Den här artikeln är skriven för dig som skall genomgå eller har genomgått en Septumplastik, det vill säga en operation av en sned nässkiljevägg / sned septum. Här presenteras risker, skador och komplikationer med vetenskaplig hänvisning som vården väljer att tona ner eller helt dölja i syfte att inte oroa dig som patient. Detta trotts att vissa av komplikationerna är mycket allvarliga och en garanti att få. I artikeln får du också lära dig hur vården använder en konstaterad sned nässkiljevägg som ett "försäljningsargument" till att en operation måste genomföras. Detta trotts att 70-80% av alla har en sned nässkiljevägg. Du får även lära dig hur sjukvården och kirurger är helt befriade från ansvar för de skador som kommer att uppstå genom att Sverige infört No faultförsäkringssystemet.
Via nedan länk nås en anonym Facebook grupp för skadade patienter
Komplett beskrivning av ENS och dess konsekvenser. Ner laddningsbar PDF fil
Vill du lyssna på en podcast som beskriver den nervskada som uppstår vid dessa typer av operationer så och som leder till kronisk andnöd och Empty Nose Syndrome så kan jag tipsa om denna.
Vem är jag som skriver detta och vad har jag för syfte?
Jag är en ekonomi och hälsobloggare som lagt MYCKET tid på att lära mig om hälsa i eget syfte. Jag har bland annat botat mig själv från en kronisk tarmsjukdom som heter Ulcerös kolit genom att läsa och analysera den forskning som finns tillgänglig. Utifrån denna har jag lagt upp en diet som gjort att jag nu är fri från sjukdom och medicin i över 4 år. Hade jag lyssnat på skolmedicinen så hade jag inte haft någon tjocktarm kvar idag, den hade då opererats ut. Tyvärr hann jag under mina sjuka år bli lurad till att den nästäppa jag då hade som var relaterad till systemisk inflammation, allergi och födoämnesintolerans istället skulle ha att göra med en sned nässkiljevägg (som 70-80% har). Det här gjorde att jag lätt en kirurg vid namn Anders Arbrand operera mig. Den här operationen fick förödande konsekvenser där jag utan min vetskap även fick mina nedre näsmusslor bortopererade. Konsekvensen av detta har blivit ett dagligt lidande med en slemhinna bränner, svider torkar ut och som degenererar mer för varje år som går. Med det här inlägget vill jag förmedla den information som vården döljer och som inte fanns tillgänglig på nätet när jag skulle göra min operation.
När detta skrivs har jag lagt en bra bit över 1300 timmar på efterforskning i ämnet. En sådan efterforskning har bestått av att läsa forskningsrapporter, artiklar, studera röntgenbilder, lyssna på föreläsningar och titta på otaliga operationsfilmer, bilder och filmer inspelade med hjälp av Endoskop. När denna artikel skrivs har jag sedan tidigare skrivit drygt 200 A4 sidor om ämnet och talat med otaliga personer som drabbats av allvarliga skador och komplikationer från funktionella näsoperationer där syftet har varit att åtgärda nästäppa. Alla dessa personer rapporterar liknade problem: Extrem torr näsa, brännande känsla vid näsandning, utebliven slemproduktion, nervsmärtor, ögonproblem, sömnproblem, återkommande infektioner, svårigheter att varva ner, oförmåga att känna luftflöde i näsan, överdriven öppenhet i näsan och brist på normalt andnings-motstånd etc.
Nedan film är en bra introduktion för dig som tänkt genomgå näsoperation
Tystnads kultur - Det anses fullt att oroa patienten inför operation. Vårdpersonal väljer därför att hålla tyst och ingenting säga. Detta trotts att många skador är garanterade.
