Orsaker till torra ögon och torra slemhinnor - Antikolinerg medicin

Acetylkolin - Funktion och roll i kroppen. Hur viss medicin påverkar Muskarina receptorer och orsakar torra ögon, torra slemhinnor och annan antikolinerg biverkan

För att förstå vad acetylkolin är så måste man först förstå vad en Synaps är: En Synaps är en koppling mellan två neuroner eller mellan en neuron och en målcell. Kopplingen är dock inte elektrisk utan sker istället på kemisk väg med signalsubstanser. Signaleringen går till på så sätt att en elektrisk signal kommer fram till den Presynaptiska nervcellen. Från denna skickas därefter olika typer av signalsubstanser som tas upp av receptorer i den Postsynaptiska nervcellen. Härifrån görs de kemiska signalerna återigen om till elektriska varvid en elektrisk nervimpuls skickas till berörd del av kroppen. En sådan viktig signalsubstans är Acetylkolin.

Acetylkolin är en signalsubstans som frigörs från postganglionska nerver. Signalsubstansen finns bland annat i synapserna mellan nerver och muskler och kroppen använder sig av signalsubstansen för att kemiskt skicka över nervsignaler till andra celler såsom neuroner, muskelceller och körtelceller.

När det gäller musklerna så är det Acetylkolin som ansvarar för att nervimpulsen når fram så att muskeln kan dra ihop sig. Ett enzym (acetylkolinesteras) bryter sedan snabbt ner kvarvarande acetylkolin i Synapsen och en ny signal kan nu skickas till muskeln om rörelse. Acetyklolin är således viktigt för bland annat vår rörelseförmåga.

Acetylkolin förekommer också i hjärnans cortex där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. Därtill är Acetylkolin den signalsubstans som ser till så att elektrisk signaler kan nå körtlar i kroppen om att producera sekret. Exempel på två sådana körtlar är spottkörteln och tårkörteln. Acetylkolin påverkar även utsöndringen av matsmältningsenzymer. Exempelvis kan nämnas att Acetylkolin är den signalsubstans som får Bukspottkörteln att producera Galla som bland annat är viktigt för att bryta ner fettet i maten.

Kort sagt kan man säga att Acetylkolin reglerar all typ av sekretion i kroppen. Allt från saliv, tårar, Mucin i näsan till sekret och enzymer i tarmarna. Därtill har acetylkolinet funktionen att dra ihop musklerna i tarmväggen så att maten vi äter bryts ner och långsamt flyttas nedåt i tarmarna. Av ovan nämnda saker kan man således dra slutsatsen att Acetylkolin har en omfattande och mycket viktig funktion i den mänskliga kroppen. Mediciner som påverkar produktionen av denna signalsubstans kan således få stor inverkan i kroppen.

Mediciner och påverkan på signalsubstansen Acetylkolin

System i kroppen där signalerna överförs av acetylkolin benämns kolinerga. Det här är viktigt att veta eftersom det finns många olika typer av mediciner som har så kallade anti-kolinerga effekter. Med anti kolinerga effekter menas att medicinen blockerar funktionen av Acetylkolin. När denna effekt blockeras når således inte nervsignaler fram till de kroppsdelar som normalt sett erhåller signalering via signalsubstansen. Ren konkret innebär detta att exempelvis tårkörtlar, svettkörtlar och salivkörtlar inte får signal om att de skall producera sekret. Strömbrytaren för att dessa kroppsdelar är såldes avstängd. Påverkan sträcker sig dock inte enbart till ovan nämnda organ. Alla kroppsfunktioner som har större eller mindre körtlar påverkas. Lungorna, tarmslemhinnan, könsorganen, nässlemhinnan, halsen, munnen osv.

Fördjupning av funktionen av signalsubstansen Acetylkolin

För att gå lite djupare in i hur Acetylkolin fungerar så kan nämnas Acetylkolin aktiverar Muskarin och nikotin receptorer i kroppen. Vad avser Muskarin receptorerna så finns det 5 typer. M1, M2, M3, M4 och M5. Nedan kan man se en övergripande förklaring till var dessa olika typer av receptorer sitter och hur de påverkar kroppen. Informationen nedan är huvudsakligen hämtad från studien:

Muscarinic receptors: their distribution and function in body systems, and the implications for treating overactive bladder: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1751864/

Muscarinic acetylcholine receptor M1

Denna receptor är vanligt förekommande i det centrala nervsystemet och i Exokrina körtlar. Det vill säga i körtlar som via kanaler utsöndrar sekret till kroppens slemhinnor. Exempel på några sådana körtlar är: Svettkörtlar, Tårkörtlar, Salivkörtlar, Prostatan, Mukösa körtlar (i slemhinna), Bukspottkörtel (både Exokrin och endokrin körtel), Bröstkörtel, Körtlar i örongång, Talgkörtlar (i huden) osv.

När det gäller talgkörtlar så är detta körtlar som finns på flera ställen i kroppen i något olika format och med olika funktion. På engelska kallas dessa körtlar för ”Sebaceous glands” och de Meibomska körtlarna i ögonlocken är en sådan typ av körtel. Andra exempel i kroppen där liknande talgkörtlar finns är i näsan, då specifikt i näsans yttre del. På det manliga könsorganet och då specifikt på ollonet, I kvinnans vaginala delar, då i vaginans inre läppar samt på bröstvårtorna osv.

Muskarin M1-receptor finns även i hjärnan och då mer specifikt i hippocampus, hjärnbarken och i perifera ganglierna). Muskarin M1 receptorerna påverkar även icke-viljestyrda kroppsfunktioner, minne och inlärning.

Muscarinic acetylcholine receptor M2

Dessa receptorer är lokaliserade till hjärtat och lungorna där den i hjärtat är ansvarig för att sänka hjärtrytmen. Hämmar man M2 receptorn genom någon anti-kolinerg medicin så som tex Atropin så ökar således hjärtfrekvensen. Receptorn finns också i kroppens glatt-muskulatur. Sådan täcker många av kroppens rörformiga håligheter så som exempelvis blodkärl, inre organ, tarmar, matstrupe, luftstrupe, ringmuskel. M2 receptorn finns också i läderhuden i närhet till hårsäckar.

Muscarinic acetylcholine receptor M3

M3 receptorn finns på flera ställen i kroppen så som bland annat i glatt muskulatur (beskriven ovan). En aktivering av denna receptor orsakar vanligtvis en ökning av intracellulärt kalcium och därför en kolinergt sammandragning i glatt muskulatur. Receptorn är såldes involverad i exempelvis tarm-motalitet (tarmrörelser) där glattmuskulatur runt tarmarna kniper ihop och för maten fram och tillbaka för att underlätta matsmältning, tarmstädning och tarmtömning. Den är också involverad i den sammandragning som sker i urinblåsan vid urinering. Likaså är den involverad i processen när Bronkerna i lungorna dras ihop.

Muscarinic acetylcholine receptor M4

Muskarin M4-receptorn finns även denna i lungorna. Likaså i det centrala nervsystemet. Aktivering av M4 receptorn hämmar frisättning av acetylkolin i Striatum. Straitum är ett område i storhjärnan som finns i båda hjärnhalvorna och som påverkar vår kognition. Området styr bland annat belönings-uppfattning, även framtida belöning, beslutsfattande, handlings-planering, förstärkning och motivationskänsla. Dorsala (Övre) Stratum styr i sin tur impulsivitet och hämmande av sådan. Hos människan aktiveras Stratum i samband med belöning eller i samband med oväntad eller intensiv stimuli. Dysfunktion i Straitum kan bland annat leda till depression och tvångssyndrom. På grund av sin involvering i belöningsuppfattning så är området också involverat i beroende. Det är också känt att området ger upphov till förstärkande effekter av stimulerande medel, tex alkohol. Detta genom dopaminerg stimulering.

Muscarinic acetylcholine receptor M5

M5 receptorn finns i många organ men fullständig förklaring och forskning verkas saknas. Några saker man känner till är dock att bindning av acetylkolin till M5 -receptorn utlöser ett antal cellulära svar, såsom adenylatcyklashämning, fosfoinositidnedbrytning och kaliumkanalmodulering.

Muskarinreceptorer i kroppen, lokalisering och funktion

Muskarin-receptorer finns utsprida över hela kroppen. Nedan är därför bara några få exempel på vart man hittar receptorerna och vilka funktioner de har i de olika vävnaderna.

Urinblåsan: Här återfinnas samtliga 5 Muskarin-receptorer men M2 och M3 har visat sig vara dominerande. Båda receptorerna har funktionen av att kontrahera blåsan vid urinering.

Salivkörtlar: M1 och M3 receptorer. Aktivering av båda receptorerna leder till utsöndring av saliv.

Tarmar: I studier av marsvin har man hittat M1-M5 i tarmens glatt muskulatur. Vad avser människan så anses M2 och M3 vara de receptorer med mest funktionalitet. M2 receptorer är dock de receptorer som det till antal finns flest av. I studier på hundar har man visat att M3 receptorn är den som är mest ansvarig för tarmrörelser genom aktivering av glatt muskulatur.

Hjärnan: Alla 5 receptorer återfinns här. Muskarin-receptorer i hjärnan aktiverar en mängd signalvägar som är viktiga för modulering av neuronal excitabilitet, synaptisk plasticitet och återkopplingsreglering av Acetylkolin.

Ögonen: Här återfinns M1-M5, det vill säga samtliga Muskarin receptorer. Procentuell fördelning av respektive receptortyp ser ut som följer: M3 60-75%, M2 5-10%, M4-10%, M1 7%. I Iris Sphincter (pupil muskeln) 5%.

I studier på möss har man funnit att M3 receptorn kontraherar en glatt muskulatur i ögat som på engelska heter ”Iris Sphincter muscle”. Denna muskulatur är en del av Iris (D.V.S det färgade området som omsluter pupilen). Muskelns funktion är att dra ihop pupillen för att reglera den mängd ljus som kommer in i ögat.

I studier på kaniner har man även funnit att M5 receptorn verkar kontraherande av ögats så kallade ”Ciliary muscle”. DVS i ögats ringformade muskel som är ansvarig för ackommodation. En process som uppstår när ögat fokuserar på ett objekt. (Under ackommodationen plattas antingen linsen ut eller blir konkav). Vidare studier har också konstaterat att ytterligare påverkan på pupillens förmåga att kontrahera eller utvidga sig sker genom påverkan på M2 receptorn.

Vad avser M1 receptorn så finns denna närvarande i Iris, Scelera (det vita området runt iris) och i de epitelceller som ligger framför linsen, dvs mellan linskapseln och linsfibrerna. Dessa epitelceller är ansvarig för homeostas av linsen. Med homeostas menas att kroppen ordnar de perfekta förhållanden för optimal funktion av organet. Tex rätt vätskebalans, rätt temperatur, rätt PH, rätt koncentrationer av blodsocker, mineralbalans etc.

I studier på djur har man också fastställt att M1, M2 och M3 receptorer kan aktivera bägarceller (celler som producerar sekret) på konjunktiva (ögats bindehinna). Det vill säga den epitelhinna som täcker insidan på ögonlocken samt den hinna som täcker den vita delen på ögat. Bägarcellerna på denna hinna producerar det sekret som är en betydande del av tårfilmen.

