onsdag 20 september 2017

Vilka bakterier finns i surkål?

De som läst om mig har möjligtvis uppmärksammat att jag har Ulcerös kolit vilket är en autoimmun sjukdom där kroppen angriper den egna vävnaden, i detta fall tjocktarmen. Redan när jag fick diagnosen år 2006 så började jag laborera med olika kostförändringar och på senare tid har jag kommit att intressera mig mycket för Microbiotan i tarmarna.

Faktum är att vi har fler bakterier i kroppen än vad vi har egna celler och i våra tarmar bor det cirka 1 kg olika typer av bakterier. I dagsläget har man konstaterat cirka 500 olika arter där 99% utgörs av 30-40 arter. Bakterierna är livsviktiga för oss och utan dem skulle vi dö, de hjälper oss att bryta ner mat och ta upp vitaminer och mineraler men vår tarmflora är idag mycket påverkad av hur vi lever. Den stress som finns i dagens samhälle är inte en sådan stress som vi är anpassade för och denna är mycket skadlig för bakteriefloran. Vår microbiota är också väldigt känslig för kemikalier som har blivit allt vanligare i dagens samhälle.

Här följer några saker som påverkar tarmfloran negativt

Långvarig Stress

Rester av diskmedel, tvål och schampo som vi får i oss

Dålig kost i form av socker och raffinerade kolhydrater. Allt för mycket snabba kolhydrater från ris, pasta potatis och mjöl, godis etc.

Emulgeringsmedel, finns i allt möjligt från kokosmjölk till godis och färdigmat.

Antibiotika

Att inte tugga maten ordentligt

Dricka klorerat vatten direkt från kranen

Överväxt av Klebsiella pneumoniae och Enterobacter cloacae
För en tid sedan gjorde jag en undersökning där det visade sig att jag hade överväxt av dessa bakterier. På grund av detta har jag bestämt mig för att ta en ordentlig kur med bakteriedödande medel och därför har jag spenderat en hel del tid med att kolla vilka produkter som skulle kunna åtgärda detta. Därför har jag nu beställt följande:

Grapefruit seed Extrakt
Mjölon/ Uva Ursi
Caprylic Acid
Ionosil/Kollodialt Silver

Alla dessa preparat har för avsikt att döda överväxten av dåliga bakterier, nu lär ju en och annan god sådan också försvinna så därför håller jag just nu på att ta reda på hur jag kan få i mig så många goda bakterier som möjligt och då helst till så låg kostnad som möjligt. Därför har jag suttit och läst en forskningsartikel från Lunds universitet om surkål och vilka bakterier som detta innehåller. Denna tänkte jag nu presentera här.

Tillverkning av surkål
När man gör surkål så är det främst Lakto bakterier som står för fermenteringen, på engelska Lactic acid bacteria LAB.

Skall du fermentera surkål så gör du så att du river färsk vitkål och tillsätter salt i denna. Den rivna kålen skall sedan ner i en glasbehållare där det skall packas hårt. Jag själv tillsätter lite filtrerat vatten men det behöver man nog inte. (OBS får inte vara klorerat vatten). Längst upp i glasbehållaren lägger du en tyngd eller en uppblåst påse för att trycka ner all surkål under vattnet, det måste vara helt lufttätt. När detta är gjort låter du glasbehållaren stå i rumstemperatur ca 18-25 grader i två veckor. Vad som då händer är att LAB börjar jästa/fermentera kolhydraterna i surkålen varvid PH-värdet sänks och det bildas ännu mera LAB. Efter två veckor tar du ut surkålen och lägger den i burkar som du sedan förvarar i kylskåpet,  redan efter ett par dagar i kylskåpet börjar den smaka och lukta som den skall, dvs syrligt smak och lite sur lukt.

Varför skall man äta surkål?
Vissa mjölksyrabakterier t.ex. Lactobacillus plantarum har förmåga att fästa sig på slemhinnan i hela mag- tarmkanalen och hindra patogena bakterier och endotoxiner (gifter från cellväggen i de flesta gramnegativa bakteriearter) från att skada eller komma igenom tarmslemhinnan.

Mjölksyrabakterier producerar mjölksyra och short chain fatty acids (SCFA) vilka sänker pH i tarmen. De stimulerar dessutom andra mikroorganismer att producera SCFA vilket förhöjer näringsupptaget och stärker cellfunktionerna i slemhinnan.

Mjölksyrabakterier kan i vissa fall vara bärare av genetiskt material från andra celler och likt processen vid en vaccinering hjälpa uppbyggnaden av vårt immunförsvar

Det skyddar oss mot patogena bakterier. Exempelvis skyddare surkålen dig mot Salmonella enteriditis som är en välkänd gramnegativ bakterie som orsakar tarminfektioner och diarréer.