Det finns idag en tystnadskultur inom vården där man i många situationer undanhåller sanningen om möjliga risker och komplikationer med utförda behandlingar och operationer. Vårdpersonal tycker det är ofint att oroa patienter och gör därför ett medvetet val att undanhålla viss information och tona ner risken med flera typer av operationer, detta även i de fall komplikationer är garanterade. Det är också så att om vården valt att säga sanningen så hade många operationer ställts in av patienten själv och utbildade kirurger skulle då inte efterfrågas i samma omfattning, något denna yrkesgrupp så klart inte önskar. Därtill finns det också en stor brist i att ta till sig ny forskning och att lyssna på patienter som blivit skadade. Någon långsiktig uppföljning 5,10 eller 15 år efter utförda operationer görs heller inte varvid man inte har en aning i hur patienten mår år efter utförd operation. Näsoperationer är en bland flera typer operationer där risker allvarligt tonas ner. Exempel på andra operationer där samma sak gäller är laseroperation av synfel samt operation av gallblåsan. Många är de patienter som lurats av vården att utföra en laser behandling av ögonen i syfte att få bättre syn utan att informeras om att en sådan operation skadar de slemproducerande cellerna på hornhinnan. Konsekvensen av detta blir torra och irriterade ögon för resten av livet (1.1). Vad gäller operation av Gallblåsan så berättar man heller inte att en resektion av Gallblåsan innebär att patienten i fråga kommer få svårt att bryta ner fett i kosten. Det här kommer sedan leda till matsmältningsbesvär resten av livet (1.2). Problemet med allt detta är att de flesta människor söker upp en specialistavdelning och tror att man kan lita på dem. Man tror naivt att Svensk sjukvård är fullkomliga specialister och att de alltid kommer berätta hela sanningen med risker och komplikationer. Tyvärr ser inte verkligheten ut utan det är långt från alltid som patientens egen hälsa sätts i första hand.
Information som undanhålles för patienten inför näsoperation
Jag har varit i kontakt med flera personer som utfört funktionell näsoperation som alla berättar samma historia. De risker som varnas för är endast risk för blödning och risk för infektion. Detta trotts att dagens aggressiva operationsmetoder så gott som alltid resulterar i någon form av bestående komplikation som personen får leva med livet ut. Det är nu dags att en visselblåsare avslöjar de riktiga riskerna och komplikationerna som föreligger med näsoperation. Nedan följer därför en genomgång av några av de komplikationer som är kända i samband med näsoperation.
Om operation sker på septum där även näsmusslorna opereras samtidigt (vilket sker i de allra flesta fall) så förekommer sammanväxningar mellan Septum och den laterala sidan där näsmusslorna är infästa. Bilden till vänster visar hur en sådan sammanväxning kan se ut. Den här risken är större om kirurgen slarvar med att lägga in plastskivor och stoppning i näsan för att förhindra detta.
Personligen har jag sett flera personer som fått denna komplikation. När dessa personer har velat få sammanväxningen åtgärdad kirurgisk så har många blivit nekad att få en sådan operation utförd. Motiveringen har där varit att det kan ha bildats nervförbindelser som man inte vill skära av. Problemet med en sådan här sammanväxning är att många rapporterar smärta från området. Därtill stör en sammanväxning luftflödet i näsan och i de fall en stor sådan uppstår resulterar detta i nedsatt flöde i den aktuella näsborren. Om kirurgen är noga med plastskivor och stoppning i näsan efter operationen bör en risk för detta vara liten men den kan såklart inte uteslutas.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Bedömning av risk: Hög risk om plastskivor och stoppning ej används på ett korrekt sätt under den tidiga fasen av läkningen. Enligt studien ovan så drabbades 36% av de som saknade plastskivor och stoppning av en sammanväxning. Om plastskivor och stoppning används korrekt bör risken kunna betraktas som låg för att en sammanväxning skall uppstå.
Perforering av av nässkiljeväggen i samband med operation
Nässkiljeväggen är väggen mellan de båda näsborrarna och består framförallt av brosk. Vid en operation av nässkiljeväggen så skalas / skärs brosk bort från väggen där kirurgen anser att en deviation finns. Denna process sker med hjälp av en kamera och ett skärverktyg. Problemet med processen är att Kirurgen har obefintlig kontroll över exakt hur tjock Septum är. Ett enda litet skär för mycket så kan kirurgen ha skurit igenom väggen så att ett hål bildas mellan näsborrarna. En sådant hål kan bli litet eller stort men oavsett är de mycket svåra att laga. Stora hål är oftast omöjliga att laga och även om det skulle gå så kräver det en stor och omfattande operation som kommer skada näsans slemhinna ytterligare. De flesta personer som får en sådan perforering tvingas således leva med den resten av livet. Många är de som rapporterat störd andning och torrhet efter en sådan operation. Det skall också tilläggas att en perforering av nässkiljeväggen kan uppstå efter genomfört operation i de fall en infektion uppstår. Viss typ av bakterie kan då bokstavligt talat äta upp vävnaden, en vanlig bakterie som är skyldig till detta är Staphylococcus aureus. Vissa av dessa bakterier kan dessutom vara immuna mot antibiotika. En infektion med Staphylococcus aureus som är immun mot antibiotika omnämns som MRSA infektion. Sådana infektioner är väl kända för att kunna "äta upp" och förstöra vävnad. Skulle en sådan infektion uppstå kan konsekvenserna bli stora.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Bedömning av risk: Den här risken går inte att bedöma då det handlar om hur aggressiv kirurgen i fråga är. Om kirurgen är hänsynslös är risken mycket stor, likaså om personen i fråga redan från början hade en tunn nässkiljevägg. Risken för en perforering orsakad av infektion bör i Sverige betraktas som låg. Är kliniken slarvig är risken hög men i de allra flesta fall så verkar svensk sjukvård vara duktig på att hålla operationsmiljön fri från bakterier. Enligt studien ovan är det i USA under 3% som drabbas av en infektion i samband med operation av näsan.
