lördag 30 januari 2016

Smarta lån/Hävstång

Låna pengar, bli rik och tjäna pengar med hjälp av andras tillgångar. Fixa dig en hävstång på eget kapital med 286 % med en riskspridning på 50 bolag. Låter det fantastiskt bra? Då bör du nog inte läsa detta inlägg. I annat fall kan du fortsätta att läsa. 

Detta inlägg kommer handla om skillnaden mellan bra och dåliga lån. Tidigare i livet har jag alltid sett lån som något dåligt, något som gör mig mindre fri och mindre lycklig. Mycket tack vare detta tänk så har jag aldrig haft lån. Jo nu ljuger jag, en gång har jag haft studielån som jag använde till aktieinvesteringar :) shhh tyst så ingen sosse hör detta :). Och en gång har jag haft en avbetalning på en mobiltelefon men förutom detta så har jag aldrig haft några lån. Detta har inte med att göra att jag varit en bortskämd en jävel utan det har snarare att göra med resonemanget ovan. Har jag velat göra något eller köpa något har jag alltid sett till att först spara ihop pengar till detta för att på så sätt slippa låna pengar. Nu kanske en del som känner mig tänker men det där stämmer ju inte han handlar ju jämt på kreditkort. Jo så är det, jag kör alla mina månatliga utgifter utom hyra via SAS eurobonus MasterCard kreditkort, men än så länge så har jag alltid betalat tillbaka hela månadens skuld så jag har aldrig fått några kreditkostnader. Däremot får jag massa SAS poäng som jag  kan resa för :) I dagsläget har jag en enkel biljett till exempelvis new york om jag så önskar. Ett inlägg om detta kommer i framtiden.

Nu var det ju dock inte om kreditkort som detta skulle handla om utan om skillnaden på lån och lån. Så som jag ser det så finns det bra lån och dåliga lån. Ett bra lån för mig är ett lån som ger mig mer pengar och ett dåligt lån är ett sådant som kostar pengar. Ur min synvinkel är något av det sämsta lånet man kan ta ett billån, framförallt på en ny bil. Du köper bilen och kör ut den från handlaren och direkt sjunker bilen 30 000 kr sen för varje år som du har den så sjunker bilen i värde med ett antal tusenlappar. Utöver detta så har du kostnader för försäkring, bensin, olja, reservdelar, besiktning, skatt, däck med mera. Pengarna rent utan springer iväg från dig och har du då dessutom lånekostnader på runt 5 % per år så blir det en dyster resultaträkning att göra.

Skulle man köpa en ny bil för 230 000 kr så kan man se på Swedbanks uträkning till höger att denna skulle kosta 6340 kr per månad. Skulle man dessutom ha lån på denna till 5 % så tillkommer en räntekostnad på 11500 kr per år vilket per månad blir 958 kr. Säkerligen tillkommer fakturaavgifter och uppläggningsavgifter så här kan vi nog avrunda till 1000 kr per månad. Alltså total kostnad per månad för bil och lån är alltså 7340 kr vilket är mycket pengar. Är det värt det? personligen för mig nej.

7340 kr * 12 månader = 88080. Kan man göra smartare val för dessa pengar? definitivt!

Som jag tidigare nämnt drivs jag inte av statusjakt som så många gör. Vissa verkar tro att deras liv blir lyckligare bara för att de har den senaste bilmodellen eller den senaste telefonen etc. Och visst blir ditt liv verkligen lyckligare av detta ja då är det inget fel i det. Men för mig så vet jag att den nya bilen kommer vara kul ungefär i 2 månader sen kommer jag inte tänka mer på det. Jag kommer sätta mig i bilen varje måndag lika måndags-sur som vanligt och köra till jobbet utan att ha någon glädje av att jag sitter i en ny bil. 

Sen har jag förvisso förståelse för att man vill ha en driftsäker bil som kan ta en till jobbet utan att krångla men behöver man verkligen ha en helt spillrans ny bil för detta? Är det verkligen värt pengarna? Dessutom är det inte nog med att du har kostnader på 7340 kr per månad för din nya fina bil du skall dessutom amortera ner lånet varje månad också med ytterligare 1000-2000 kr. Och vad händer dagen då du amorterat av hela lånet och vill sälja bilen. Ja troligtvis har då 10 år gått och även om bilen nu är avbetalad så är den värd endast 15 000 kr. Du har alltså slitit röven av dig för att täcka upp månadskostnaden för den nya bilen, jobbat som fa... för att kunna amortera av lånet och sen den dagen då du säljer får du bara 15 000 kr tillbaka.

Men vad skall jag då lägga mina surt förvärvade pengar på om jag inte skall köpa en ny bil. Något måste jag väl ändå få blåsa dem på?

