used to diagnose bronchial hyperreactivity in subjects who do not have clinically apparent asthma.
Dietary supplement to increase the production of Acetylcholine
There are no dietary supplements that directly add Acetylcholine to the body. However, there are Choline supplements which are a precursor to Acetylcholine that the body itself can use to produce Acetylcholine. However, whether the body really makes more Acetylcholine just because you take supplements is questionable. If you still want to try Choline as a supplement in order to e.g. increase secretion production in mucous membranes, the recommended daily intake is 550 mg per day for men and 425 mg for women. Normally, you get this through your diet. If you want to test a higher dose, you should be aware that the upper limit of Choline supplementation is set at 3500 mg per day. Below is a list of preparations that could improve dry eye problems.
Test of dietary supplements above: I myself have tested some preparations above to relieve dry eyes, here is the evaluation: Choline Bitartrate (Kolin) from the company Bulk, tested for about 2 months and it is not possible to notice any difference that the eyes would be less dry. Have taken 300-500 mg per day with a single intake in the morning.
Addendum Nov 2021: Medical machines to relieve dry eyes
Truetear is an electrical device that you insert into your nose. This gives sends an electrical signal into the nasal mucosa which causes the eyes to water. Follow the link above to read more.
Kinetic Oscilliatorisk Stimulans (KOS): At the time of writing, Källmark's clinic in Stockholm has an ongoing study that is planned to be completed in March 2022. The study tests whether the KOS method, which is normally used for stuffy noses, can also provide benefits for people who suffer from dry eyes . The KOS method involves placing a vibrating balloon inside the nose. The vibrations from this then activate nerves in the nose that send signals to the brain. Here, the signal is considered to be able to contribute to a release of stem cells that can help with dry eyes.
Below, I have made a half-hearted attempt to collect some medications with anticholinergic effects in different groups. As I previously mentioned. This is not a complete list. Some names may refer to the name of the medicine itself and some may refer to the name of the active substance. The names can be both in Swedish or English. Often the English names are similar to the Swedish ones.