I vissa fall har LAB visat sig fungera bättre än antibiotika och att de dessutom bidrar till en snabbare återhämtning i kroppen efter en infektion/inflammation.

Mjölksyrabakterier stimulerar en produktion av IgA antikroppar vilka inte framkallar allergiska reaktioner.

Tumörnekrosfaktorn (TNF)
är en av 15 kända interleukiner. TNF finns i α och β – formTNF- α spelar en viktig roll, jämte histamin, vid inflammationsprocessen. För höga nivåer under lång tid kan ge allvarliga sjukdomar i magtarmkanalen ex. Crohns eller Ulcerös kolit.Streptococcus thermophilus och Bifidobacterium breve som är LAB frigör metaboliter (ämnesomsättningsprodukter) vilka är kapabla att ta sig igenom tarmväggen med en anti TNF- α effekt. De har därför förmågan att dämpa inflammationer i magtarmsystemet. Forskare har genom genmodifiering fått Lactococcus lactis att producera interleukin 10 som är en kroppsegen inflammationshämmande substans.

Det är belagt att de skador magtarmsystemet kan få av stress, bl.a. inflammation, IBS (irritable bowel syndrome) lindras eller t.o.m. försvinner vid regelbunden förtäring av mjölksyrabakterier/probiotika.

Antibiotika produceras i naturlig form som metaboliter vid ämnesomsättningen av mjölksyrabakterier. Exempel på sådana är nisin (metabolit av Lactococcus lactis) och reuterin (metabolit av Lactobacillus reuteri) Enligt dr. Bengt Klarin, Gabriela Perdigón, Roy Fuller och Raúl Raya har de naturliga metaboliterna från mjölksyrabakterier i vissa fall en bättre läkande effekt - vid inflammationer i magtarmsystemet, än framställd antibiotika.
 

Vad räknas som LAB - lactic acid bacteria

Främst

Lactobacillus

 Men även

Lactococcus
Pediococcus
Enterococcus 
Leuconostoc
Carnobacterium
Oenococcus
Streptococcus
Tetragenococcus
Vagococcus
Weissella
Bifidobacterium

Vilka bakteriestammar innehåller Surkål
Det går inte rakt av att säga att surkål innehåller vissa bakterier för det varierar från tid till annan och beror på många faktorer. Några saker som påverkar är hur pass nyskördad kålen är. Hur länge har den lagrats? Desto mer nyskördad och desto kortare tid den har lagrats desto mer LAB är det vanligtvis i den. Dessutom påverkar stället där du fermenterar vilka bakterier det blir i det färdiga resultatet, de bakterier du hade i burken eller på dina händer och så vidare påverkar. Ytterligare en sak som påverkar är vart ifrån kålen kommer och om den är ekologisk eller ej. Dock har Lunds universitet gjort en analys och de har kommit fram till följande


Surkål som färdig produkt innehåller 

Lactobacillus plantarum,
Pediococcus pentosaceu
Lactobacillus sakei
Lactobacillus curvatus
Lactobacillus bavaricus 
Leuconostoc citreum
Leuconostoc argentinum
Lactobacillus paraplantarum
Lactobacillus coryniformis
Weissella
 Flertal stammar ur arten Leuconostoc fallax

Resultatet i studien gav mot förmodan endast ett fåtal identifieringar av Pediococcus pentosaceus och Lactobacillus brevis som annars är vanliga.

Fermentera inte för länge för att få mycket LAB
Flera av undersökningarna i studien hos Lunds universitet visade att LAB efter att ha ökat i antal under de första 15 dagarna sedan kraftigt minskade. Detta talar alltså för att man inte bör låta kålen fermenteras för länge.

Hela studien hittas här  

PS: Viss del av texten har jag kopierat rätt av från forskningsrapporten.

måndag 4 september 2017

Utdelning via aktiesplit med inlösen ändrar omkostnadsbelopp även på ISK & KAF

Äger du aktier på ISK eller KAF som ger utdelning genom att göra en splitt med automatisk inlösen av nya aktier då har troligtvis din bank satt ner ditt omkostnadsbelopp för befintliga aktier så att detta inte längre stämmer med verkligheten. Här går jag igenom hur detta fungerar och varför ditt anskaffningsvärde hos banken inte stämmer i detta fall.

Aktiesplit i Betsson
Jag köpte tidigt i våras en liten kortsiktig position i Betsson, detta gjordes på ISK och jag köpte då in mig på en kurs om 78,22 kr per aktie. En tid efter detta gick aktien ner, jag låg kvar och en dag då jag loggade in på Avanza så såg jag att jag nu låg plus några få kronor. Eftersom Betsson är en kortsiktig placering för min del så tänkte jag sälja av när jag äntligen hade återfått mitt anskaffningsvärde i Betsson. Av en ren slump så kollade jag mina notor innan och märkte då att mitt anskaffningsvärde inte stämde med det som var angivet hos Avanza.