Ja mitt förslag är: 88080 kr ger den ekonomiskt sinnade personen 293 dagar i exempelvis Thailand (300 kr per dag). Eller så placerar du exempelvis i en ETF med utdelning så som global x super dividend som ger dig runt 7 % varje år, vilket i så fall blir 6166 kr per år. Dessutom med en god möjlighet till värdetillväxt så att den dagen du säljer av ETF, en så har du trotts att du tagit av utdelningen ändå fått en god tillväxt på kapitalet. Vad väljer du? För mig är det lätt, jag vill undvika allt som gör att jag blir mer beroende av samhällets hamsterhjul. I Detta fall lägger jag till något i mitt liv som gör mig mer beroende av min egen arbetsinsats. Jag får tilltagande kostnader som gör mig mindre fri, jag måste jobba mer för att täcka bil och lånekostnader osv. Slänger vi sedan på lite kredit lån, sms-lån och bostadslån på det så skapar du dig en situation som bildligt kan liknas denna.
Låt säga att chefen nu kommer och säger. - Ja du har ju förvisso varit på jobbet i år men jag är inte riktigt nöjd med vad du presterat. Du får allt ta och bli lite mer aktiv i......... Så i år blir det ingen löneökning för dig..... ååå så en sak till vi kommer börja jobb helg nästa år också och det schemat gäller ju dig också.... Sen tycker jag också att du har en lite attityd som du allt får ta att lägga av med..... osv, bla. Hur blir det nu? Du sitter med lån över huvudet, lån som dessutom gör dig fattigare för varje dag som går. Kommer detta då öka sannolikheten att du står upp mot din chef. NEJ du sätter dig bara allt mer i dennes makt och vågar du nu verkligen byta jobb? Byter jag får jag ju en provanställning och vad händer om jag inte får jobba kvar? Hur skall jag då kunna betala mina lån, å nej det får inte hända... bäst jag stannar kvar och biter ihop. Fuck that!
Slå dig fri och klipp av bojorna som håller dig fången. Slå dig fri från konsumtionssamhällets fällor och mänsklighetens strävan efter status. Du behöver inte allt det där senaste av allt. Du behöver inte ha en Rollex, BMW, Iphone 6 med extra allt eller för den delen heller inte någon Gucci väska eller G-star byxor. Men då kanske vissa tänker äsch äää va fan jag tjänar så mycket deg ändå så jag kan lika väl blåsa upp min lön, vore ju synd att dö med pengar på banken liksom. Ja det är ju ett val man kan göra, älskar man att jobba och vill göra detta fram tills man dör, ja då fungerar ju detta bra. Då kanske man rent utav skall vidareutbilda sig för att bli VD eller liknande så att man får ännu mer pengar att blåsa på dyra viner, champagner, bilar etc. Men för min del så vet jag att detta inte hade gjort mig lyckligare som person. Jag hade bara fått jobba mer och visst jag hade fått mer pengar men samtidigt ingen tid att spendera mina pengar på. Vad är då meningen med detta, jobba för att sen dö. Nä fuck that, jag lever verkligen inte för att jobba, möjligtvis kan jag sträcka mig till att jobba för att överleva, Men även det låter tråkigt. Helst av allt jobbar jag någon gång i bland med saker jag tycker är kul, bara för att det är kul. Men hur skall man då nå hit. Jo såvida man inte är född med silversked i mun så krävs ändå strävsamhet och jobb. Det krävs också bortprioriteringar och smarta besparande val. Men om du nu vill snabba på den här processen hur kan du då göra? Hur blir du snabbare ekonomiskt fri?