Antikolinergika har således många negativa effekter för ögat och av texten ovan kan man nu förstå varför en direkt effekt av Antikolinergika är ljuskänslighet och svårigheter att fokusera blicken samt problem med torrhet och suddig syn. Från tidigare i texten har vi också konstaterat att Antikolinergika även stänger av talg-produktionen i hudens talgkörtlar. De meibomska körtlarna i ögonlocken som producerar fett för en stabil tårfilm är att betrakta som en specialiserad Talgkörtel. Därav påverkar alltså Antikolinergika även denna del av tårfilmen negativt.

Tårkörteln: I skrivande stund har jag inte kunnat hitta några dokument som visar vilka Muskarin-receptorer som finns i Tårkörteln. Dock har man kunnat konstatera att utsöndringen av tårar har ökat om Muskarin receptor (M3) har stimulerats via intagande av en Muskarin Agonist.

Källa: Muscarinic receptor agonists and antagonists: effects on ocular 

Hjärtat: I det mänskliga hjärtat har man identifierat Muskarin-receptorer M1, M3, M5. I studier på djur har man funnit att aktivering av vissa Muskarin-receptorer påverkar hjärtfrekvensen.

Näsan: Även i näsans slemhinna finns Muskarin-receptorer. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen vasokonstriktion och vasodilatation av blodkärlen i näsan (förmågan för blodkärlen att öka eller minska i diameter). De styr således funktionen med att näsmusslorna (näsans andningsorgan) kan svälla upp eller kontrahera efter behov. I Forskningsstudie (1.2) utförd på kaniner har man konstaterat att utsöndringen av Acetylkolin leder till vasodilatation, det vill säga diametern av blodkärlen ökar och näsans slemhinna sväller upp varvid luftpassagen minskar.

Forskningsstudie (1.2): M1 and M3 muscarinic receptors mediate relaxation and contraction in canine nasal veins: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21679501/

Därtill styr Muskarin-receptorerna också de sekretproducerande bägarcellerna i slemhinnan. En aktivering av Muskarin-receptorerna i slemhinnan sker genom signalsubstansen Acetylkolin och konsekvensen av detta leder till en Parasympatisk reaktion i nervsystemet där bägarceller (små körtlar) i slemhinnan triggas till utsöndring av sekret.

I studie (1.1) “Muscarinic receptor subtypes in human nasal mucosa: characterization, autoradiographic localization, and function in vitro” tittade man på funktionen av Muskarin-receptorer M1, M2 och M3 i Näsmusslorna. Här kom man fram till att receptor M1 och M2 samexisterade i submukösa körtlar (små körtlar inne i slemhinnan). Man drog också slutsatsen att M1 receptorer kan styra körtelsekretion medan M3 receptorer kan reglera både sekretion från körtlar och styrningen av blodkärlens diameter i nässlemhinnan.

Forskningsstudie (1.1): https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8427708/

Nedan kan man se en fördjupningsföreläsning om Muskarina receptorer.

Antagonist och Agonist förklaring

För förstå vilka mediciner som påverkar effekten av Acetylkolin och därefter Muskarin-receptorerna så behöver man känna till vad en Antagonist och en Agonist är.

En Agonist är en substans eller en medicin som binder till en receptor i en Synaps och som stimulerar till aktivitet i Synapsen. Som exempel kan nämnas följande: En Agonist som fäster på en receptor som leder till en muskel får således muskeln att dra ihop sig. En Agonist främjar således kroppslig funktion.

En Antagonist däremot är ett ämne eller ett läkemedel som binder till receptorn i en Synaps och som sen motverkar synapsens verkan. Det vill säga en antagonist kan minska eller blockera den signal som normalt sett skulle ha skickats ut från Synapsen. När receptorn är blockerad kan den således inte längre utöva sin funktion. Kroppsfunktionen hämmas eller stängs helt av. Nedan kan man se en fördjupningsfilm om antagonism och Agonism.

Muskarin antagonist och anti kolinerg effekt

En Muskarin antagonist är således ett ämne eller en medicin som binder till Muskarin-receptorn men som motverkar dessa naturliga funktion. Nervsignaleringen ut från Synapsen försvagas eller blockeras således helt och därmed blockeras eller minskar kroppens naturliga effekt av Acetylkolin. Den kroppsfunktion som normalt sett skulle tagit vid om nervimpuls skickats ut från Synapsen kommer således påverkas genom att helt utebli eller genom att försvagas. Mediciner som är Muskarina antagonister omnämns också som Anti kolinergika. En sådan medicin har vad man kallar anti kolinerg effekt. Det vill säga medicinen påverkar det Kolinerga systemet i kroppen negativt. Signalering hämmas eller blockeras helt.

Antikolinergika en sammanfattning

Tar man alltså mediciner med Anti kolinerg effekt påverkas alla de funktioner som Muskarin-receptorerna M1-M5 normalt sett aktiverar. Har man läst texten ovan så inser man nu att det blir en omfattande negativ påverkan på kroppen där många kroppssignaler stoppas eller hindras som normalt skulle skickats till olika körtlar, vävnader och organ. En av den mest omfattande påverkan denna typ av medicin har är att den påverkar kroppens alla körtlar. Det vill säga, den antikolinerga effekten blockerar effekten av Acetylkolin. Ämnet hindrar Muskarin-receptorn att skicka nervimpuls vidare till kroppens körtlar om att de skall producera sekret. Därav torkar slemhinnor ut. Tar man en sådan medicin under längre tid kan konsekvensen vara stor och många gånger vara irreversibel. Många är de som fått bestående problem med torra ögon efter att under längre perioder tagit exempelvis Anti histamin som har en stark anti kolinerg effekt.

Nu när man vet detta behöver man kontrollera om den medicin man tar har Anti kolinerga effekt. För att göra så kan man behöva känna till vad man skall söka på. Här följer några vanliga benämningar:

Anti kolinerg medicin / Kolinerga blockerare / Kolinerga antagonister / Muskarin-antagonister / Mediciner som har Kolinerga effekter / Mediciner som påverkar det Kolinerga systemet / Parasympatolytika

Biverkningar av Antikolinergika - En lista 

OBS: Nedan är ingen komplett lista på biverkning av Antikolinergika

Hud
Torrare hud då talproduktionen i talgkörtlarna hämmas
Minskad svettning med eventuellt värmeslag som följd

Lungor
Nedsatt sekretion i Bronkslemhinnan, dvs i lungorna
Ökar risk för hals lunginfektion orsakad av bris på antimikrobiell effekt av saliv och sekret

Ögon
Vid intagande av Antikolinergika - Ackommodationssvårigheter (svårighet att fokusera blicken)
Vid intagande av Antikolinergika - Nedsatt syn orsakat av hämmande effekt på tårfilmen

Vid intagande av Antikolinergika - Förhöjt tryck i ögat. Detta uppstår genom att muskel som släpper på trycket i ögat avaktiveras när acetylkolin blockeras. Högt tryck i ögat kan över tid orsaka Keratokonus och Glaukom. Två tillstånd som försämrar synen. PS: Högt tryck i ögat behandlas med läkemedlet Pilocarpin som är en Kolinerg Agonist och som således aktiverar denna muskel.

   
Tårfilmens tre lager hämmas, Dvs mindre mängd Tårar, Mucin och lipider. 

I längden bestående Blefarit och dysfunktion av de meibomska körtlarna i ögonlocken
Slutligen celldöd av de meibomska körtlarna med kroniskt torra ögon som följd

I längden erosioner på hornhinnan (sår) som ger bestående dålig syn (Astigmatism)
Detta är orsakat av kronisk torrhet där hornhinnan skadas.. OBS Denna typ av synfel kan vara omöjlig eller mkt svår att korrigera med glasögon. Personer som under år lidit av torra ögon ses också i större omfattning än andra individer ha utvecklat Keratokonus. En konisk formförändring av ögat som ger försämrad syn och ökad torrhet.

I längden hämmande och bestående negativ effekt på ögats alla körtlar = Kroniskt torra ögon.

I längden kan de Meibomska-körtlarna i ögonlocken tillbakabildas eller få försämrad funktion. Samma sak kan hända med tårkörteln och eller med alla de små bägarceller som sitter på ögat och i slemhinnan runt ögat.

Utvidgning av pupillerna (Mydriasis) med följd se nedan:
Ljuskänslighet, Ögonsmärta, suddig syn, huvudvärk
Glaukom hos predisponerade patienter

Vill man läsa om läkemedel som orsakar "dry eye disease" (kroniskt torra ögon) så vill jag hänvisa till en bra sida här: 5 Worst Drugs that Cause Dry Eye Disease

Nedan kan man också lyssna på en bra föreläsning om orsaken till torra ögon bortom Läkemedelsorsaker.

Mun
Torr mun med dålig lukt
Torr mun med svårigheter att svälja i brist på saliv
Långsiktigt hål i tänderna som följd av torr mun

Kognitiv förmåga
Kognitiv nedsättning (sömnighet, hjärndimma, orkeslöshet)
Nedsatt förmåga att koncentrera sig
Mild förvirring (framförallt hos äldre)
Hallucinationer (visuella eller ljudmässiga)

Urinblåsa
Urinretention (svårighet tömma blåsan), detta då glatt muskulatur i blåsans väggar påverkas negativt
Inkontinens (svårighet att hålla inne urinen)

Tarm och Mage
Minskad tarmperistaltik (tarmrörelser)
Förstoppning eller förändrad konsistens av avföring
Förändringar av konsistens av avföring

På lång sikt påverkas tarmen negativt på flera olika sätt. Det första sättet Antikolinergika påverkar är att det hämmar aktiviteten av glatt muskulatur. Sådan muskulatur finns på flera olika ställen i kroppen där tarmväggen är ett sådant ställe. Detta hämmar tarmens förmåga att flytta föda fram och tillbaka för att spjälka den (bryta ner). En möjlig konsekvens av detta är näringsbrist. En annan konsekvens är förstoppning. Tarmen skall mellan måltider rensa sig själv och pressa maten vidare till tjocktarmen. Detta leder till att tarmen får vila och återhämta sig. Om denna funktion hämmas eller blockeras kan det leda till en överväxt av patogena (dåliga) bakterier som retar och irriterar slemhinnan. Därtill fungerar Antikolinergika på samma sätt i tarmen som det gör i kroppens övriga körtlar. Det sänker produktionen av sekret. Ett sekret som dels innehåller enzymer men som också har en viktig funktion att skapa en skyddande hinna i tarmen. Tar man under lång tid Antikolinergika så får man mindre mängd sekret i tarmen. Detta tillsammans med en möjligt överväxt av patogena bakterier påverkar tarmslemhinnan negativt med irritation och möjligtvis låggradig inflammation. Har man på topp av detta redan någon tarmsjukdom så som Ulcerös kolit och eller Crohns sjukdom så kan detta bidra till att trigga ett skov. Där till kan Antikolinergika på lång sikt förvärra eller ge upphov till ökad tarmpermabilitet. Detta genom att det skyddandelagret av sekret saknas samtidigt som det finns patogena bakterier som retar slemhinnan. En kontinuerlig ökad tarmpermabilitet under lång tid är mycket negativt för hälsan och leder till utvecklandet av födoämnesintoleranser. Det leder också till en överdriven aktivering av immunsystemet som till stor del är lokaliserat till insidan av tarmen. För att läsa mer om detta hänvisat till att söka själv på: Intestinal permeability eller läckandetarm.