Formförändring av näsan efter Septumplastik
Nässkiljeväggen, hädan efter omnämnd som Septum har funktionen att ge upphov till en vägg mellan vänster och höger näsborre, därtill har den också funktion av att vara den bärande väggen till näsans tak. En funktionell operation som utförs på Septum i syfte att förbättra luftflödet bygger på att kirurgen skär bort delar av Septum och gör den tunnare. Det här kan då direkt medföra att näsan kommer bli smalare men det kan också medföra att näsans tak - Näsvalvet faller in, se bild till vänster. Det här orsakar då en utseendemässig förändring av näsan som dessutom i många fall kommer bli osymmetrisk då brosk ofta brukar tas bort endast från en av näsborrarna. I många fall skär dessutom kirurgen ut en hel del av brosket mellan vänster och höger näsborre för att sedan frisera och därefter montera tillbaka. Problemet med detta är att ca 2 millimeter brosk kommer försvinna genom snittytan varvid näsan oundvikligen kommer sjuka i hop eftersom den nya väggen nu är 2 millimeter kortare än den gamla. När detta görs är det dessutom omöjligt att exakt kontrollera hur näsans broskstruktur kommer läka ihop igen. Ovan bild visar hur näsvalvet kollapsat på en patient efter utförd funktionell operation av Septum.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Bedömning av risk: När operation sker på den bärande väggen som håller upp hela näsans konstruktion så handlar det inte om en risk för att näsans utseende skall förändras. Här är det mer eller mindre en garanti att någon form av utseendeförändring kommer ske. Framförallt i det fall där kirurgen skär loss en större del av Septum och plockar ut för att sedan montera tillbaka efter att den är friserad. Frågan är snarare hur stor utseendeförändring det kommer bli. Tas brosk bort från Septum så kan man förvänta sig att den mittre delen av näsan kan bli smalare. Det är också troligt att man får någon form av näsvalvskollaps som orsakar asymmetri i näsan. Risken för att näsvalvet kollapsar så till den grad att andningen försämras bör betraktas som låg till medelmåttig men beror såklart på hur aggressiv kirurgen är i sin operation.
Postkirurgisk blödning & infektion i näsan
Förklaring & bedömning av risk: De här komplikationerna är de enda som svensk sjukvård varnar för inför en operation av näsan. Enligt forskningsrapporten nedan drabbas 2-7% av patienterna av blödningar i näsan efter genomförd operation. De här komplikationerna är dock övergående och försvinner när slemhinnan fått läka klart. Största risken med detta är dock att vården får för sig att bränna området som blöder i syfte att skapa ärrvävnad som stoppar blödningen. En sådan behandling kommer i så fall förstöra slemhinnan på det behandlade området.
Blödning kan också uppstå inne i septums slemhinna och bygger då upp en blodansamling som inte kan ta sig ut ur vävnaden, en sådan blödning kan stänga av blodflödet och göra att vävnaden dör av syrebrist. Skulle en sådan blödning uppstå efter operation är det därför av högsta vikt att denna töms med hjälp av en nål innan skada hinner uppstå. En sådan blödning som inte åtgärdas snabbt nog kan även leda till en sadelnäsa, det vill säga en näsa där ryggen av näsan har kollapsat och fallit in. Om patienten själv bevakar utvecklingen efter operation och i tidigt skede kontaktar vården så bör risk för bestående skador från en sådan blödning vara tämligen låg.