Ett sätt är att använda dig av smarta lån. Vad är då ett smart lån? Jo ett sådant är enligt mig ett lån där du som låntagare tjänar pengar på andras pengar. Där du som låntagare trotts ränta kan generera en tillväxt av lånat kapital. Har du en värdepappersportfölj hos exempelvis Avanza så kan du få en kredit att investera för om du pantsätter/belånar på ditt befintliga innehav. Belåningsvärdet dvs hur mycket du får låna beror på vilka värdepapper du har. Många fonder ger runt 50 % i belåningsvärde vilket innebär att har du 100 000 i fond x så kan du låna runt 50 000 för att investera i valfritt värdepapper. Nu i verkligheten är det inte smart att låna upp till hela sitt belåningsvärde för om underliggande värdepapper skulle gå ner i värde så sjunker belåningsvärdet och du riskerar då att bli överbelånad varvid Avanza kan sälja av befintligt innehav för att reglera detta. Med har du 50000 i kredit och dina värdepapper som ligger till grunden för ditt belåningsvärde år någorlunda stabila så kan du låna 25 000 kr utan att ta allt för stor risk. Dock är det viktigt att du ser till att de värdepapper du använder som pant inte kan backa allt för mycket vid en framtida finanskris. De värdepapper som jag har till grund för mitt belåningsvärde har aldrig backat mer än 10 % vid någon större ekonomisk kris, detta ger ett stabilt belåningsvärde som inte kommer backa allt för mycket. Lånar jag 50% av mitt belåningsvärde så är jag helt säker på att Avanza aldrig skall behöva sälja av mitt innehav för att jag blir överbelånad.
Sen måste man vara medveten om att börjar man använda lånade pengar för att investera så tar man också en risk. Här måste man väga risk och reward förhållandet för att fastställa om det är värt risken. Man skall absolut inte ge sig in i värdepappershandel med lånade pengar om man inte vet vad man gör för det kan få ekonomiskt katastrofala konsekvenser om man gör fel. Viktigt är att sätta sig ner och lägga upp en strategi för hur man skall lägga upp det och för min del så har jag satt upp strikta regler för vilka typer av värdepapper jag får låna till. Jag har också bestämt mig för att aldrig använda mer än 10% av mitt totala kapital i kreditplaceringar. Vidare så använder jag bara kredit till utdelande investeringar där årlig utdelning med god marginal täcker årlig lånekostnad. Dessutom lånar jag bara till stabila värdepapper. Högriskplaceringar är inte aktuellt, absolut ingen kredit till placeringar så som exempelvis fingerprint mm. Jag har ett helt dokument med regler för detta men tänker inte presentera alla dessa här. Det viktiga att poängtera är dock att du själv sätter dig ner och noga lägger upp en plan för dig själv.

Nu till det fina med kreditplaceringar. Vad jag gillar är att man kan få en väldigt fin hävstång på eget kapital. Jag skall här ta ett verkligt exempel på hur det kan se ut om man tar en kredit för att investera i Alerian mlp ETF via en Kapitalförsäkring.

Min räntekostnad för lån hos Avanza ligger på 3,76 %
Investerat belopp 25 151 SEK
Detta ger en årlig räntekostnad på 946 kr.
Avgift för KF tillkommer på ca 102 kr per år.
Totala kostnader per år: 1048 kr

I dagsläget har jag en yield på 11,72 % per år i Alerian mlp ETF på investerade 25 151 kr ger detta en årlig utdelning på 2950 kr.

Vinst på eget kapital (kostnad för lån & KF)
= 1902 kr per år = 181%

Skulle man sedan dra det ett steg längre och räkna in ränteavdraget på 30 % så ser det ut som följande.

Totala kostnader efter ränteavdrag: 764    (946*0,7)+102
Utdelning per år, samma som tidigare: 2950
Resultat efter ränteavdrag: +2186     (2950-764)
Avkastning på eget kapital efter ränteavdrag: + 286 %

Här är hävstångseffekten drastisk om man kollar på hur mycket utväxling man får på eget kapital. I reda pengar mätt blir det inte så mycket eftersom lånat kapital är relativt litet men om man tittar på det procentuellt så ser det extremt bra ut. Vill man sedan få mer effekt i pengar mätt så tar man ett större lån. Dock måste man vara medveten om att hävstångseffekten även kan verka åt motsatt håll. DVS går värdepappret ner i värde som du har kredit på så förlorar du pengar på andras pengar. Tar du lån på 100 000 och värdepappret tappar 20 % ja då får du ut bara 80 000 om du säljer men du måste fortfarande betala tillbaka 100 000. Alltså har du förlorat 20 000 + räntekostnaderna som du haft under lånets period. Detta är mycket viktigt att förstå för det är på denna punkt som lån till värdepappersinvestering kan få förödande följder.

Fördelen med att låna via att pantsätta/belåna sin sitt befintliga innehav hos exempelvis Avanza är att du inte behöver amortera. Du betalar själv tillbaka lånat kapital när du känner för det.

I mitt fall är jag mycket försiktig när det gäller att använda lån till värdepappersinvestering och jag vill uppmana alla som intresserar sig för detta att tänka igenom det mer än en gång. Jag är mycket långsiktig och kommer äga placeringarna under väldigt många år. Jag ser alltid till att min utdelningen från värdepappret täcker lånet med god marginal så att jag klarar exempelvis en räntehöjning eller en dollar sänkning (vid utländska utdelande värdepapper i USD). Skulle ekvationen ändå inte gå i hop kommer jag alltid ha möjlighet att lösa lånet och betala av skulden. Lånar man dessutom med superlånet på Avanza kan man få mycket bra ränta, bättre än den jag har men samtidigt så är det mer uppstyrt kring vad man får belåna och inte.