Hämmande av muskelsammandragning i Glatt muskulatur

Glatt muskulatur är en muskelvävnad som styrs av det autonoma nervsystemet (det icke viljestyrda nervsystemet). Denna muskelvävnad sitter i väggarna av kroppens många rörformiga håligheter. Några exempel är i: Tarmar, urinblåsa, blodkärl, matstrupe, luftstrupe och ringmuskel. Ett annat ställe som också har glatt muskulatur är området i närmast anslutning till kroppens hårsäckar. När man tar Antikolinergika hämmar eller blockerar man helt nervsignaler till glatt muskulatur. Eftersom vi har så många organ som innehåller detta så kan det få negativa konsekvenser för varje enskild sådant organ. För att ta ett exempel så kan nämnas att Antikolinergika ger problem med att urinera efterkom signalen som skall skickas till blåsans Glatt muskulatur hämmas eller blockeras. Urinblåsan får då svårigheter att dra ihop sig och tömning kan bli svårt eller omöjligt att slutföra fullt ut.

Källa: The problems of anticholinergic adverse effects in older patients

OBS: År 2011-2012 jobbade jag på ett HVB hem för missbrukare. Här hade vi en yngre kille på mellan 23-26 år. Personen i fråga hade slutat med droger men tog nu Atarax på hög dos (lugnande och sömngivande medicin med stark anti kolinerg effekt). Som tidigare beskrivet är en vanlig Antikolinerg effekt att nervsignaler till glatt muskulatur i urinblåsan hämmas. Trotts sin ringa ålder var han tvungen att använda kateter för att tömma blåsan. Så stark effekt kan alltså anti kolinerg medicin ha även på yngre individer.

Generellt
Torrhetsproblem från kroppens alla slemhinnor
Torrhets problem i underlivet både hos män och kvinnor
Torr näsa och ökad risk för infektion pga avsaknad av skyddande sekret

Så nu har vi en relativt god bild av hur Antikolinerg medicin påverkar kroppen. Men varför behöver vi då känna till detta? Ja min erfarenhet är att få läkemedelsbolag skriver ut alla de biverkningar som är relaterade till Anti Kolinerg påverkan. Därav behöver vi själva ha bakomliggande kunskap för att kunna avgöra om en medicin vi tar eller tänker ta kommer ge Anti Kolinerg effekt. Många problem idag så som torra ögon, torr mun och generellt torra slemhinnor anses idag vara åldersrelaterade. Frågan är dock om detta verkligen är hela sanningen? Eller kan det vara så att äldre människor ges mediciner som har anti kolinerg effekt och samtidigt är mer känslig för detta än yngre? Ja hur som helst så döljer man gärna en komplett biverkningslista i FASS på alla de Anti Kolinerga effekter en medicin skulle kunna ha. I bästa fall kanske man skriver ut att medicinen har anti kolinerg effekt men de flesta lekmän saknar helt kunskap att förstå vad detta innebär. Därtill är också min egen erfarenhet att många läkare saknar kunskap om Antikolinerga effekter och vilka mediciner som har sådana effekter. Personligen har jag sökt Ögon mottagningen på det lokala sjukhuset någonstans 7-10 gånger. Vid varje tillfälle har jag frågat om den medicin jag tar skulle kunna vara orsak till mina torra ögon? Aldrig någon gång har jag fått ett svar att så är fallet. Detta trotts att aktuell medicin (antihistamin) och Zolpidem har kraftiga Antikolinerga effekter.

Vad används Antikolinergika för?

Här följer några exempel:

 
(1) Överaktiv blåsa, det vill säga om man måste kissa ofta. Här verkar läkemedlet genom att blockera nervsignalen till urinblåsan.

(2) Vid diarré, även här blockeras signalen till glatt muskulatur, i detta fall muskulaturen som pressar födan framåt i tarmen. En sådan blockerad signal leder till en långsammare tarmpassage och skall på detta vis kunna motverka diarré då tjocktarmen får mer tid på sig att återuppta vätskan.

(3) Vid Parkinson. Vid denna sjukdom har man bland annat ofrivilliga muskelrörelser och som ni säkert kommer ihåg så är acetylkolin den signalsubstans som får musklerna att dra ihop sig. Med hjälp av ett Antikolinergt läkemedel kan man således blockera denna signal.

(4) Överdriven svettning, här blockerars signaleringen till svettkörtlar. 

(5) Vid Astma. Vid detta tillstånd får man en överdriven sammandragning i glatt muskulatur i Bronkerna (i lungorna). Antikolinergika blockerar således även här signalen till muskeln. Resultatet blir att muskeln slappnar av och personen i fråga får då en bättre syresättning och andning.

(6) Sömnproblem. I många fall beror sömnproblem på en hjärna som inte kan sluta tänka. En sådan hjärna har en hög nervsignalering mellan hjärnans olika områden och personen i fråga kommer inte ner i dominans av det Para sympatiska nervsystemet. Eftersom Acetylkolin är en signalsubstans som tillåter Neuroner skicka nervsignaler verkar signalsubstansen aktiverande i hjärnan. Om man då använder Antikolinerg sömnmedicin så som exempelvis Atarax, Propavan, Zolpidem, Lergigan, Oxascand osv så blockeras effekten av Acetylkolin i hjärnan. Signaleringen går således ner, tankarna avtar och personen i fråga blir trött.

(7) Oro och ångest. Anledningen att Antikolinergika används för dessa tillstånd är likt ovan beskrivet vid sömnbesvär att det minskar nervsignaleringen i hjärnan. Det här lugnar tankeflödet och ger upphov till ett mer avslappnat tillstånd.

(8) Allergier. Vid allergi för exempelvis gräs och pollen etc så överreagerar immunförsvaret mot ämnen som egentligen är harmfria. Vid denna reaktion utsöndras Histamin, ett ämne som leder till svullnad och ökad utsöndring från slemhinnor. Det här kan exempelvis innebära att näsan och ögonen rinner. Genom att ge Antihistamin blockerar man histaminreceptorer och stänger således av nervsignaler till slemhinnor om att producera mer sekret. Här behöver man också känna till att Histamin och Acetylkolin är två bioaktiva ämnen som liknar varandra. Vid aminosyre-sekvensering av Histamin 1 receptorn har man funnit att denna till mer än 30 % liknar Muskarin Acetylkolin receptorn. Därför har antihistaminer även en Antikolinerg effekt.

Studie: EditorialAnticholinergic activity of antihistamines

Citat från studie: “Histamine and acetylcholine are similar bioactive substances. In fact, the synergic action of histaminergic neurons and acetyl-choline neurons elevates alertness levels and promotes cognitivefunction (Blandina et al., 2004). The amino acid sequence (primarystructure) of H1receptors shows greatest similarity to that of a muscarinic acetylcholine receptor, and the two show a homologyof 30% or more. Therefore, classical first-generation antihista-mines, such as promethazine, have an anticholinergic activity. This anticholinergic activity induces symptoms such as drymouth, visual disturbances (mydriasis, photophobia, and diplo-pia), tachycardia, urinary retention, constipation, agitation, andconfusion (high-dose administration).

(9) Åksjuka är ett tillstånd som även detta behandlas med Antikolinergika. Effekt uppstår då nervsignaler till balanscentrum hämmas.

Slutord till stycke: När det gäller den medicinska användningen av Antikolinerga läkemedel så kan det också vara bra att känna till att vissa tillstånd behandlas direkt av medicinens antikolinerga effekt. Exempelvis utnyttjar man viss Antikolinerg medicin mot överdriven urinering för att blockera nervsignalen till blåsan. I andra fall använder man mediciner som har ett annat mål och en annan verkan på kroppen men där man som biverkan istället får Kolinerg effekt. Det här gör såklart att man inte kan Googla sig fram till viken medicin som har Antikolinerg effekt genom att söka efter ”Vad används Antikolinergika för”.

Läkemedelslista Antikolinergika

Jag har tyvärr inte lyckats hitta en komplett lista på samtliga läkemedel med Antikolinerga effekter. Nedan lista presenterad på engelska är således långt ifrån heltäckande. Den Antikolinerga gruppen är betydligt större än vad denna lista visar. Därför uppmanar jag istället att man söker mer info om just den medicin man undrar över. Tex kan man googla: "anticholinergic effects of antihistamines" eller tex " "anticholinergic effects of Propiomazine" och så vidare.

Generellt kan man säga att de flesta läkemedel som på ett eller annat sätt verkar dämpande på det Autonoma nervsystemet har anti kolinerg effekt. Alltså Sömnmedel, lugnande medel, Antipsykotiska medel och Antidepressiva medel. Några andra vanliga grupper är också Inkontinensmediciner och Antihistaminer. Notera att Antihistaminer är en grupp läkemedels som både används mot allergi, sömnproblem och oro. De har en Antikolinerg effekt med därtill har de också ett annat verkningssätt som gör att de påverkar Histaminreceptorerna i kroppen. Detta gör de EXTREMT uttorkande och är därför något av det mest uttorkande preparatet som finns idag. Många är de som fått sina ögon kroniskt torra efter en period med dessa typer av mediciner. Faktiskt används många antihistaminer just för att hämma slembildning vid olika tillstånd. Därav är medicinen rent utav designad för att torka ut slemhinnor.

Notera också att lång tids bruk av exempelvis Antihistamin kan ge bestående funktionsförsämringar i slemhinnor även efter det att man slutat med medicinen. Det finns därför goda skäl att hålla sig borta från dessa typer av mediciner och från andra mediciner med Antikolinerga effekter.

OBS nedan lista kan vara namnet på medicinen eller i vissa fall namnet på den aktiva substansen i medicinen. Observera också att namnen är de engelska, de svenska namnen kan skilja sig delvis eller helt. 

Man kan också kolla på Okloka listan. Detta är en lista på läkemedel som man inte skall ge till äldre då de har hög risk för biverkningar. Ofta handlar detta om att äldre påverkas ännu mer negativt av mediciner med stor antikolinerg effekt än vad yngre gör. Därav är många av de mediciner som återfinns på denna lista antikolinerga läkemedel. Innan vi går vidare med min egen ihop-knåpade lista på antikolinergika skall också nämnas att det finns läkemedel som är en Muskarin Agonist. Det vill säga läkemedel som till skillnad från Muskarina Antagonister stärker signaleringen till kroppens kolinerga system. Dessa medel kan således stärka kroppens förmåga att exempelvis producera sekret från kroppens körtlar, de har alltså motsatt effekt till Antikolinergika. 

Här följer exempel läkemedel med Muskarin Agonism

TYRVAYA: (även kännt under namnet: OC-01). Detta är ett FDA godkänt Läkemedel i form av ett nässpray som lanseras i november 2021. Oyster Point Pharma är bolaget bakom detta läkemedel. Läkemedlet kräver recept och i skrivande stund finns det inte tillgängligt i Europa.

"TYRVAYA, formerly known as OC-01, is believed to bind to cholinergic receptors in the nose to help activate the parasympathetic nervous system, thus increasing basal tear production to improve the signs and symptoms of dry eye disease. This medication provides a new and convenient way to administer dry eye treatment without further irritating the ocular surface"

Bethanechol: A muscarinic agonist used to treat postoperative and postpartum nonobstructive functional urinary retention and neurogenic atony of the bladder with retention. 

Cevimeline: A muscarinic agonist with parasympathomimetic activities that is used for the symptomatic treatment of dry mouth in patients with Sjögren's Syndrome. 

Pilocarpine: A muscarinic cholinergic agonist used on the eye to treat elevated intraocular pressure, various types of glaucoma, and to induce miosis. Also available orally to treat symptoms of dry mouth associated with Sjogren's syndrome and radiotherapy.

NGX267: Investigated for use/treatment in alzheimer's disease and schizophrenia and schizoaffective disorders.

Methacholine: A parasympathomimetic bronchoconstrictor used to diagnose bronchial hyperreactivity in subjects who do not have clinically apparent asthma.