Introduktion
I utdelningssyfte gjorde i våras Betsson en aktiesplitt 2:1 med automatisk inlösen av de nya erhållna aktierna. 2:1 betyder att varje gammal  aktie ger två nya. Detta innebär att om du har 100 aktier först så har du efter spliten 200. I det här fallet benämns en av de nya aktierna som inlösenaktie. Alltså har du efter spliten 100 vanliga aktier och 100 inlösenaktier. Detta är ett sätt med vilket bolaget kan dela ut pengar till aktieägarna. Har jag förstått saken rätt så använder man denna metod för att möjliggöra att utländska placerare skall kunna sälja sina inlösenaktier på börsen och således slippa svensk kupongskatt.

(tillägg: Är du utländsk placerare och vill slippa undan svensk kupongskatt på utdelningen så måste du sälja dina inlösenaktier på börsen själv. Låter du dessa aktier gå till automatisk inlösen så kan du få erlägga svensk kupongskatt ändå)

Regelverk anpassat för Aktie och Fondkonto
Vid efterforskning av varför mitt omkostnadsbelopp på Avanza inte stämde med de notor jag har hos samma bank så kom jag fram till följande.

När du äger aktier på ett vanligt traditionellt aktie och fondkonto där du skall skatta 30 % av vinsten så finns regler för hur skatten för utdelning via splitt med automatisk inlösen skall beräknas. Det finns också regler för hur ditt omkostnadsbelopp på befintliga aktier skall räknas om i samband inlösen. Följande har jag hittat.

Normalt sett så delas anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna upp på inlösenaktierna och kvarvarande aktier med utgångspunkt i deras marknadsvärden vid avskiljandet av inlösningsaktierna. Fördelningen fastställs av Skatteverket och för att få redan på hur skatteverket vill fördela så måste man gå in på deras sida och söka upp just den aktien man vill få fram uppgifter på. I betssons fall år 2017 så har jag hittat följande information.

Betsson inlösen år 2017
Varje aktie delas upp i två genom en så kallade split (2:1), varav den ena kommer att lösas in automatiskt mot erhållande av 4,76 kr per inlösenaktie. Av anskaffningsutgiften för en ursprunglig aktie i Betsson AB bör 94,1% hänföras till kvarvarande aktie och 5,9% till inlösningsaktien.

I mitt fall blir det som följer

Jag köpte våren 2017, 1279 aktier i Betsson till en total utgift på 100 046 SEK, detta ger ett anskaffningsvärde per aktie om 78,22 SEK. Detta är vad jag i verkligheten lagt ut för mina aktier.

Enligt skatteverkets regler för Betssons splitt med inlösen för år 2017 gäller att 94,1% av anskaffningsutgiften före spliten skall hänföras inlösningsaktien.

100 046 * 0,941 = 94 143

Alltså skall 94 143 hänföras till inlösenaktien, skatteverket anser således att min anskaffningsutgift för aktierna nu är just 94 143. Jag har fortfarande 1279 aktier kvar så nu är anskaffningsutgift per aktie således 73,60.

Vart ligger problemet i detta?
Om allt hade legat på ett Aktie och Fondkonto så hade det varit i sin ordning men nu ligger Betsson i ett Investeringssparkonto och här skall man inte skatta för någon utdelning så det finns ingen som helst anledning att skatteverket i detta fall skall räkna ner anskaffningsvärdet. Problemet blir att Avanza och Nordnet (och andra banker) följer denna beräkningsmetod trotts att aktien ligger i ett ISK eller i en KAF.

Detta innebär att verklig anskaffningskostnad på 100 046 kr och bankernas beräknade anskaffningskostnad på 94 143 kr inte stämmer överens med varandra.

Ett sannolikt scenario är då att man som investerare säljer sin aktie i detta fall vid 73,6 kr eftersom det då hos bankerna i deras portföljöversikt ser ut som att man når break even. Men i verkligheten når man break even först vid 78,22 kr. Bortser man från erhållen utdelning via inlösenaktierna så hade man i detta fall förlorat 5903 kr totalt eller 4,62 kr per aktie.

Slutsats
Lita inte blint på det anskaffningsvärde som bankerna specificerar på kontoöversikten. Är det så att du har aktier som likt Betsson ordnar med en inlösenssplit som utdelningsförfarande så kommer anskaffningsvärdet banken visas på din översikt inte att stämma med verkligheten.