Ytterligare en fördel med att använda lånade pengar till investeringar är att jag kan öka avkastningen på mina befintliga "trygga" stabila innehav. Genom att tillsätta lånade pengar får jag en bra hävstång på eget kapital. Således behöver jag därför inte leta högriskplaceringar för att få hög avkastning utan jag kan välja stabila tråkiga bolag med låg risk och medelmåttig utdelning/avkastning. Genom att tillsätta lånade pengar får jag ändå bra avkastning på eget kapital i dessa placeringar. 

lördag 16 januari 2016

Alerian MLP ETF (AMLP)

Alerian MLP ETF (AMLP) är en amerikansk index ETF som passivt följer indexet: Alerian mlp index. Indexets ticker på NYSE är: AMZI, detta index visar total return. AMZ visar endast prisutvecklingen, dvs utan utdelning. Ticker för ETF,en är AMLP.

Ticker är något man använder när man söker efter index eller värdepapper, det motsvarar ISIN nummer som vi har i Sverige för fonder.

 Om indexet: Indexet investerar i totalt 23 medelstora och stora MLP-energiföretag inom Nordamerika, så kallade midstream företag. Detta är bolag som investerar i infrastruktur för olja, gas, bensin, mm. Exempel på vad dessa MLP-bolag äger är olja och gasledningar, cisterner för olja, gas & bensin mm. Man investerar även i MLP bolag som processar råvarorna. Indexet är ett så kallat capitalization-weighted index. Detta innebär att bolagen i indexet viktas efter hur stort marknadsvärde de har. Marknadsvärdet räknas fram genom att man multiplicerar antalet utgivna aktier med aktiekursen. Desto högre marknadsvärde ett bolag har desto större viktning får det i indexet. Vidare så är indexet float adjusted, detta är en metod som minskar förvaltningskostnaden och gör att bolag som har mycket handel i sin aktie får större plats i indexet.
Indexets största innehav står för 10,82 %. De 10 störst viktade innehaven står för ca 67 % av indexets totala värde. Till vänster visas indexets fördelning mellan olika energisektorer 

Se bilden nedan för förklaring av midstream bolag.

Nedan är en printscreen över indexets pris utveckling, (AMZ) 
Alerian har back-testat indexet före dess startdatum.

Nedan visas en chart som jämför korrelationen mellan S&P 500 indexet och Alerian mlp indexet (AMZ ) dvs prisutvecklingen utan utdelning. Ljusblå ifylld graf är S&P500 och lila är AMZ. Vid datum 2016-01-16 korrelerar AMLP med S&P500 till 0,56 %
Orsak till att Indexet backat: Att indexet har backat beror främst på att priset för råolja har backat kraftigt senaste tiden. OPEK har vägrat sänka sin produktion, sanktionerna mot Irans oljeindustri har hävts och de kommer nu börja sälja olja på världsmarknaden igen trotts att det redan finns ett överutbud. Skifferolja-produktionen i USA har kraftigt ökat utbudet. Till detta hör att kina bromsar in, världsekonomin är lite osäker för tillfället och marknaden inser då att det finns ett överutbud av olja samtidigt som efterfrågan kan komma att minskas under de kommande åren i takt med att tillväxten i världsekonomin misstänks avtaga. Dessutom så har världsklimatmötet i Europa oroat marknaden på så sätt att man blir rädd att politiska beslut kommer leda till minskad efterfråga på olja. Vidare så har även den på senare tiden kraftigt stigande dollarkursen bidragit till att pressa ner priset på olja vilket i sin tur påverkat AMLP negativt.

Enligt min mening så skall egentligen inte ett sänkt oljepris ha så stor inverkan på AMLP. Ett sänkt oljepris bör inte öka risken någon nämnvärd. Det som är viktigare för AMLP är snarare volymerna. Då ETF; en investerar i infrastruktur för exempelvis olja och gas så är volymerna som transporteras i deras pipelines viktigare än oljepriset. Så enligt min mening skall man inte bli för orolig av att AMLP har backat den senaste tiden. Jag ser det lite som en överreaktion. Så länge världen fortfarande konsumerar olja, gas bensin etc. så kommer dessa MLP företag att kunna tjäna pengar. Förvisso så kommer världen gå allt mer mot andra energikällor, sol, vind, vågenergi, elbilar etc. men jag tror ändå tyvärr inte att oljekonsumtionen kommer upphöra helt inom vår livstid. Visserligen lär volym olja per individ kraftigt minska men samtidigt så blir vi allt fler. Skulle alla i Kina kunna skaffa bil, vilket högst troligt kommer bli möjligt, ja då står vi inför en kraftig ökning av oljeåtgång. Allt detta talar för att AMLP skulle kunna vara en lönsam investering även under många år framöver.