Kosttillskott för att öka produktionen av Acetylkolin

Det finns inga kosttillskott som direkt tillför Acetylkolin till kroppen. Däremot finns Kolin-tillskott (Choline supplements) som är ett förstadium till Acetylkolin som kroppen själv kan använda för att producera Acetylkolin. Huruvida kroppen verkligen gör mer Acetylkolin bara för att man tar tillskott är dock tveksamt. Om man ändå vill testa Kolin som tillskott i syfte att t.ex. öka sekretproduktionen i slemhinnor så är rekommenderat dagligt intag 550 mg per dag för män och 425 mg för kvinnor. Normalt sett får man i sig detta via kosten. Vill man testa högre dos skall man vara medveten om att den övre gränsen av Kolin-tillskott är satt till 3500 mg per dag. Nedan följer en lista med preparat som skulle kunna förbättra problem med torra ögon.

Huperzine A (återupptags-hämmare av Acetylkolin) 

Alpha GPC (rekommenderad dos: 250-300 mg/dag ) 

CDP-choline / Citicoline (Cytidine 5'-diphosphocholine)

Choline bitrate

Ginko biloba 

Bacopa monnieri 

Acetyl-L-karnitin

Kolin 

Test av kosttillskott ovan: Har själv testat några preparat ovan för att lindra torra ögon, här följer utvärdering: Choline Bitartrate (Kolin) från företaget Bulk, testat under cirka 2 månader och det går inte att märka någon skillnad att ögonen skulle vara mindre torra. Har tagit 300-500 mg per dag med enda intag på morgonen.  

Tillägg nov 2021: Medicinska maskiner för att lindra torra ögon

Truetear är en elektrisk pryl man stoppar in i näsan. Denna ger sänder en elektrisk signal in i nässlemhinnan som gör att ögonen tårar sig. Följ länken ovan för att läsa mer.

Kinetisk Oscilliatorisk Stimulans (KOS): I skrivande stund har Källmarks kliniken i Stockholm en pågående studie som planeras vara klar i mars 2022. Studien testar om KOS-metoden som normalt sett används för täppt näsa även kan ge fördelar för personer som lider av torra ögon. KOS-metoden går ut på att man placerar en vibrerande balong inne i näsan. Vibrationerna från denna aktiverar sedan nerver i näsan som sickar signaler till hjärnan. Här anses signalen kunna bidra till en frisläppning av Stamcelelr som kan hjälpa mot torra ögon. 

 

Nedan har jag gjort ett halvhjärtat försök att plocka in några mediciner med antikolinerg effekt i olika grupper. Som jag tidigare nämnt. Detta är ingen komplett lista. Vissa namn kan avse namnet på själva medicinen och vissa kan avse namnet på den aktiva substansen. Namnen kan både vara på svenska eller engelska. Ofta är de engelska namnen liknande de svenska.

Läkemedelslista Antikolinergika

Opioider

Oxycontin

Oxynorm

Dolcontin

Durogesic (plåster)

Norspan (plåster)

Parkinsonläkemedel

Pargitan

Akineton

Antidepressiva

Tryptizol

Anafranil

Sensaval

Parexetin

Ludiomil

Maprotilin

Saroten

Klomipramin

Antipsykotika

Levomepromazine

Clozapin Actavis

Clozapin Sandoz

Leponex

Nozinan

Hibernal

Klozapin

Olanzapin

Seroquel

Trilafon

Truxal

Antihistaminerga läkemedel

Engelska namn:

Azelastine (Optivar)

Carbinoxamine (palgic)

Cyproheptadine

Desloratadine (Clarinex)

Emedasttine eydrops (Emadine)

Hydroxyzine (Atarax, Vistaril)

Levocetirizine oral (Xyzal)

Brompheniramine (Dimetane)

Cetirizine (Zyrtec)

Chlorpheniramine (Chlor-Trimeton)

Clemastine (Tavist)

Diphenhydramine (Benadryl)

Fexofenadine (Allegra)

Loratadine (Alavert, Claritin)

Svenska namn

Nozian

Propavan

Atarax

Theralen

Lergigan

Periactin

Extra stark antikolinerg effekt

Atropin

Akineton

Pargitan

Hyoscyamin

Butylskopolamin

Metylscopolamin

Skopolamin

Diskopyramid

Oxybutynin

Tolterodin

Solifenacin

Darifenacin

Fesoterodin

Morfin

Ketobemidon resp

Hydro-morfon med spasmo-lytika

Ihexyfenidyl

Biperiden

Levomepromazin

Klorprotixen

Klorfeniramin

Hydroxizin

Komipramin

Amitriptylin

Nortripty-lin

Maprotilin

Dimenhydrinat

Dexklorfeniramin

Alimemazin

Prometazin

Tietylpera-zin

Cyproheptadin

Allergimedel

Desentol

Lergigan

Theralen

Medel mot sömnproblem

Atarax

Atyxine

Ambien

Flunitrazepam

Hydrozzin Alternova

Hydroxyzine EQL

Theralen

Lergigan

Propavan

Prometazin

Propiomazin

Oxytocin

Bensodiazepiner (grupp)

Zolpidem

Zopiklom

Mixad grupp

Atropin

Atarax

Akineton

Biperiden

Dispal

Ercotina

Egazil

Hyosyamin

karbamazepin

Lergigan

Orfenadrin

Theralen

TCA

Diazepam

Stesolid

Skopolamin

Skolamin

Propavan

Gör din egen probiotika

Jag lyssnade på en hälsopod för en tid sedan och fick tippset att man kunde göra sin egen probiotika. Just nu köper jag kapslar regelbundet för att försöka åtgärda min förstörda mage och snål som man är så svär jag varje gång jag skall köpa de här jäv... kapslarna.

Det märket jag köper just nu kostar 2022 kr per år men jag brukar köpa andra kostpreparat också L-glutamin, D-vitamin, B-vitamin och mineraler, lägger man i hop allt blir det en mindre förmögenhet så jag tänkte se om det gick och spara lite på detta genom att fermentera själv. Därför har jag nu testat att fermentera kokosmjölk med hjälp av probiotiska bakterier och det fungerar :)

Just nu köper jag Innate probiotika (flora 5-14). Jag gillar denna då den innehåller väldigt många stammar, hela 14 stammar, det är ovanligt mycket för en sån här produkt. Just denna kapsel anses av företaget innehålla 5 miljarder bakterier vilket är ganska lite mot deras andra kapslar de säljer men tanken är att jag skall kunna odla själv och kraftigt öka antalet bakterier jag får från dessa kapslar.

Jag har nu testat och det är väldigt enkelt. Så här gör man:

Köp en burk kokosmjölk (ofta på 400 ml), hels ekologisk och helst utan tillsatser. Köp också en burk probiotika, rekommenderar Innate då denna verkar vara väldigt bra men det går nog bra med vad som helst så länge det finns lactobakterier i så som exempelvis Bifidobacterium lactis eller lactobacillus acidophilus m.m. De flesta probiotika har dessa typer av stammar.

Öppna sedan kokosburken, häll den i en mixer och mixa upp det. Häll sedan över till en glasburk och öppna sedan upp och häll i innehållet från probiotikakapslarna i kokosmjölken och rör runt ordentligt. Jag har testat och det räcker gott med 2 kapslar per en burk kokosmjölk om 400 ml.

Lägg sedan på locket (skruva ej på det) och ställ burken någorlunda varmt men inte för varmt för då kan bakterierna dö. Jag ställer burkarna 5 cm från ett element och har en termometer där och den visar 25 grader. Det har fungerat bra för mig. Redan efter 24 timmar kan man märka att det luktar lite surt om kokosmjölken (som filmjölk). Jag testade efter 24 timmar och det smakade redan lite surt men jag tycker det blir bättre om man väntar några dagar innan man äter det, då har bakterierna fått mer tid på sig att föröka sig. 

Efter 3 dagar tog jag in min burk och satte i kylen och sen använder jag 1 matsked per dag (15 ml) i min morgon smoodie.

Ekonominörd som jag är så har jag givetvis räknat på det. Så här ser min nördiga uträkning ut

Inköp Innate probiotika flora 5-14: 337 kr = 60 kapslar

2 kapslar per 1 burk kokosmjölk om 0,4 liter använder jag.
60 kapslar ger alltså 30 burkar vilket är 12 liter kokosmjölk.

Jag använder 15 ml per dag i min smodie, således räcker 12 liter i 800 dagar.

Inköp av 30 burkar kokosmjölk = ca 480 kr

Total inköpskostnad: 337 + 480 = 817 kr

Med 15 ml per dag så räcker det i 800 dagar vilket ger en dagskostnad på drygt 1 kr

Innate ursprunglig kostnad per dag (burken med 60 kapslar, flora 5-14) kostar 5,6 kr per dag och kapsel, alltså blir det betydligt billigare att göra själv. 1 kr per dos jämfört med 5,6 kr per dos.

Innate har också exakt samma stammar fast med större mängd bakterier i produkten flora 200-14. Här får man hela 200 miljarder bakterier per kapsel och burken innehåller 7 kapslar och kostar 298 kr, per dag blir detta 42,6 kr.

Nu går det ju inte och säga någonting om hur mycket bakterier man får per 15 ml kokosmjölk men det skulle inte förvåna mig om man lyckas öka upp det mot 200 miljarder om man låter det fermenteras länge.

Nästa projekt blir att spara 30% av tidigare omgång och hälla på ny kokosmjölk utan att lägga i någon ny probiotika. Jag har redan en omgång på test och det verkar lovande. Förhoppningsvis finns det tillräckligt många bakterier kvar i slatten så att de kan börja fermentera den nya kokosmjölken trotts att jag inte tillfört några nya bakterier.

PS: jag har inget samarbete med Innate och får ingen ersättning från dem för att skriva detta.

Uppdatering 2017-04-07
Har nu testat att ställa en burk kokosmjölk några dagar i rumstemperatur utan att hälla på några lactobakterier och efter någon dag så börjar denna lukta och smaka jäst = not good! Det går alltså inte att naturligt fermentera kokosmjölken för att få lactobakterier utan man måste hälla i minst en kapsel lactobakterier per burk.

Testade även med att hälla i två kapslar i en burk och en kapsel i en annan men kunde inte märka någon skillnad, möjligtvis blev det surare någon snabbare i burken med två kapslar.

Testet med att spara ca 20% av tidigare syrad kokosmjölk och fylla upp med resten ny kokosmjölk gick väl ut. Utan att jag tillförde någon ny probiotika kapsel så blev kokosmjölken efter några dagar syrad. Den luktade lite som filmjölk och smakade surt precis som de andra burkarna där jag tillfört probiotika. Dock upplevde jag att det nu gick betydligt snabbare att få fram syrningen. Antagligen på grund av att de nu var betydligt fler bakterier i kvarvarande slatt än vad en ny kapsel skulle ha haft. 

Dessutom har jag hittat en orientalisk butik där jag kan köpa kokosmjölk betydligt billigare. Tidigare köpte jag en burk på ica 400 ml för 16 kr, detta ger ett literpris på 40 kr. Nu hittade jag en hel liter i den orientaliska butiken för 26 kr, good news.

Näsoperation biverkningar & risker - Skador vid Septoplastik & Konkotomi - Tomt Nässyndrom

I detta blogginlägg får du lära dig om de skador som vården inte vill nämna i samband med näsoperation av näsmusslor och nässkiljevägg. Du kan ta del av informationen antingen genom att läsa blogginlägget i textform eller genom att kolla på youtube filmen nedan. Alternativt genom att lyssna på informationen i Podd-format. Nedan har du några olika podd plattformar att välja att lyssna på. OBS samma info på alla.