Bedömning av risk: Risken för infektion i Sverige bör kunna betraktas som låg. Enligt denna studie utförd på 5639 patienter så drabbades 4,1% av en efterföljande infektion. En sådan infektion går i de allra flesta fall att behandlar med antibiotika. De vanligaste bakterierna att infektera näsan är Staphylococcus aureus samt Streptococcus pneumoniae. Dessa bakterier kan förvisso ställa till med stor vävnadsskada men om infektionen angrips i tidigt skede bör stor vävnadsskada kunna undvikas. Det värsta skulle vara om patienten drabbas av en MRSA infektion. En MRSA infektion är in infektion med antibiotikaresistenta Staphylococcus-bakterier. Om detta händer kan det vara mycket svårt eller omöjligt att hitta en antibiotika som tar dör på bakterierna, infektionen kan då härja fritt och "äta upp" näsans vävnad inifrån. Även risken för denna infektion bör betraktas som låg.
Postkirurgisk blödning & infektion i näsan
Förklaring & bedömning av risk: De här komplikationerna är de enda som svensk sjukvård varnar för inför en operation av näsan. Enligt forskningsrapporten nedan drabbas 2-7% av patienterna av blödningar i näsan efter genomförd operation. De här komplikationerna är dock övergående och försvinner när slemhinnan fått läka klart. Största risken med detta är dock att vården får för sig att bränna området som blöder i syfte att skapa ärrvävnad som stoppar blödningen. En sådan behandling kommer i så fall förstöra slemhinnan på det behandlade området.
Blödning kan också uppstå inne i septums slemhinna och bygger då upp en blodansamling som inte kan ta sig ut ur vävnaden, en sådan blödning kan stänga av blodflödet och göra att vävnaden dör av syrebrist. Skulle en sådan blödning uppstå efter operation är det därför av högsta vikt att denna töms med hjälp av en nål innan skada hinner uppstå. En sådan blödning som inte åtgärdas snabbt nog kan även leda till en sadelnäsa, det vill säga en näsa där ryggen av näsan har kollapsat och fallit in. Om patienten själv bevakar utvecklingen efter operation och i tidigt skede kontaktar vården så bör risk för bestående skador från en sådan blödning vara tämligen låg.
Bedömning av risk: Risken för infektion i Sverige bör kunna betraktas som låg. Enligt denna studie utförd på 5639 patienter så drabbades 4,1% av en efterföljande infektion. En sådan infektion går i de allra flesta fall att behandlar med antibiotika. De vanligaste bakterierna att infektera näsan är Staphylococcus aureus samt Streptococcus pneumoniae. Dessa bakterier kan förvisso ställa till med stor vävnadsskada men om infektionen angrips i tidigt skede bör stor vävnadsskada kunna undvikas. Det värsta skulle vara om patienten drabbas av en MRSA infektion. En MRSA infektion är in infektion med antibiotikaresistenta Staphylococcus-bakterier. Om detta händer kan det vara mycket svårt eller omöjligt att hitta en antibiotika som tar dör på bakterierna, infektionen kan då härja fritt och "äta upp" näsans vävnad inifrån. Även risken för denna infektion bör betraktas som låg.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Rapport: Surgery of the nasal septum and turbinates, Nasal Septal Hematoma
Complications in septoplasty based on a large group of 5639 patients
Citat från rapporten: "Postsurgical bleeding is the most frequent complication after septumplasty occuring in 2 to 7% of all cases [28], [43]. Superficial ulcer and bleeding from incisions particularly from branches of the palatinal artery or the premaxilla are common causes. Even more frequent are bleedings from wounds after turbinate surgery, a surgical procedure frequently performed together with septumplasty" "A nasal septal hematoma should be drained urgently to avoid undue complications. The procedure is done under local anesthesia. However general anesthesia might be required in apprehensive adults and children.[8][9][10]"Complications in septoplasty based on a large group of 5639 patients
Resektion av näsmusslorna standard vid operation av Septum!
Normalt sett kombineras en Septumplastik, dvs operation av nässkiljeväggen med en operation av näsmusslorna, detta ofta utan att patienten informeras om det. Jag har ännu inte hört någon kirurg erkänna sanningen kring detta men det lär ha att göra med att man först vill ta bort näsmusslorna för att få mer utrymme att utföra operationen av Septum. Därtill ligger det till på så sätt att Septum-operation kräver att patienten sövs ner, när patienten ändå är nersövd kan man lika väl passa på att skära bort näsmusslorna vilka vården i många fall anser vara onödiga.