Om indexet: De MLPS som ingår i det underliggande indexet måste ha behållit eller ökat sin utdelning kvartalsvis för åtminstone en av de tidigare två kvartalen och ha en utdelningspolicy som syftar till att konsekvent bibehålla eller öka sina utdelningar över tiden.

 OM MLP;s: MLP står för Master limited partnership och är en speciell form bolag i USA som handlas på börsen under Section 7704 av Internal Revenue Code. Dessa bolag har vissa skattefördelar och för att godkännas för dessa fördelar så måste företagen till 90 % generera sina vinster via: Exploration, mining, extraction, refining of oil and gas and the production of alternative fuels like biodiesel. Vidare står att läsa att efter: the 2015 proposed regulations from IRS only those activities specifically listed related to the production, processing and transportation of oil, natural gas and coal would qualify for favorable tax treatment.

 Att köpa MLP bolag direkt: Köper du dessa bolag direkt utanför ETF; en AMLP så kan din personliga skattesituationen bli komplicerad. Olika regler finns for olika stater i USA men generellt har jag fattat det som att inkomsten från dessa typer av bolag skall tas upp som inkomst av tjänst. För er som är intresserad av att direktäga MLP-bolag så bör ni ta reda på mer vad som gäller för just det bolaget som ni är intresserade av.

Har kollat med Avanza och när det gäller AMLP så beskattas denna som en vanlig ETF. Då denna är registrerad i USA innebär det att 15 % källskatt tas ut. Har du den på VP-konto tar Sverige sen ut ytterligare 15 % men om den läggs in i KF eller ISK så blir det bara 15% skatt.
USAs första MLP startade 1981 och vid mitten av 80-talet hade denna form blivit mycket populär och lockade allt från restauranger, hotell och kabel-TV. Till och med basketboll laget Boston Celtic blev en MLP. I maj 2010 startade den första MLP fonden och i augusti 2010 blev Alerian först i världen med att ge ut en MLP ETF vilken är just (AMLP).I slutet av 2013 fanns det 111 public traded MLP;s i USA.
 
Om AMLP: Den årliga kostnaden för AMLP är 0,85% vilket jag kan tycka vara lite väl högt för att vara en index ETF, detta har så vitt jag fattat den att göra med MLP formen.

 Idag 2016-01-15 ligger ETF, ens marknadspris och NAV kurs på nästan exakt samma nivå. NAV 10,35 VS 10,37 i marknadspris. Dvs man får idag alltså ingen rabat mot NAV-värdet

AMLP delar ut kvartalsvis i: Februari, Maj, Augusti, November.

utdelningshistorik så som den sett ut om man köpt 2012-06-20 till kurs 15,84 USD
Fonden startade 2010-08-24, därför visar jag från och med första helår, dvs från 2011. Hittar ingen kursinfo tidigare än 2012-06-20 så jag simulerar och räknar med att man skulle köpt 2011-01-03 till denna kurs.

År
Utdelning per andel
Yield on cost i %
Utdelnings-tillväxt i % år till år
2011
6,31
-
2012
0,995967
6,29
-0,32
2013
1,068
6,74
+7,23
2014
1,13
7,13
+5,8
2015
1,186
7,49
+4,95

Årlig tillväxt av utdelningen har i snitt varit 3,48 % per år.
2016-01-15, klockan 13:14 kunde man köpa till kurs 10,38, om utdelningen från 2015 upprepar sig så erhåller man 11,42 % årlig avkastning från utdelningen. Vilket är väldigt bra. Att det är så pass mycket har att göra med att kursen pressats ner av den senare tidens oljefall. Enligt min mening är det nu därför ett mycket fint läge att köpa på sig denna ETF.
Här visars en jämförelse mellan priset på Brent olja, AMLP. Man kan se att AMLP började sjunka i pris samtidigt som priset föll för Brentoljan.
Vi är nu nere på historiskt låga nivåer för oljan. Visst vi kan säkert ha mer fallhöjd och det kommer kanske ta år innan vi får se tidigare nivåer i oljepriset men kolla på grafen. WTI crude oil (West texas intermediate). Hur mycket mer kan det falla liksom?Jag ser det således som ett perfekt läge att köpa in sig i AMLP till en väldigt fin yield tack vare raset i oljepriset.

För min del så kommer jag köpa på mig en mindre post i AMLP nu i slutet av månaden. Visserligen kan den nog backa mer detta då jag tror att dollarn kommer gå upp lite till samtidigt som oljebolagen de närmaste månaderna bygger upp lagren vilket ytterligare ökar utbudet. Vidare så har jag spanat in S&P 500 och det ser ut som vi står inför ett större fall den närmaste tiden och detta kommer då ytterligare pressa priset i AMLP, så summa summarum, man behöver nog egentligen inte ha någon brådska att köpa in sig.