 Lyssna via Soundcloud i telefonen - klicka här 

Fonderingar · Näsoperation Risk & Komplikation - Empty Nose Syndrome & Skador på Nervsystemet

Lyssna via Spotify i telefonen - klicka här 

Lyssna via Acast i telefonen - här      Lyssna i via Apple Podcaster - här

Texten nedan innehåller samma info som filmen och podcasten, så antingen läser 

man texten nedan eller kollar på filmen ovan. Allternativt lyssnar på podcasten.

Nervskada och skada på det autonoma nervsystemet

Välkommen. I den här texten kommer vi att avslöja den obehagliga sanningen om modärn näsoperation utförd för nästäppa. Sanningen och skadorna som dagens kirurger inte vill att du ska få veta innan du tackar ja till operation. Faktum är att dessa operationer även om de går bra förstör det autonoma nervsystemet och då inte bara lokalt i näsan utan även i kroppen som helhet och detta för många individer så till den grad att deras liv går i kras. Flertalet personer får livslånga och omfattande andningsproblem till följd av dessa operationer, detta ofta i form av paradoxal obstruktion. Ett tillstånd där näsan på grund av nervskada och nervförlust från operationen nu alltid kommer kännas täppt trots att den faktiskt är öppen. Detta tillstånd leder till en aktivering av det sympatiska nervsystemet med stress med allvarliga sömnstörningar som resultat. Därtill skall också nämnas att dessa operationer ofta leder problem med kvarvarande slemhinna i näsan. Denna typ av operation handlar inte bara om vad som tas bort utan också om vad som lämnas kvar i näsan. Efter en aggressiv operation av näsmusslorna torkar nu lätt kvarvarande slemhinna ut, något som leder till degenerering där en inte alltför ovanlig konsekvens är återkommande infektioner av näsans slemhinna. infektioner som vanligtvis förstör slemhinnan ytterligare. Slemhinna blir ofta så torr på sikt att drabbade individer inte kan vistas i normala miljöer utan mycket stora obehag och smärta från näsan. Situationen blir heller inte bättre av att kirurgerna undanhåller skador och konsekvenser innan operationen. De enda riskerna som nämns är risken för blödning och risken för infektion i samband med själva operationen. Alla långtgående och irreversibla konsekvenser av operationen som ofta är garanterade att få utelämnas helt för att inte skrämma bort patienterna.

innan vi startat igång presentationen på riktigt vill jag bara nämna att bakgrunden till denna video är att jag själv har fått en irreversibel Iatrogen skada på näsans slemhinna och funktion till följd av en helt vanlig och modern näsoperation av näsmusslor och nässkiljevägg. Efter att jag uppmärksammat skadan har jag lagt ett antal tusen timmar på forskning och i denna video kommer jag presentera resultatet i syfte att skydda andra från att hamna i samma situation. En situation där hela mitt liv har blivit förstört.

Empty Nose syndrome eller Iatrogen Nasal Dysfunktion

Den skada jag nu kommer berätta om kallas för Empty Nose Syndrome i litteraturen. Jag föredrar dock själv att kalla det för Iatrogen Nasal Dysfunktion då Empty Nose Syndrome ger en felaktig bild av att näsan måste vara tom på organ för att någon skall kunna få tillståndet. Detta är fel, en person som genomgått operation av näsmusslor och/eller nässkiljevägg kan ändå ha fått tillståndet trots att huvudparten av näsmusslorna är kvar. En bättre benämning hade därför varit Iatrogen Nasal dysfunktion eftersom Iatrogen betyder skada orsakad av vården. Hela begreppet Iatrogen Nasal Dysfunktion beskriver därför orsaken till tillståndet bättre. Det vill säga, namnet visar på att det är en dysfunktion av näsan och dess organ till följd av en vård relaterad skada, i detta fall specifikt till följd av näsoperation. Nåväl, för enkelhetens skull kallar vi nu ändå tillståndet i denna video för Empty Nose syndrome, här efter används dock förkortningen, ENS.

ENS är ett mycket allvarligt tillstånd som inte bara påverkar näsan lokalt utan hela kroppen, detta både på ett fysiskt och ett psykiskt plan. Tillståndet kan med stor sannolikhet uppstå om en kirurg utför en aggressiv operation av näsmusslor eller nässkiljevägg där för många sensoriska neuroner bränns sönder, skadas eller klipps bort från näsans slemhinna. Tillståndet är alltså huvudsakligen nerv relaterade, dock finns även andra bidragande orsaker som vi längre fram kommer titta mer på.

I begreppet ENS omfattas flera olika problem där det mest karakteristiska problemet är Paradoxal obstruktion. Detta är ett tillstånd där näsan på grund av nervskada och nervförlust känns täppt trots att näsan efter operationen bevisligen är öppen. Personer som får detta tillstånd kan inte längre känna luftflöde i näsan. Hjärnan får således inte längre någon information om att man andas via näsan vilket ger en känsla av lufthunger och andnöd som är mycket ansträngande och jobbigt för individen då tillståndet ofta är kontinuerligt över tid.

Andra saker som är vanligt vid ENS är en känsla av avsaknad av normalt luftmotstånd, andningen blir ytlig och uppsnabbad vilket är jobbigt mentalt men påverkar även syresättningen negativt på en fysisk nivå. Mer om detta kan du lära dig i min tidigare filmer som jag länkar till nedan under filmens beskrivning.

I begreppen ENS inkluderas även problem med kvarvarande slemhinna såsom torrhet, återkommande infektioner i näsan, smärta och obehag av torr luft. Känslighet och smärta av dofter, partiklar och rök och många drabbade personer tvingas leva med luftfuktare dygnet runt för att kompensera för näsans nya oförmåga att producera sekret. Många får också en smärtsam eller obehaglig näs cykel och i många fall en helt utebliven sådan. Båda näsborrarna är då ständigt vidöppna vilket torkar ut slemhinnan än mer. Eftersom tillståndet också för många ger upphov till allvarlig sömnstörning och stress belastning på daglig basis så leder det inte sällan till påskyndat åldrande och till följdsjukdomar. Vill du läsa om alla kända ENS relaterade besvär hänvisar jag till dessa i nedan länk.

Empty nose syndrome, a Guide to Diagnosis and Management for Medical Professionals

Efter att ha forskat på tillståndet i flera år kan jag nämna att drabbade individer lider oerhört mycket av tillståndet. Många klarar inte att jobba och många har förlorat både vänner och partners. Det är heller inte helt ovanligt att allvarligt drabbade individer själva avslutar sitt liv. Under de år jag forskat på ämnet har jag själv blivit underrättad om cirka tio personer som avslutat sina liv till följd av lidandet och då har jag så klart inte vetskap om alla. Tyvärr är tillståndet i de flesta fall dessutom irreversibelt och därför är bästa behandlingen för tillståndet att aldrig se till att få det från första början. Det vill säga att aldrig utföra någon näsoperation utan att behandla sin nästäppa på naturlig sätt. Det är nämligen bara via näsoperation man kan få Empty Nose Syndrome. Ja, tillståndet kan även fås av längre tids mer omfattande infektion av näsans slemhinna men denna är då vanligen sekundär till den torrhet och immunnedsättande konsekvens som den ursprungliga operationen givit upphov till.

Det som är svårt för många att förstå är att ENS både kan börja direkt efter näs operationen eller komma smygande. Inte sällan får drabbade personer först omfattande problem flera år efter den ursprungliga operationen vilket gör att de kan ha svårt att koppla problemen till operationen. Detta beror på att operationen i sig själv förstör näsans förmåga att hålla slemhinnan fuktig och välmående varvid slemhinnan över tid kan degenerera av sin egen torrhet. Hur lång tid en sådan degeneration kan ta eller om den behöver uppstå över huvud taget beror naturligtvis på hur mycket vävnad som förstörts och om näscykeln fortfarande fungerar så att varje näsborre kan få vila i skift och återhämta sig. Det beror också på miljön man bor i, bor man i ett torrt och varmt område kan såklart degenereringen gå snabbare.

Därtill resulterar en operation av näsmusslorna och nässkiljeväggen ofta i ett nedsatt immunförsvar i näsan. Detta eftersom man skär bort eller förstör den vävnad i näsan som innehåller bägarceller som producerar sekret innehållande antibakteriell ämnen så som Lysozym, Lactoferrin, Kvävedioxid och Antikroppar, ämnen som alla är starkt anti bakteriella och anti virala. Inte sällan får drabbade personer för eller senare infektioner i näsans slemhinna som ytterligare kan förstöra slemhinnan och leda till ytterligare försämrad känsel över luftflödet och till ytterligare torrhet då även fler bägarceller förstörs.

Efter att ha forskat på tillståndet i över fyra år och samtalat och läst berättelser från hundratals patienter kan jag också konstatera att tillståndet i de allra flesta fall leder till omfattande problem med sömnen och många drabbade individer sover ofta inte mer än en till två timmar innan de vaknar med andnöd, detta trots att många tvingas ta sömntabletter. sömntabletter som alltid ger antikolinerga problem som dessutom förvärrar de redan tidigare problemen med torrhet i näsan till följd av operationen. Antikolinerga effekter som också leder till andra problem såsom torra ögon, slemhinnor, torr mun och magproblem då sekretet i tarmarna slutar att produceras i något större omfattning.

Kirurgerna hävdar dålig läkning efter operation = Gaslighting

Det som är lite speciellt är att tillståndet endast kan fås direkt till följd av operation. En del kirurger vill hävda att en dålig läkning skulle ligga bakom. Detta är dock en lögn man drar för att flytta ansvaret från kirurg till patient. Tvärtom är det kirurgin i sig själv som till etthundra procent står som orsak till skadorna och tillståndet. Desto aggressivare kirurgen är under sin operation genom att skära bort, klippa bort eller bränna sönder vävnaden i näsan desto fler besvär får patienten sedan leva med. Antingen direkt eller först några år senare då kvarvarande slemhinna har degenererat. Det vi måste komma ihåg är att det kirurgen gör under operationen är att han skär eller klipper bort alternativt bränner sönder sensoriska neuroner i slemhinnan. Han bränner alltså bort eller förstör de nerver som gör att individen kan känna luftflöde i näsan, något som är viktigt för en behaglig och avslappnad andning. När patienten sedan kommer tillbaka med problem efter operationen hävdar kirurgen ofta att dålig läkning skulle ligga bakom. Det är ungefär lika absurt som att hävda att det skulle vara patientens dåliga läkning som inte gör att han inte kan gå efter att hans vänstra ben har blivit amputerat. Det här är såklart medicinsk gaslighting av högsta klass på samma sätt som det är medicinsk gaslighting att påstå att näsmusslorna faktiskt är kvar efter en radiofrekvens behandling och att det är omöjligt att patienten i fråga nu skulle ha fått ENS.