Allt annat lika situationen beskriven ovan så kommer du ha ett högre anskaffningsvärde i verkligheten än vad din bank visar på kontoöversikten. Dessutom är det så att desto fler gånger du har hunnit få utdelning via splitt med inlösen desto större fel blir det på anskaffningsvärdet. För varje tillfälle utdelning ges på detta sättet så kommer ditt anskaffningsvärde sänkas i översikten hos din bank.

Skatteverket bestämmer hur mycket ditt anskaffningsvärde skall skrivas ner i samband med utdelningsförfarandet. Hur mycket varierar från år till år från aktie till aktie. För att ta reda på just hur mycket ditt anskaffningsvärde skall skrivas ner i år för en specifik aktie gå in på skatteverket.se och skriv in den aktie du vill kolla i deras egna sökfält. Skrolla sedan ner till övrigt så finner du informationen.

I annat fall kan du googla - (Skatteverkets allmänna råd om fördelning av anskaffningsutgift med anledning av inlösen).

När det gäller Betsson år 2017 så är det denna länk som gäller. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/362325.html?date=2017-06-30

Nordnet möjliggör ändring av anskaffningsvärdet
För mig som utdelningsinvesterare så gör jag skillnad på utdelning och kurstillväxt. Utdelningen vill jag ha till levnadskostnader och om jag någon gång vill sälja så vill jag helst ha mitt anskaffningsvärde. Därför ogillar jag verkligen att man inte kan lita på anskaffningsvärdet i detta avseende. Nordnet möjliggör dock att man själv kan ändra sitt anskaffningsvärde vilket jag tycker är mycket bra i ett sådant här fall. Avanza har tyvärr inte denna möjlighet men hoppas verkligen att de kan ändra på detta i framtiden.

Jag kommer här inom sin tid komplimentera med vilka aktier i våra portföljer som berörs av utdelningsförfarande med inlösen som sänker anskaffningsvärdet på befintliga aktier.

Uppdatering:
Kollat 2017-09-10 och i nuvarande portfölj så är det bara Betsson och Kinnevik som givit utdelning där splitt med inlösen varit metoden. Därför är det således bara dessa aktier där bankens anskaffningsvärde i översikten inte stämmer med den summa jag lagt i verkligheten.

Här följer ett exempel från skatteverket som visar hur de och även Avanza gör när de räknar ut omkostnadsbelopp i samband med köp, sälj, splitt etc.

1. I december 2013 köpte Janne 500 B-aktier i Betsson för totalt 97 800 kr (courtage är inräknat).
2. I maj 2014 genomförde Betsson ett inlösenprogram där varje Betssonaktie splittades på två Betssonaktier, dels en (1) ordinarie aktie, dels en (1) inlösenaktie. Denna split innebar att omkostnadsbeloppet skulle fördelas mellan Betssonaktierna och inlösenaktierna så att 3,8 % av omkostnadsbeloppet skulle höra till inlösenaktierna. Detta läste Janne i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2014:16länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Janne förde därför över 3 716kr av det totala omkostnadsbeloppet (97 800 kr x 3,8 %) till inlösenaktierna. Efter överföringen blev omkostnadsbeloppet för aktierna 94 084kr.
3. I maj 2015 genomförde Betsson ytterligare ett inlösenprogram där varje Betssonaktie splittades på fyra Betssonaktier, dels tre (3) ordinarie aktie, dels en (1) inlösenaktie. Denna split innebar att omkostnadsbeloppet skulle fördelas mellan Betssonaktierna och inlösenaktierna så att 3,2 % av omkostnadsbeloppet skulle höra till inlösenaktierna. Detta läste Janne i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2015:19länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Janne förde därför över 3 011 kr av det totala omkostnadsbeloppet (94 084 kr x 3,2 %) till inlösenaktierna. Efter överföringen blev omkostnadsbeloppet för aktierna 91 073 kr. Janne har efter splitten 1 500 st Betssonaktier.
4. I maj 2016 genomförde Betsson ännu en gång ett inlösenprogram där varje Betssonaktie splittades på två Betssonaktier, dels en (1) ordinarie aktier, dels en (1) inlösenaktie. Denna split innebar att omkostnadsbeloppet skulle fördelas mellan Betssonaktierna och inlösenaktierna så att 4 % av omkostnadsbeloppet skulle höra till inlösenaktierna.
Detta läste Janne i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2016:17länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Janne förde därför över 3 643 kr av det totala omkostnadsbeloppet (91 073kr x 4 %) till inlösenaktierna. Efter överföringen blev omkostnadsbeloppet för aktierna 87 430 kr.

5. Inlösenaktierna löstes därefter in automatiskt för 4,51 kr per aktie.

Hur löser du själva dilemma med sänkt anskaffningsvärde i sådana aktier som du har på ISK och KAF?