En person som av vården inte anses ha en sned septum men ändå har täppt näsa föreslås istället att genomgå en radiofrekvens behandling där vävnaden inne i näsmusslorna bränns sönder. Det här kan göras med lokalbedövning och patienten behöver således inte sövas ner. Dock anser vården att näsmusslorna kan "växa till sig igen" varvid patienten något år senare behöver komma tillbaka för att bränna sönder den inre delen igen. Av denna anledning så passar man istället på att skära bort näsmusslorna när patienten ändå är nedsövd under Septum-operationen. På så sätt anser vården att man garanterar att näsmusslorna inte kan "växa till sig igen". Och ja de har rätt på ett sätt, är näsmusslorna bortskurna så kommer kroppens stamceller aldrig kunna laga förstörda celler då dessa helt enkelt är bortskurna. Nedan bilder illustrerar vad näsmusslorna är, på engelska heter de Turbinates. Varje näsborre har tre näsmusslor, nedre mellersta och övre. Den nedre näsmusslan är på en fullvuxen man cirka 5 till 6 centimeter lång och är fylld med blodkärl som möjliggör att vävnaden kan svälla med 3-4 gånger sin ursprungliga storlek jämfört med då blodkärlen är fullt kontraherade. Det här möjliggör att kroppen på ett effektivt sätt kan styra hur mycket luft som passerar slemhinnan och hur väl denna värms upp, fuktas och filtreras. Mer information om hur näsmusslorna fungerar presenteras längre ner i artikeln.
Det som är oerhört tragiskt med dessa septum-operationerna är att vården ofta inte informerar patienten om att näsans andningsorgan - näsmusslorna kommer skäras bort. Personligen har undertecknad pratat med och läst berättelser från väldigt många personer som rapporterar att man skrev upp sig på operation av nässkiljeväggen men därefter vaknade upp med näsmusslorna bortskurna. Oftast är det då de nedre näsmusslorna som skurits bort men det förekommer även att kirurgen skurit bort de mellersta näsmusslorna. Hur mycket vävnad som är bortskuren beror på kirurgens idé för dagen. Här finns få rekommendationer och kirurger världen över gör helt och hållet som de känner för just i stunden. En del skär bort hela de nedre näsmusslorna, andra hälften och somliga den första tredjedelen. Att svenska kirurger skulle vara försiktigare än kirurger i andra länder stämmer inte. Nedan bilder visar hur en kirurg på Sahlgrenska i Göteborg agerat så sent som år 2015.
Exempel på en av de operationer som årligen skadar 100-tals patienter. Här har Läkare Anders Arbrandt skurit bort halva längden av de nedre näsmusslorna & 60-70% den totala slemhinneytan i de nedre näsmusslorna.
Normalt sett kombineras en Septumplastik, dvs operation av nässkiljeväggen med en operation av näsmusslorna, detta ofta utan att patienten informeras om det. Jag har ännu inte hört någon kirurg erkänna sanningen kring detta men det lär ha att göra med att man först vill ta bort näsmusslorna för att få mer utrymme att utföra operationen av Septum. Därtill ligger det till på så sätt att Septum-operation kräver att patienten sövs ner, när patienten ändå är nersövd kan man lika väl passa på att skära bort näsmusslorna vilka vården i många fall anser vara onödiga.
En person som av vården inte anses ha en sned septum men ändå har täppt näsa föreslås istället att genomgå en radiofrekvens behandling där vävnaden inne i näsmusslorna bränns sönder. Det här kan göras med lokalbedövning och patienten behöver således inte sövas ner. Dock anser vården att näsmusslorna kan "växa till sig igen" varvid patienten något år senare behöver komma tillbaka för att bränna sönder den inre delen igen. Av denna anledning så passar man istället på att skära bort näsmusslorna när patienten ändå är nedsövd under Septum-operationen. På så sätt anser vården att man garanterar att näsmusslorna inte kan "växa till sig igen". Och ja de har rätt på ett sätt, är näsmusslorna bortskurna så kommer kroppens stamceller aldrig kunna laga förstörda celler då dessa helt enkelt är bortskurna. Nedan bilder illustrerar vad näsmusslorna är, på engelska heter de Turbinates. Varje näsborre har tre näsmusslor, nedre mellersta och övre. Den nedre näsmusslan är på en fullvuxen man cirka 5 till 6 centimeter lång och är fylld med blodkärl som möjliggör att vävnaden kan svälla med 3-4 gånger sin ursprungliga storlek jämfört med då blodkärlen är fullt kontraherade. Det här möjliggör att kroppen på ett effektivt sätt kan styra hur mycket luft som passerar slemhinnan och hur väl denna värms upp, fuktas och filtreras. Mer information om hur näsmusslorna fungerar presenteras längre ner i artikeln.