Öron Näsa Hals - Så här fungerar avdelningen

Låt oss gå vidare till nästa ämne och titta lite på hur öron näsa hals mottagningen fungerar, detta är mycket viktigt för dig som patient att förstå innan du tackar ja till operation. Det som är speciellt när en patient besöker sin lokala Öron Näsa Hals läkare är att han eller hon huvudsakligen inte är en allmänläkare specialiserad på just näsan som från grunden vill utreda orsaken till din nästäppa på systemisk kroppslig nivå. Istället är de personer man från start träffar oftast kirurger själva. Kirurger vars huvudsakliga tjänst på avdelningen går ut på att operera just nästäppa lite oavsett om det “behövs” eller inte. Faktum är att en mycket stor del av Öron Näsa Hals verksamheten går ut på att utföra operationer, ja hela verksamheten bygger på faktiskt på det i stor utsträckning. För att få behålla sin årliga budget från staten krävs att ett visst antal patienter årligen opereras för nästäppa. Färre och färre sådana operationer och budgeten till avdelningen kommer över tid gå ner vilket såklart leder till uppsagda tjänster bland kirurgerna. Dessutom bör man känna till att många kirurger numera är konsulter och säljer sina tjänster till sjukhuset varvid de också har ett personligt vinstintresse i att utföra många och omfattande operationer.

Till detta skall man också veta att det oftast är de högst utbildade individerna på avdelningen som får chefspositioner och eftersom kirurgerna i de flesta fall är de som har högst utbildning så är det också dessa som blir chefer, därav tilltas verksamheten ytterligare mot mer operation. Konsekvensen av hur verksamheten är uppbyggd är tyvärr därför omfattande och negativ för den enskilda patienten, detta eftersom man gärna vill se ett stort antal patienter operera sig. På grund av målet att operera en stor del av besökande patienter avstår man från att utreda den verkliga orsaken till nästäppan innan man föreslår operation. Detta eftersom en sådan undersökning antagligen hade resulterat i att minst nittio procent hade kunnat undvika operation genom att behandla nästäppan på naturlig väg.

Det finns många orsaker till nästäppa som har systemiska orsaker i kroppen och som går att åtgärda utan operation och syftet med denna video är inte att redogöra för alla dessa orsaker. Här får man själv samla in information inför sin eventuella operation men vi kan ändå kort nämna några vanligt förekommande orsaker till nästäppa innan vi går vidare.

Naturliga orsaker till nästäppa

Några sådana orsaker är allergi (IGE eller IGA medierad), födoämnesintolerans med IGG aktivering, inflammatoriska tillstånd i kroppen såsom autoimmuna sjukdomar. Mögel, damm, pollen eller andra irriterande kemiska ämnen i din närmiljö. Tillståndet med nästäppa kan också bero på hormonförändringar i kroppen, framförallt för kvinnor under graviditet då nivån av östrogen går upp. Likaså kan nästäppa bero på att det finns en brist på DAO enzym som bryter ner histamin, ett ämne som leder till nästäppa. Därtill är ytterligare en orsak till nästäppa långvarigt bruk av nässpray. Nässpray i sig själv irriterar slemhinnan och över tid kan den avsvällande effekten leda till att det växer in mer blodkärl i slemhinnan för att kompensera för kronisk brist på blodtillförsel till slemhinnan. De konserveringsmedel som används i nässpray har dessutom i studier utanför kroppen visat sig ha cellskadande effekter vilket kan irritera och förstöra slemhinnan. Därtill är många individer inte medvetna om att viss mat och dryck kan leda till nästäppa hos vissa individer. Exempel på sådant är mat och dryck som innehåller höga halter av histamin, sulfiter eller tanniner. Generellt kan man tänka att mat som är lagrad har höga halter histamin. Exempelvis lagrad ost, tonfisk på burk, fermenterade mejeriprodukter, fisk och skaldjur som inte är färska, konserverad mat, processat kött och så vidare. När det gäller dryck så är vin och öl känt för att orsaka nästäppa. Därtill kan processad mat, dåliga oljor och friterat såsom pommes frites orsaka nästäppa sekundärt då denna mat leder till upp reglerad inflammation i kroppen. Samma sak händer om man äter födoämnen som man har antikroppar mot, i detta fall kan då även nyttiga födoämnen orsaka problem om det är så att man har en personlig intolerans mot dem. Här rekommenderas därför att privat utanför vården utföra ett födoämnesintolerans test för IgG antikroppar. Vill man testa snabbare allergi reaktioner av IgE eller av IgA karaktär så kan man göra detta via den vanliga vården. Dessa reaktioner känner man dock oftast till själv då man får en snabb reaktion efter att man ätit det specifika ämnet. När det gäller IgG antikroppar kan reaktionen komma någon timme till någon dag efter exponering så därav är det oftast bättre att testa dessa antikroppar först.

Som du ser finns det många naturliga orsaker till nästäppa som går att åtgärda utan operation men då öron näsa hals mottagningarna till stor del bygger på näsoperation så gör man inga sådana tester. Resultatet av dessa tester skulle med största sannolikhet ta bort många patienter från operationsbordet och detta vill man så klart inte orsaka sig själv som utbildad kirurg. Tvärtom vill man istället uppmana till operation genom några riktigt fula tillvägagångssätt som vi ska kolla på senare. Hur som helst så är budskapet från vården att den enda risken med dessa operationer som föreligger är infektion och blödning. Tyvärr är detta extremt långt från sanningen och faktum är att det oftast inte handlar om risker för skador och komplikationer utan om garantier för just sådana. Det handlar egentligen bara om vilken nivå av skador du kommer få och hur mycket du kommer påverkas av detta. Det är just dessa skador vi nu skall gå vidare med och informera om eftersom vården själva inte vill att du ska få reda på detta.

Varför är det jobbigt att andas via munnen när man är täppt?

Låt oss börja. Har du hamnat på denna sida så har du antagligen någon gång upplevt nästäppa och tyckt att det är jobbigt. Men frågan är, har du någon gång reflekterat över varför det är jobbigt? Har du någon gång funderat över varför det är ansträngande och stressande att vara helt täppt i näsan? Har du någon gång funderat över varför det är svårt att sova med täppt näsa? Jag menar, du har ju möjlighet att ha hela munnen öppen och kan andas via och här kan du få mer luft än vad du någonsin skulle behöva. Är det inte då lite konstigt att det är jobbigt att munandas?

Det är här som vårdens första lögn och undanhållande av information kommer till ytan. Faktum är att näsandning stimulerar den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet. Det vill säga den delen av nervsystemet som främjar lugn och ro, återhämtning, matsmältning, läkning och så vidare. Munandning däremot stimulerar aktivering av det sympatiska nervsystemet. Alltså den delen som är dominant när vi är aktiva, när vi är under rörelse, när vi går, springer, tränar och utför fysisk aktivitet.

Det som händer vid näsandning är att nervändar i slemhinnan, så kallade receptorer eller sensoriska neuroner stimuleras när luft flödar längs dess yta. Dessa receptorer är kroppens sensorer och kan liknas vid de sensorer som finns i en självkörande bil. Från dessa receptorer får bilens styrsystem uppgifter som ger upphov till att bilens styrdator kan tolka omgivningen och därefter ge ut impulser om vad som skall hända eller inte hända. Exempelvis om bilen skall bromsa, öka hastigheten eller svänga etc. Lite på samma sätt fungerar receptorerna i näsans slemhinna. De samlar upp information relaterad till andningen och näsan och sänder sedan denna information till andningscentrum i hjärnan via den femte kranialnerven. Väl i hjärnan tolkas informationen och hjärnan kan då välja att reagera eller att hålla sig passiv för att på bästa möjliga sätt möta den aktuella situationen.

Det finns många olika typer av receptorer i näsan som var och en ansvarar för att känna av olika händelser och tillstånd. För att inte göra denna video för omfattande kan vi inte gå inte på alla och dess specifika funktioner men man bör ändå känna till att näsans slemhinna har en hög koncentration av parasympatiska nervfibrer som ansluter hjärnan genom den femte kranialnerven. Dessa fibrer är känsliga för olika stimuli, inklusive luftflöde och temperaturförändringar i näshålan. Stimuleringen av dessa nervfibrer genom inandning via näsan utlöser en parasympatisk respons som leder till avkoppling och välbefinnande. Att andas via näsan kan således ses lite som en konstant avslappnande massage för hjärnan och för det parasympatiska nervsystemet och det är inte för inte som de flesta meditationer bygger på lugn djup andning via just näsan. Näsandning underlättar således för kroppen att hålla sig kvar i dominans av den lugna delen av det autonoma nervsystemet, något som främjar läkning, återhämtning, matsmältning, sömn och avkoppling. Det har också visat sig i flertalet studier att näsandning stärker den kognitiva förmågan, ger bättre beslutsförmåga och bättre minne och allt detta hänger ihop med den mekaniska stimuleringen som sker av de parasympatiska nervfibrerna i näsan när luft flödar längs dess slemhinna.

Det man således måste förstå innan man utför en näsoperation är att en operation lokalt i näsan inte bara påverkar näsan i sig själv utan hela det autonoma nervsystemet. Så en näsoperation är alltså indirekt en operation på hjärnan och nervsystemet och denna information är något kirurgerna gärna döljer.

Vad händer med slemhinnan i näsan om man utför en 

operation av nässkiljeväggen eller näsmusslorna ? 

Ja, även om kirurgerna inte säger det så syftar all operation av näsmusslorna på att förstöra dem. Antingen skär eller klipper man bort dem helt eller delvis eller så bränner man sönder dem med olika värmebehandlade metoder så att vävnaden förstörs och sjunker ihop.

Jag har tidigare gjort en youtube film om hur de värmebehandlade metoderna förstör slemhinnan så jag tänker inte gå in så mycket på det här utan hänvisar till min tidigare film. Men kort sagt kan man bara nämna att de sensoriska neuronerna som detekterar bland annat luftflöde sitter på ytan av näsmusslorna och när dessa bränns så förstörs även ytan där dessa receptorer sitter. Vävnaden omvandlas till ärrvävnad och drabbad individ förlorar nu all känsla av luftflöde i området. Samma sak händer givetvis om näsmusslorna klipps bort, då är det en garanti att samtliga typer av receptorer försvinner för alltid i detta område. Någonstans där långt inne i näsan finns då en nerv förbindelse kvar till hjärnan via femte kranialnerven med de yttre nervfibrerna som skulle detektera luftflödet på ytan av näsmusslorna är nu borta med näsmusslorna själva så även om nervförbindelser till hjärnan finns kvar så kan nu hjärnan inte få information om luftflöde från detta område som nu har blivit amputerat.

Så då kvarstår frågan, hur mycket vävnad kan brännas sönder och amputeras innan så många nervfibrer är borta så att hjärnan inte längre kan få en tillfredsställande signal om att andning sker via näsan? Ja, svaret på den frågan vet patienten först efter operationen. Det finns inget kirurg som på förhand kan ge någon garanti här eller berätta var din personliga gräns går.

Vidare på toppen av detta skall man också känna till att näsmusslorna har andra funktioner som förloras när de bränns sönder eller opereras bort. På ytan av näsmusslorna sitter även så kallade bägarceller som producerar sekret innehållande antibakteriella ämnen. sekretet håller slemhinnan fuktig och välmående och ser till att hålla infektioner bort från slemhinnan. Klipps näsmusslorna bort eller bränns sönder så förstörs även denna förmåga. Lika så sitter det flimmerhår på ytan av näsmusslorna vars uppgift är att rensa slemhinnan på damm, partiklar, bakterier och gammalt sekret genom att med rytmiska rörelser föra detta bakåt mot svalget där det sväljs ner och neutraliseras i magsyran. Även denna funktion förstörs om näsmusslorna klipps bort eller bränns sönder.