Nackdelen som jag ser med denna placering är att fortsatt oroligheter på råvarumarknaden eventuellt skulle kunna orsaka sänkt utdelning men samtidigt om man nu går in på nästan 12% årlig yield så har man råd med rätt mycket sänkningar innan man tycker att placeringen ger för lite. Samtidigt på lång sikt borde det finnas en god uppsida för prisutvecklingen nu när man köper in sig på så låga nivåer. Sedan 1 september år 2014 tills idag 2016-01-16 har AMLP tappat cirka 50 % i priset så på 10 års sikt kan man nog ha en god uppsida här och under tiden får man njuta av 12 % utdelning rätt in på kontot, inte fel de inte.

Sen måste jag också säga att egentligen tycker jag AMLP är lite för ny, det finns lite för lite historik för att jag skall känna mig helt bekväm. Jag vill gärna kunna se tillbaka åtminstone över finanskrisen 2008 för att då kunna se hur ETF;erna har klarat av att betala ut utdelningen men i detta fallet tillåter jag mig att göra ett undantag. Dock kommer jag vikta denna lägre än övriga ETF, er i portföljen.

Alerian mlp ETF via kredit - fantastisk effekt
Ovan länk är till ett tidigare inlägg där jag redovisar för hur man kan skapa sig en stark hävstångseffekt i sin portfölj via att investera i Alerian mlp ETF med lånade pengar.

Länk till Alerian MLP ETF

onsdag 13 januari 2016

Ökar i Global X Superdividend

Ökade igår innehavet i Global x superdividend ETF med ytterligare 40 %.
Om utdelningen från föregående år upprepar sig även i år så hade jag tidigare en personlig direktavkastning på 7,07% nu efter detta inköp har jag ökat på den till 7,25 %.

Tag gärna en titt på ETF;en: http://www.globalxfunds.com/SDIV
Här finner ni all info om denna ETF.

Hade man köpt fonden den 12 Januari 2016 till rådande kurs 18,56 dollar och man räknar på vad man hade fått i utdelning om man ägt fonden under 12 månader bakåt så hade man fått 8,08% i direktavkastning, riktigt fint det :)

Nedan visar kursutvecklingen de senaste 3 åren samt mitt tidigare inköp. Igår köpte jag in mig på 18,61 dollar. Fortsätter kursen ner har jag för avsikt att köpa på mig mer allt eftersom.

tisdag 12 januari 2016

Preferensaktier och prissättning



Det som styr kursen på en preferensaktie är dels vilken risk bolaget har, dvs hur stor är risken för inställda utdelningar och hur stor är risken för likvidation av bolaget. Desto högre risk marknaden bedömer att det föreligger i bolaget desto högre utdelning vill man ha för att kompensera upp för den risken. I dagsläget 2016-01-12 ger exempelvis SAS preferensaktie en direktavkastning på 9,57 % vilket fortfarande är högt men när det var som mest oroligt kring bolaget så fick man 12,88% i yield.

Investerare ville helt enkelt ha en högre direktavkastning för att utsätta sig för den konkurs risk som just då var högre och därvid tryckes kursen ner.

Utöver detta så påverkas kursen också av hur långräntan rör sig, går långräntan upp kommer preferensaktiernas kurs att tryckas ner. Detta har att göra med att man den kommande tiden kommer kunna få en högre riskfri ränta på bankkonton och då blir det mindre intressant att utsätta sig för en bolagsrisk. Men hur mycket kan man förvänta sig att kursen pressas ner vid en räntehöjning om 2 %?

Nedan skall  jag presentera ett exempel med Balders preferensaktie.
Idag går det att köpa Balders pref för 306 kr,
20 kr per år delas ut vilket ger en direktavkastning på 6,53%.
Det är just detta marknaden vill ha, här är in prisat risk för inställda utdelningar och risk för likvidation av bolaget eller andra allvarliga bolagsproblem. Även har marknaden tagit hänsyn till avkastning i andra preffar samt vilken riskfri ränta som man skulle kunna få på annat håll samt hur ränteutvecklingen kommer se ut det närmaste. Utifrån detta är tycker man att det är skäligt med en direktavkastning på 6,53 %

Vad kan nu tänkas ske om vi får en räntehöjning på 2 %.
Jo först och främst vet vi att kursen kommer pressas ner, men hur mycket?