Det som är oerhört tragiskt med dessa septum-operationerna är att vården ofta inte informerar patienten om att näsans andningsorgan - näsmusslorna kommer skäras bort. Personligen har undertecknad pratat med och läst berättelser från väldigt många personer som rapporterar att man skrev upp sig på operation av nässkiljeväggen men därefter vaknade upp med näsmusslorna bortskurna. Oftast är det då de nedre näsmusslorna som skurits bort men det förekommer även att kirurgen skurit bort de mellersta näsmusslorna. Hur mycket vävnad som är bortskuren beror på kirurgens idé för dagen. Här finns få rekommendationer och kirurger världen över gör helt och hållet som de känner för just i stunden. En del skär bort hela de nedre näsmusslorna, andra hälften och somliga den första tredjedelen. Att svenska kirurger skulle vara försiktigare än kirurger i andra länder stämmer inte. Nedan bilder visar hur en kirurg på Sahlgrenska i Göteborg agerat så sent som år 2015.
Exempel på en av de operationer som årligen skadar 100-tals patienter. Här har Läkare Anders Arbrandt skurit bort halva längden av de nedre näsmusslorna & 60-70% den totala slemhinneytan i de nedre näsmusslorna.
Trotts att kirurgen är utbildad som specialist i över 10 år anser han liksom de flesta andra svenska kirurger att stora delar av de nedre näsmusslorna kan skäras bort utan att patienten får problem. Det här är dock mycket fel, en sådan operation kan inte resultera i någon annat än en förstörd näsa och ett livslångt lidande för patienten. Aktuell kirurg är i skrivande stund aktiv på Sahlgrenska i Göteborg och på ÖNH-institutet på Carlanderska. Följande bilder illustrerar ett fall där kirurgen klippte bort halva den ursprungliga längden av de nedre näsmusslor i samband med en operation av nässkiljeväggen. En sådan resektion motsvarar att 60-70% av slemhinneytan förloras. Vid en sådan stor resektion försvinner inte bara huvuddelen av de bägarceller som producerar sekret för att hålla näsan fuktig och fri från infektioner utan även större delen av de Mekano, Termo & Kemo receptorer luftflöde i näsan.
Många är de personer som skrivit upp sig på enbart en septum-operation men som sedan kom ut på andra sidan med näsmusslorna bortskurna. De här personerna fick sitt liv förstört och många har fått lida så mycket att de valt att avslutat sitt liv, en av dessa personer är Scott Gaffer. I denna kortfilm kan du lyssna till Scotts historia om hur en "rutinoperation" kom att avsluta hans liv.
Efter att ha samtalat med många personer och läst 100-tals berättelser så har det även framkommit att några vårdgivare har berättat om att de tänker utföra en operation av näsmusslor i samband med Septumoperationen men att de samtidigt beskrivit näsmusslorna som något helt onödigt. Jag har hört flera berättelser där personer fått förklarat att man inte behöver de nedre näsmusslorna och att personen i fråga kan ta bort dessa utan några som helst problem. Det är är så klart fruktansvärt fel. Evolutionen utvecklar inte organ och för de vidare till 10 000 tidigare generationer av människor utan att de har en betydande funktion. Nedan följer en kort presentation av näsmusslornas uppgifter.
Näsmusslornas funktion - En sammanfattning
Näsmusslorna är tre organ i respektive näsborre som tillsammans skapar ett kanalsystem där luften filtreras, fuktas och värms. Näsmusslorna ser också till att producera slem som skyddar mot den oundvikliga torrhet som annars hade uppstått då 10 000 -15 000 liter luft dagligen passerar slemhinnan. Här följer några av de uppgifter näsmusslorna har:
Öka den totala ytan av slemhinna i näsan
Genom vasokonstriktion eller vasodilatation av blodkärlen styra hur mycket mycket vätska som dras till området. Högre blodflöde ger en högre vattenhalt i näsans sekret vilket skyddar mot uttorkning.