Därtill har näsmusslorna flera fysiska funktioner där en av dem är att de ökar mängden slemhinna i näsan, detta ger en starkare perception över luftflöde och en större aktivering av parasympatiska nervfibrer för stimulans av det parasympatisk lugna och avkopplande nervsystemet. En ökad yta av slemhinna i näsan leder också till fler bägarceller som kan producera sekret för att hålla slemhinnan fuktig. Därtill har näsmusslorna som tidigare beskrivits en funktion som kallas näscykeln som har för uppgift att växla luftflöde mellan vänster och höger näsborre så att den ena sidans slemhinna kan vila medan den andra sidan tar över andningen, detta möjliggör också ett konstant andnings motstånd trots skiftet från ena till andra sidan.

Som jag beskrivit i några av mina tidigare filmer så har flera forskningsstudier kunnat konstatera att mekanisk luftflödes stimulering av sensoriska nervfibrer i höger respektive vänster näsborre har olika påverkan på vår hjärna. Exempelvis har det visat sig att vänstersidig näsandning kan stimulera den högra hjärnhalvan som är mer involverad i emotionella och kreativa processer. Det har också visat sig att vänstersidig näsandning kan öka aktiviteten i det limbiska systemet, inklusive amygdala vilket kan påverka känslor och stress respons. Samtidigt kan stimulering av motsvarande sensoriska nervfibrer i höger näsborre stimulera vänster hjärnhalva som är mer kopplad till analytiskt tänkande, språk och logiska processer. Det har också konstaterats att högersidig näsandning kan påverka aktiviteten i prefrontala cortex och i temporoparietal området vilket kan påverka koncentration, uppmärksamhet och kognitiva funktioner. Allt detta har således direkt att göra med att sensoriska neuroner i vänster respektive höger näsborre har olika kopplingar till hjärnan. Du kan nu förhoppningsvis lättare förstå att en operation i näsan inte bara är en lokal operation utan också en operation på hjärnan och nervsystemet. Ja, en operation på näsan kan till och med förändra din personlighet och hur du fungerar i viss mån om dessa sensoriska neuroner förstörs. Själv kan jag bara konstatera efter flera tusen timmars forskning att många personer med ENS upplever just problem med kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet, koncentration och minne.

Så för att svara på den inledande frågan, varför är det jobbigt att andas via munnen om du är täppt i näsan? Ja, svaret på den frågan är helt enkelt att de sensoriska neuronerna i näsan som är kopplade till det parasympatiska nervsystemet nu i detta täppta läge inte mekaniskt kan bli stimulerade av luftflöde längs slemhinnan. Hjärnan berövas således denna nervstimulering och nerv signalering och individen upplever därav andnöd och anspänning. Det enda man i ett sådant läge som individ kan tänka på är att öppna upp näsan med nässpray. Först då kan man återigen känna sig behaglig och tillfreds. Så när man nu känner till detta ska man ställa sig frågan. Är det verkligen bra att gå in i näsan och via operation skära bort eller bränna sönder dessa sensoriska neuroner. Självklart inte, för det som händer när tillräckligt många av dessa neuroner är förstörda är att individen alltid kommer känna nästäppa trots att näsan nu faktiskt är öppen.

Laminärt luftflöde i näsan övergår till turbulent flöde

Vidare skall också nämnas att näsmusslorna genom sin form storlek och placering gör att ett laminärt luftflöde vid inandning omvandlas till turbulent luftflöde in bit in i näsan, detta efter att luften träffat näsmusslorna. Det turbulenta flödet sprider doftmolekyler bättre för ett förbättrat luktsinne samtidigt som det förbättrar perception över luftflödet och förlänger tiden då inandad luft vidrör slemhinnan. Detta gör att den inhalerade luften hinner fuktas mer och värmas upp mer vilket är viktigt för ett korrekt gasutbyte i lungorna. Näsmusslorna ser också till att luften är varm och fuktig innan den når bakre delen av näsan och halsen och i de fall näsmusslorna kraftigt har minskats ner eller skurits bort så får många individer problem med att det blir torrt och smärtsamt längst bak i näsan och halsen. Vidare minskar näsmusslorna den öppna diametern i näshålan vilket skapar en venturi-effekt, en effekt som ökar flödeshastigheten av inandad luft. För att beskriva denna effekt så kommer luft in i näsan via yttre delen av näsborren där diametern är stor. I detta läge är flödeshastigheten relativt låg. När luften i senare skede träffar främre delen av näsmusslorna där diametern av näshålan tack vare näsmusslorna är mindre så ökar flödeshastigheten. Denna ökade flödeshastighet resulterar i en ökad aktivering av nervfibrer på ytan av slemhinna så väl som på näsmusslorna själva som på övrig slemhinna som bekläder nässkiljeväggen, näsgolvet och den lateral väggen. Detta leder till en ökad känsla av luftflöde i näsan och till en förstärkt aktivering av de sensoriska neuronerna. Klipps näsmusslorna bort eller kraftigt minskas ner sänks flödeshastigheten av luft avsevärt. Ett turbulent flöde övergår nu till ett laminärt flöde och känslan över luftflöde går nu ner även på den kvarvarande delen av slemhinnan som inte är bortopererad. Något som kan bidra till den andnöd som är väl beskriven vid ENS.

Operation av näsmusslorna så påverkas luftflödet i näsan

Till detta skall också tilläggas att varje näsborre har tre näsmusslor. Den nedre, den mellersta och den övre näsmusslan. Luften fördelas här runt och mellan respektive näsmussla och klipper man bort eller kraftigt minskar ner exempelvis den nedre näsmusslan så kommer luften nu huvudsakligen ta den enklaste vägen mot lungorna vilket är längs näsans golv. Luftflödet upp mot näsans övre del, upp mot mellersta näsmusslan, upp mot septums svällkropp och upp mot den övre näsmusslan kommer nu minska och huvudsakligen vara av laminär karaktär vilket leder till en nedsatt känsel över luftflöde även i dessa områden. Att minska ner eller klippa bort de nedre näsmusslorna som är vanligt under näsoperation mot nästäppa kan således alltså resultera i att perceptionen över luftflöde i övriga delar av näsan kan gå ner. Något som då kan förvärra effekten av nerv förlusten från de sönderbrända eller amputerade näsmusslorna så att individen får ännu större problem med känselbortfall och andnöd.

Nu har vi pratat om operation av näsmusslorna och hur detta kan resultera i andningsproblem såsom andnöd och stört flödes mönster i näsan. Vad vi ännu inte har pratat om är hur operation av nässkiljeväggen kan ge liknande konsekvenser. Många tror felaktigt att det enbart är en operation av näsmusslorna som kan leda till andningsproblem, torrhet problem och ENS men faktum är att all operation i näsan som påverkar slemhinnan kan resultera i nedsatt förmåga att känna luftflöde i näsan och det är just denna aspekt som är huvudorsaken till den andnöd som uppstår via ENS. Frågan är bara hur mycket vävnad man kan förstöra innan problemen blir så omfattande att hjärnan inte längre får tillräcklig information om att andning sker via näsan. En sak är dock säker och det är att desto mer slemhinna man skadar oavsett om det gäller näsmusslorna, nässkiljeväggen eller övrig slemhinna i näsan desto större är sannolikheten att näsan blir torr och utan känsel och desto större är då alltså sannolikheten för att man får ENS av utfört operation. En kombinerad operation av näsmusslorna och nässkiljeväggen medför således avsevärt högre sannolikhet för problem både med torrhet och känselbortfall och således med kronisk andnöd än om man enbart hade opererat nässkiljeväggen eller enbart näsmusslorna

Man skall också känna till att det är väldigt vanligt att en operation av nässkiljeväggen ofta kombineras med att delar av de nedre näsmusslorna klipps bort, inte sällan utan att patienten meddelas om det. Själv fick större delen av mina nedre näsmusslor bortopererade under en operation av nässkiljeväggen utan min vetskap. Ingen, inte ens kirurgen berättade att ett viktigt organ skulle opereras bort i samband med operationen av nässkiljeväggen. samma historia har jag hört många gånger från andra drabbade patienter. Det var först fyra år senare vid en privat röntgen som jag insåg att större delen av mina nedre näsmusslor saknades.

Så låt oss då gå vidare och titta på hur en operation av nässkiljeväggen kan orsaka ENS relaterade problem. För det första måste man känna till att det är normalt att ha en sned nässkiljevägg. Åttio procent av världens befolkning har en mer eller mindre sned nässkiljevägg och detta är normalt. De flesta är således födda så här och när man är född sådan anpassar näsmusslorna sin form och storlek efter det rådande utrymmet i varje näsborre. De blir således mindre på den konkava sidan och större på den konvexa sidan. Allt som oftast ger detta ett likvärdigt öppet utrymme för luftflöde i höger respektive vänster näsborre. En sned nässkiljevägg är i de allra flesta fall således inte orsaken till nästäppan man upplever men detta förklarar så klart inte kirurgerna då de vill operera.

Risker och komplikationer vid operation av nässkiljeväggen?

Ja, jag har i min tidigare föreläsning redogjort för hur en sådan operation kan skada slemhinnan så vill man i detalj se detta hänvisar jag till denna film, jag lämnar en länk under videons beskrivning. Kort vill jag dock bara nämna här några saker som har mycket stor sannolikhet att ske. För det första är det vanligt att en operation av nässkiljeväggen förändrar näsan yttre form och detta är oftast inte till det bättre. Näsan blir lätt sned och ojämn och det är väldigt vanligt att få en näsvalvskollaps. Förutom att detta är tämligen missprydande när ena eller båda näsborrarna faller ihop så har det oftast en mycket negativ effekt på andningen och på perceptionen över luftflödet. När näsans tak faller in så blockeras luftflödet helt eller delvis upp till näsans övre del. Luften får nu svårare att ta sig upp till septums svällkropp där många sensoriska neuroner finns. Luften får också svårare att ta sig upp mot mellersta näsmusslan och mot övre näsmusslan och övre delen av näsan. Detta minskar kraftigt känslan av att ha en öppen näsa och en behaglig andning och kan i sig själv ge problem såsom andnöd även om ingen vävnad har klippts bort eller förstörts. Det skall också nämnas att en operation för att åtgärda en näsvalvskollaps är omfattande och väldigt invasiv och jag har själv hört många berättelser där operationen slutat i ännu större problem än de ursprungliga problemen.

Septoplastik leder till slemhinne-skador - slemhinnan slits itu!

Förutom detta bör man också känna till att för att operera på nässkiljeväggen krävs att slemhinnan friläggs från brosk väggen på Septum. Detta skall göras så att bindvävs hinnan (Perikondrium) som ligger mellan brosksväggen och slemhinnan följer med slemhinnan loss som en enhet. Detta är viktigt eftersom slemhinnan i sig själv är skör och lätt kan rivas isär. Många kirurger slarvar med detta och misslyckas att få loss dem båda i ett stycke. Detta ökar då risken för att slemhinnan rivs isär. Även om kirurgen lyckas få loss både slemhinna och perikondrium tillsammans så är det många kirurger som är för våldsamma och som förr eller senare under processen gång lyckas riva isär den tunna slemhinnan på flera ställen. En sådan skada är sedan irreversibel. När slemhinnan rivs isär så slits nerver och blodkärl av. Slemhinnan tappar nu känsel helt eller delvis och de stora blodkärlen som slingrar sig fram och tillbaka i slemhinnan går av och kommer inte återigen att kunna ansluta till varandra. Den enda blodkärlen som blir kvar i Septums slemhinna är då de små kapillärerna. Detta gör att slemhinnan blir papperstunn och spröd. Eftersom de större blodkärlen i slemhinnan nu är avslitna och helt eller delvis borta så blir slemhinnan torr och kan inte längre svälla och kontrahera i samklang med näsmusslorna. Näsan förblir således mer öppen och detta påverkar förmågan att känna luftflöde på ett negativt sätt. Detta kan sedan förvärras ytterligare genom att kirurgen tar bort brosk från nässkiljeväggen så att näsan nu blir ännu mer öppen. Från tidigare del i denna video så vet vi nu att näsan inte får vara för öppen då flödeshastigheten av luften minskar så mycket att det blir svårt för kvarvarande fungerande sensoriska neuroner att känna att luft faktiskt flödar längs slemhinnan. Det skall också nämnas att sämre blodflöde till och i septums slemhinna till följd av operationen leder till en torrare slemhinna.