Då kan man tänka så här: Idag tycker marknaden att en direktavkastning på 6,53% är skälig men om räntan höjs 2 % från idag jag då vill man ju kompenseras upp för detta. Kan jag helt plötsligt få 2 % mer i riskfri ränta på bankkonto varför skall  jag då utsätta mig för en bolagsrisk och inte få så mycket mera, nej då vill marknaden kompenseras för detta. Nu vill  man ha 6,53 % + 2 %. Alltså om  bolagsrisken är samma som tidigare så vill nu marknaden ha 8,53 % för att tycka att det skall vara värt att investera i bolaget.

Men vad måste hända för att vi skall få 8,53 % i en pref som har fastställd utdelning, jo eftersom utdelningen inte kan höjas så måste kursen sjunka.

Idag ligger kursen på 306 kr med 20 kr utdelning per år = direktavkastning 6,53 %
Vi får fortfarande 20 kr utdelning varje år.
Om vi nu delar 20 kr på 0,0853 (5,53%) så får vi avrundat 234,5 kr
20/234,5 = 8,53, dvs utdelningen 20 kr delat på ny kurs 234,5 kr = den nya direktavkastningen

Således om vi i dagsläget köper Balder pref till 306 kr med en utdelning om 20 kr och sedan får en räntehöjning i sverige med 2 % ja då i teorin skall  marknaden prisa in denna ränteökning och således kommer kursen pressas ner till 234,5 kr. Om så sker så har vi en direktavkastning på 8,53 % dvs 2% högre än tidigare 6,53 %.

Så slutsatsen blir, om räntan går upp med 2 procent utifrån dagens nivå och vi köpt Balder pref på 306 kr så i teorin skall kursen sjunka till 234,5 kr. DVS preferensaktien skall backa med 23,38 % från dagens nivå på 306 kr.

234,46/306=0,7662
100-76,62 = 23,38 %

Så nu är det upp till framtiden att bevisa att denna teori stämmer !

fredag 8 januari 2016

Hennes & Maurtiz

Uppdaterad: 2016-04-20
Hennes & Mauritz AB, är ett svenskt börsnoterat detaljhandelsföretag i konfektionsbranschen med huvudkontor i Stockholm. Företaget har omkring 116 000 anställda och cirka 3 900 butiker i 61 länder. Mätt i antalet butiker är det världens tredje största butikskedja för kläder, efter konkurrenterna Gap och Zara. Företagets affärsidé bygger på mode och kvalitet till bästa pris på ett hållbart sätt. Första Butiken öppnades i Västerås 1947 och 1974 börsintroduceras H&M på Stockholmsbörsen. I april 2008 utsåg Financial Times H&M till Europas starkaste varumärke före bland annat Carrefour och IKEA

Bolaget bedriver verksamhet i Europa, Nordamerika och Asien samt franchiseverksamhet i Mellanöstern. Koncernen inkluderar H&M, H&M Home, Cos, Monki, Weekday, Cheap Monday och & Other Stories. H&Ms största marknader är Tyskland, Sverige, Frankrike, Storbritannien och USA

2016-01-08 fanns H&M i följande länder
Australien. Filippinerna, Hong Kong, Indien, Indonesien, Japan, Kina, Macao, Malaysia, Singapore, Sydkorea,Taiwan, Thailand, Bahrain, Israel, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, Qatar, Saudiarabien, Chile, Kanada, Mexiko, Peru, USA, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal,, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, Österrike

Utdelningspolicy: Målet för H&M i finansiella termer är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att ha en beredskap att ta till vara affärsmöjligheter. Det är angeläget att expansionen liksom hittills kan ske med fortsatt hög finansiell styrka och fortsatt handlingsfrihet. Mot denna bakgrund har styrelsen funnit att utdelningsandelen bör motsvara cirka hälften av vinsten efter skatt. Därutöver kan styrelsen föreslå att eventuell överskottslikviditet också delas ut.

Utdelningshistorik: H&M är en av de stabilaste aktierna på stockholmsbörsen vad avser utdelningshistoriken. De har förvisso inte höjt flest år men däremot så har de aldrig sänkt sin ordinarie utdelning sedan börsintroduktionen den 17 juni 1974. Det är just därför jag är intresserad av detta Bolag.

Om aktien                                                                                                                     .

Hennes & Mauritz B - Analys av utdelningstillväxt och direktavkastning. Beräkningen baseras på att man köpt till kurs 83 kr vid datum 1999-01-01 och sedan haft placeringen till och med år 2015. Tabellen visar utdelningen inklusive bonusutdelning om sådan funnits. Observera: Utdelningen genererad under år 2006 betalades ut året 2007, utdelningen genererad för år 2007 betalades ut under 2008 och så vidare. Nedan visas när utbetalningen betalades ut, inte för vilket år den genererats. Utdelningen nedan är justerad för splittar mm.