Genom vasokonstriktion eller vasodilatation av blodkärlen styra andningsfrekvensen så att den anpassas till aktuellt behov i stunden för optimalt utbyte av gaser i lungorna. Högre puls och mer muskelarbete kräver mer syre medans kroppen vill minska upptaget av detta under låg aktivitet.
Värma och fukta luften för optimal syreupptagning i lungorna
Genom vasokonstriktion eller vasodilatation av blodkärlen styra hur mycket mycket vätska som dras till området. Högre blodflöde ger en högre vattenhalt i näsans sekret vilket skyddar mot uttorkning.
Genom vasokonstriktion eller vasodilatation av blodkärlen styra andningsfrekvensen så att den anpassas till aktuellt behov i stunden för optimalt utbyte av gaser i lungorna. Högre puls och mer muskelarbete kräver mer syre medans kroppen vill minska upptaget av detta under låg aktivitet.
Värma och fukta luften för optimal syreupptagning i lungorna
Filtrera bort partiklar som annars hade nått lungorna
Producera Mucin och Globuliner som skyddar slemhinnan mot uttorkning och patogena bakterier
Via Mekano, Kemo och Termoreceptorer rapportera att vi andas till centrala nervsystemet i hjärnan.
Ge diafragman optimalt motstånd för aktivering av det parasympatiska nervsystemet (lugn och ro). Detta aktiveras även av att receptorer i näsan registrerar luftflöde.
Samla upp och återvinna fukt vid utandning för att skydda slemhinnan och kroppen mot uttorkning.
Via näscykeln tillåta att vänster, respektive höger näsborre får villa och återhämtas sig i avlösande intervaller med bibehållet totalt luftmotstånd. Samt att se till att antikroppar utsöndras under vasodilatations-fasen i näscykeln, vilket ser till att hålla patogena bakterier borta.
Bryta ett linjärt flöde av luft vid inandning till ett turbulent för att möjliggöra att mer luft vidrör slemhinnan vilket är viktigt för, filtrering, uppvärmning och fuktning av luften. Samt att styra doftpartiklar i turbulent flöde upp mot övre delen av näsan där de kan förnimmas av näsans doftkörtel och tillhörande nerver.
Samt att ge oss en inbyggd klimatanläggning som möjliggör att vi utan obehag kan klara av att vistas i olika miljöer utan problem. Genom att producera slem och genom att alternera sin storlek så möjliggör näsmusslorna att vi kan klara av, kall, fuktig, varm, torr eller dammig luft utan obehag.
Mer information: För dig som vill läsa vidare och förstå vilka funktioner som näsmusslorna har och vilka konsekvenserna blir av att operera bort eller skada dem så vill jag hänvisa till nedan artikel:https://fonderingar.blogspot.com/2019/09/komplikation-av-nasoperation-atrofisk.html
Operation av Nässkiljeväggen orsakar skada på blodkärl i slemhinnan. Näsan förblir öppen och exponerad för uttorkning
Filmen nedan visar hur en operation av septum går till men i text kan det kort förklaras med att ett snitt först läggs vertikalt strax innanför näsborren i området som kallas för Vestibule (engelska). Därefter för kirurgen in ett instrument för att skala av slemhinna och broskhinna från underliggande brosk för att i nästa skede skära bort brosk från nässkiljeväggen. När slemhinnan avlägsnas från brosket uppstår dock sprickor i slemhinnan, blodkärl sträcks ut och många blodkärl går av. Det här innebär att septums slemhinna efter operationen förblir tunn och får dålig blodförsörjning. Sämre blodförsörjning innebär också en torrare slemhinna och ett sämre immunologiskt försvar. Därtill mister slemhinnan sin förmåga till vasodialation och vasokonstriktion, det vill säga slemhinnan kan inte längre sväll upp och ner i samklang med näsmusslorna. Näsan förblir således öppen och exponerad för uttorkning då den inte längre kan reglera luftflödet som det är tänkt. Framförallt förstörs regleringen av luftflöde till näsans övre del, detta eftersom det är vanligt att Septums svällkropp skadas under operationen. Inte sällan ser man att detta område helt eller delvis tillbakabildats efter operationen. Nedan följer en presentation av vad septums svällkropp är och varför denna är så viktig för välbefinnandet. På engelska heter området "The septal swell body"
Nedan bild visar hur området ser ut ut inne i näsan filmat med endoskop. Personen i fråga på denna bild har bränt bort vävnaden inne i Septums svällkropp (SB). Bilden till vänster visar hur området ser ut före operation och bilden till höger visar hur området ser ut efter operation. Under en operation av nässkiljeväggen bränner man förvisso som standard inte bort vävnaden inne i septums svällkropp men däremot förstör operationen i sig själv blodförsörjningen till området varvid det ofta tillbakabildas på ett liknade sätt som i nedan bild. IT = Inferior turbinate, det vill säga de nedre näsmusslorna. SB = septal swell body, S = septum, det vill säga nässkiljeväggen. Den vita pricken som man kan se på bilden är placerad på de mellersta näsmusslorna.