Destruktion av Septums svällkropp under Septoplastik

Vidare är det vanligt att en sådan här operation förstör det område på nässkiljeväggens övre del som kallas för Septums svällkropp. Detta är ett område i näsans övre del framför infästningen av den mellersta näsmusslan som har en liknande funktion som näsmusslorna. Området benämns ibland som näsans fjärde näsmusslan och har rikligt med sensoriska neuroner som har en stor betydelse för att näsan skall kunna detektera luftflöde för att individen skall få en behaglig upplevelse av andning. Området har också rikligt med bägarceller som producerar sekret som håller slemhinnan fuktig och välmående och fri från infektioner. En operation av nässkiljeväggen förstör alltså ofta detta område helt eller delvis och sannolikheten för destruktion av området är större om slemhinnan friläggs långt bak i näsan i närheten av detta område eller om kirurgen river av anslutande blodkärl och nerver till svällkroppen under processens gång. Slutligen skall också nämnas att bindvävshinnan som kallas Perichondrium och som ligger mellan brosk vägg och slemhinna är viktig för nässkileväggens broskceller. Bindvävshinnan förser nämligen broskets celler med blod och näring och om denna slits av på båda sidor av nässkiljeväggen så kommer broskcellerna att dö. När detta händer kommer ett hål på septum att bildas en tid efter operationen. Ett hål som kan vara mer eller mindre stort beroende på hur stort område som påverkats. I värsta fall blir hålet så stort så att båda näsborrarna nu i princip blir samma näsborre. Detta försvagar broskväggen och leder ofta till näsvalvskollaps. Resultatet blir ofta också ett stört luftflöde i näsan och kan även resultera i pipande och störande ljud vid näsandning. Så som du ser så kan en operation av nässkiljeväggen också ställa till med stora problem som kan ge dig livslånga och jobbiga problem och inga av dessa problem kommer kirurgerna berätta för dig. Sanningen du kommer få höra inför operationen är endast att risken med operationen är relaterad till blödning och infektion.

I följande dokument från SÄS Borås kan man se den preoperativa informationen som lämnas ut inför operation. Likvärdig information lämnas ut från andra sjukhus i Sverige, det är själv bara att titta på hemsidan Elva sjuttiosju på respektive Landsting.

Patientinformation Öron Näsa Hals SÄS 

Operationer på nässkiljeväggen och / eller näsmusslorna

Som du själv ser på den nedersta sidan i detta dokument från SÄS så står här ingenting om risker och komplikationer med näsoperation annat än just risk för blödning och risk för infektion. En sak hade varit om sjukvården ärligt berättade om konsekvensen med denna typ av operation så att patienten själv hade kunnat göra en bedömning om han vill ta risken att gå vidare eller inte. Men när man underlåter sig att göra detta för att få möjlighet att operera fler patienter. Eller när man underlåter sig göra detta för att inte oroa patienten i onödan, för att inte få massa följdfrågor. Ja, då är det inget annat än ren misshandel som sjukvården ägnar sig åt. Frågan är bara hur samhället och politiker kan tillåta att man döljer konsekvensen av dessa operationer för patienter. Är det inte rimligt att patienten innan ingreppet får information så att han eller hon vet vad man ger sig in på? Nedan bild visar en sammanställning av några av de uppföljningsstudier som gjorts vad avser uppföljning efter olika typer av näsoperationer utförda i syfte att avhjälpa nästäppa. Sammanställningen är gjord av läkaren Steven Houser och artikeln heter " The Diagnosis and Management of Empty Nose Syndrome”. Jag länkar artikeln nedan under video beskrivningen för den som själv vill läsa hela artikeln. Låt oss nu titta på en av de studier som nämns i artikeln, nämligen den vid namn “Moore et al, 1985”. Här kan man se att de patienter som hade fått hela de nedre näsmusslorna bortskurna hade fått omfattande problem redan något år efter operationen. Uppföljningen efter genomförd operation skedde under en period på mellan två och sju år efter operationen. Resultatet visade att åttionio procent av alla patienterna inom denna period hade fått problem med torrhet och skorpbildning i kvarvarande slemhinna. Sextiosex procent hade desutom fått Atrofisk rinit till följd av operationen, något som är ett degenerativt tillstånd där slemhinnan på grund av torrhet börjar degenerera. Vidare hade tjugotvå procent inom perioden fått Ozena, en form av Atrofisk rinit med illaluktande krustbildning i näsan. Ett tillstånd där man vanligen ser bakterien Klebsiella som orsak. Så summeringsvis kan vi alltså konstatera att cirka nio av tio opererade patienter hade fått problem med torrhet och skorpbildning i kvarvarande slemhinna. Cirka sju av tio patienter hade fått atrofisk rinit och cirka två av tio personer hade fått Ozena. Hur kan det då vara okej att sjukvården skall få utföra dessa operationer över huvud taget och framförallt hur kan det vara okey att man får lura in patienter i dessa operationer utan att berätta om konsekvenserna när sannolikheten för att få dessa är så stora som mellan tjugo och nittio procent? Denna moderna lobotomi inom sjukvården måste få ett slut så låt dig inte luras in till att operera dina näsmusslor. De är dina andningsorgan och du behöver dem. Alla däggdjur har näsmusslor. Det enda däggdjuret som fått för sig att man kan ta bort dem är människan

Onödig operation av nässkiljevägg och näsmusslor

Avslutningsvis ska vi nu gå igenom en metod som kirurgerna använder som ett försäljningsargument för att lura oskyldiga människor till operation. Nämligen att hävda att deras nästäppa beror på att näsmusslorna vuxit sig för stora, så stora att de måste opereras bort eller brännas sönder för att andning skall kunna bli normal. Frågan är då, hur många andra organ i kroppen fortsätter att okontrollerat växa sig för stora, känner du till några? Inte, jag tänkte väl det, det är nämligen inte så kroppen fungerar. Låt oss nu gå in på hur processen fungerar. Det första man gör när man tar emot en ny patient är att skicka denna på röntgen. På röntgen konstaterar man sedan ofta att nässkiljeväggen är sned och måste opereras. Som ni säkert minns så har åttio procent av alla människor en mer eller mindre sned nässkiljevägg men eftersom man undanhåller denna information från patienten så kan man alltid hävda att just deras nästäppa beror på den sneda nässkiljeväggen och att denna måste opereras. Lyckas man inte hävda detta och ändå vill få in en ny kund att operera så har man ett annat tillvägagångssätt där man från samma röntgenbilder hävdar att den ena eller andra näsborrens näsmusslor är för stora och måste minskas ner. Med detta säger man alltså att näsans organ av någon okänd anledning bara skulle växa och växa och till slut bli så stora att de måste klippas bort eller brännas så att de sjunker ihop. Det är naturligtvis inte så kroppen fungerar, kroppens organ har en förutbestämd storlek de får, de växer inte i alla evighet. Vad som dock är grejen med näsmusslorna är att dessa organ har en mycket tät struktur av blodkärl som slingrar sig fram och tillbaka och vars blodkärl kan kontrahera eller öka sin diameter på beställning av det autonoma nervsystemet. När så sker har näsmusslorna en möjlighet att minska eller öka sin fysiska storlek flera gånger. Detta sker i något som kallas för näscykeln. Näscykeln fungerar på så sätt att näsmusslorna och slemhinnan i övrigt sväller upp i ena näsborren samtidigt som de i andra näsborren kontraherar och minskar i storlek. På så sätt skiftas andningen mellan höger och vänster näsborre i skift som oftast är några timmar långa åt gången. Därav kan man omöjligt ta en röntgenbild under bråkdelen av en sekund och samtidigt hävda att den ena näsborrens näsmusslor är så stora att de blockerar luftflödet och på grund av detta måste opereras. Det är dock så man gör. Man utnyttjar här patienternas okunskap till att hävda att den ena näsborrens näsmusslor bör minskas ner eftersom röntgenbilden visar att dessa är för stora. Skulle man på riktigt kunna påvisa att den ena sidan eller den andra sidans näsmusslor är för stora så att luftflöde blockeras så hade man i så fall behövt ta flera röntgenbilder vid olika tillfällen för att på så sätt kunna se rådande öppet utrymme under varje del av näscykeln. Men då målet är att operera en stor del av de besökande patienterna så avslöjar man så klart inte denna sak. Det blir helt enkelt ett mycket bra argument till operation om man kan peka på en röntgenbild som visar på en stor uppsvälld näsmussla och sedan hävda att denna bör opereras. På skärmen kan du se två röntgenbilder från samma individ som är tagna vid helt olika tillfällen där näscykeln har hunnit byta sida. På bilderna ser man nu att det finns stort öppet utrymme i båda näsborrarna när näscykeln väl befinner sig i kontraherat läge. Någon operation skulle således inte behövas här. Det sjukvården dock gör här är att de bara tar en sådan bild och visar patienten för att via denna hävda att näsoperation behövs.
Din kropp är kirurgens råvara till slutlig lön

Så luras du till att värmebehandla / bränna näsmusslorna via Coblation eller Radiofrekvensablation med förödande resultat

Avslutningsvis vill jag bara påminna dig om att kirurgernas största mål och syfte med sitt jobb är att tjäna mycket pengar och operera mycket. De gillar att klippa, skära och bränna och din kropp är deras råvara de processar för att kunna få ut en färdig produkt som resulterar pengar in på kontot. De är dessutom extremt skyddade i nuvarande rättssystem vilket gör att de inte ens måste berätta för dig vilka skador du kommer få av deras operation. Ja, de behöver inte ens fullt ut berätta vad de ska göra under operationen för i efterhand kan du ändå inte stämma dem när du skadats och fått delar bortopererade som inte var avtalat. När det gäller näsoperation så finns ingen standardiserad metod som kirurgerna måste hålla sig till utan de har fria händer att göra vad de vill så länge de använder så som de skriver. En beprövad och vetenskaplig metod. Problemet är bara att det anses vara en sådan metod oavsett om kirurgen tar bort fem procent av din nedre näsmussla eller om han tar bort alla tre näsmusslor helt och hållet i varje näsborre. Du kan alltså inte i efterhand hävda felbehandling och vinna på detta ens om kirurgen gjort en operation ni inte kommit överens om. Kirurgen kan alltid i efterhand hävda att det uppstod angelägenhet under operationen som gjorde att han var tvungen att utöka operationens omfattning. Exempelvis att näshålan visade sig vara trängre än vad han först trott. Om du fortfarande är tveksam till sanningshalten i denna information och ändå vill välja operation som väg för att lösa din nästäppa så skulle jag uppmana dig att du tar några avslutande minuter för att här läsa och lyssna på patienter som redan har blivit skadade. Lyssna och känn in det lidande som de har och ta en sista fundering över om du verkligen vill få ditt liv irreversibelt förstört av en operation som helt hade kunnat ersättas med naturlig behandling av nästäppa.