År           Utdelning SEK     Yield on cost %        Utdelning tillväxt % 
1999      2                  2,409                 N/A
2000      0,68             0,819                 -66
2001      0,68             0,819                 x
2002      0,88             1,060                 29,4
2003      3                  3,614                 241
2004      3                  3,614                 x
2005      4                  4,819                 33,3
2006      4,75             5,722                 18,7
2007      5,75             6,927                 21,1
2008      7                  8,433                 21,7
2009      7,75             9,337                 10,7
2010       8                 9,638                 3,2
2011       9,5              11,445               18,8
2012       9,5              11,445               x
2013       9,5              11,445               x
2014       9,5              11,445               x
2015       9,75            11,746               2,6


Årlig utdelningstillväxt i snitt, inklusive bonus utdelning:         10,41 %
"Första" utdelningen på 1,56 kr har till & med 2015 växt:      388 %

Direktavkastningen sammanräknad dessa år:                         114,737 %
Direktavkastning i snitt per år:                                                   6,749 %

Kursökning från 1999-01-01 (83)   till   2015-12-30 (302)         263,855 %
Kursökning i snitt per år:                                                           15,520 %

Total värdetillväxt hela perioden:                                              378,592 %
Total värdetillväxt i snitt per år:                                                 22,270 %

Av total värdetillväxt har utdelningen stått för:                        30,3 %            
Av total värdetillväxt har kursökningen stått för:                     69,7 %

Största fall  i kursgrafen sedan år 2002 fram till 2016-04-11
2000-03-06   (172,5)   till   2001-04-04   (70,75)      - 59 %      Dagar  394
2007-03-27   (225)      till   2008-10-27   (119,75)    - 46,8 %   Dagar  580
2010-09-21   (260,9)   till   2011-09-13   (178,8)      - 31,5 %   Dagar  357
2015-03-03   (368,5)   till   2016-05-24   (252)         - 31,6 %   Dagar  448   *

* I skrivande stund 2016-04-20 vet vi ej om detta är en botten.

Kursutveckling i skrivande stund sedan senaste toppen
2015-03-03   (368,5)  till  2016-04-20   (302,9)      - 17,8 %

Vid vilken direktavkastning har en fallande trend vänt mot en stigande?

Datum      Lägsta kurs  Utdelning  Direktavkastning
2001-04-04      (70,75)           0,68              0,961 %  (it-kraschen)   *

2008-10-27      (119,75)         7                   5,845 %  (finanskrisen)
2011-09-13      (178,8)           9,5                5,313 %
Snitt ovan 2 värden:                                  5,57 %

* Extremvärde från finanskrisen, kursen gick ner mkt med utdelningen sänktes också väldigt mycket. Tar inte med detta värde i beräkningen då jag anser det för extremt.

Vid vilken direktavkastning har en stigande trend vänt mot en fallande?

Datum      Högsta kurs  Utdelning  Direktavkastning
2000-03-06      (172,5)          0,68             0,394 % *

2007-03-27      (225)             5,75             2,555 %
2010-09-21      (260,9)          8,00             3,066 %       
2015-03-03      (368,5)          9,75             2,645 %
Snitt ovan 3 värden:                                2,75 %

* Extremvärde från finanskrisen, kursen gick ner mkt med utdelningen sänktes också väldigt mycket. Tar inte med detta värde i beräkningen då jag anser det för extremt.     

Slutsats
Historiskt har bästa direktavkastningen legat på:         5,3 - 5,8 %
Historiskt har sämsta direktavkastningen legat på:      2,5 - 3,1 %

Hur stor har direktavkastningen varit under sista dagen då man kunde köpa H&M för att få årets utdelning? Kollar perioden 2005 till och med 2015.

Datum                   stängningskurs   utdelning     Yield i %
29 april 2015        345                      9,75                 2,826
29 april 2014        274,5                   9,5                   3,460
23 april  2013       232,1                   9,5                   4,093 
3 maj 2012            239,5                   9,5                  3,966
28 april 2011        223,1                   9,5                   4,258
29 april 2010        243,5                   8                      3,285
4 maj 2009            187                      7,75                4,144 
8 maj 2008            180,5                   7                     3,878
3 maj 2007            222,75                 5,75                2,581
3 maj 2006            144,25                 4,75                3,292
26 april 2005         132                      4                     3,030
snitt                                                                          3,528 

Resultat för perioden ovan
Direktavkastningen dagen innan avskiljningsdatum:    2,6 - 4,3 %  (snitt på 3,5 %)

Direktavkastning i skrivande stund
Datum:                        2016-04-20
Kurs:                           303,9
Utdelning för 2016:     9,75
Direktavkastning:            3,2 %