På bilden till höger kan man se att blodkärlen i SB förstörts varvid näsan förlorat sin förmåga att stänga till eller öppna området genom att svälla eller kontrahera blodkärlen. Passagen upp till näsans övre del står nu alltid vidöppen och detta leder över tid till problem med torrhet och degenerering av slemhinnan. Torrheten som uppstår är dels en följd av att området öppnas upp och inte kan stänga till igen, men beror även på att de slemproducerande cellerna försvinner när området tillbakabildas. Torrheten försätter slemhinnan i ett kroniskt låggradigt inflammatoriskt läge där cytokiner utsöndras. Det vill säga signalämnen från immunförsvaret som triggar inflammation, dessa proteiner kan då ta sig in i den mycket närliggande slemhinnan i ögat och även här orsaka en låggradig inflammation. Över tid kan en sådan aktivering leda till torra ögon.
Konsekvensen av att ha blivit av med SB resulterar dessutom ofta i nervsmärtor i näsan som kan stråla ut i ögat. Har SB försvunnit i höger näsborre är det främst höger öga som brukar påverkas vad gäller nervsmärta. Den här nervsmärtan kan närmast liknas vid den smärta som uppstår då vatten under tryck tar sig in i näsans övre del. Den som hoppat från en trampolin och som fått upp vatten i näsan kan relatera till smärtan. Retningen av nerverna orsakas i ett första skede av att slemhinnan är torr. På sikt leder torrheten till en degenerering av slemhinnan varvid denna blir tunn, redan exponerade nerver flyttas då längre ut i slemhinna och blir således lätt retade av luftpassagen.
Inte sällan orsakar en sådan här skada även negativa konsekvenser för luktsinnet då övre delen av näsan torkar ut i området där luktreceptorerna sitter. En torr slemhinnan leder dessutom också till att ämnen som finns i luften, rök, partiklar, dofter etc kommer irritera slemhinnan.
Källa: www.sciencedirect.com
Så här förstör en operation av Septum näsans förmåga att via näscykeln svälla och kontrahera slemhinnan
Nedan bilder visar ett exempel på hur en operation av nässkiljeväggen förstör slemhinnans förmåga att svälla och kontrahera. Bilder bilderna visar undertecknads situation efter att en operation utförts på nässkiljeväggen i höger näsborre. Under samma operation skars även halva den ursprungliga längden av näsmusslorna bort i båda näsborrarna. Det översta bildparet visar vänster näsborre och det nedre bildparet visar höger näsborre. Båda bildparen visar hur slemhinnan ser ut när den är uppsvälld respektive kontraherad i en aktiv eller passiv fas av näscykeln. I vänster näsborre (övre bildpar) där någon operation av Septum aldrig genomförts ser man en tydlig skillnad mellan aktiv och passiv fas i näscykeln. Slemhinnan kan i denna näsborre svälla upp och minska flödet och således kan även den uttorkande effekten minskas. Tittar man istället i höger näsborre (den nedre bildparet) där slemhinnan under operationen har lossats från brosket ser man tydligt att slemhinnans förmåga att svälla respektive kontrahera kraftigt har försämrats. Denna näsborre är således alltid öppen.
Svällkroppen borde ha funnits längst upp till höger i nedan bild (se det inringade området). Området är nu konkavt och den naturliga bågformen har förstörts. Detta dels genom att brosk skurits bort från områden innanför den streckade linjen men också då blodkärlen som skulle fylla upp område har tillbakabildats efter operationen. Resultatet blir att torr ofiltrerad luft tar sig upp till näsans övre del där smärta och obehag uppstår. Nedan CT bild över hela kraniet illustrerar hur öppen passagen i höger näsborre har blivit efter operationen av nässkiljeväggen. Passagen är nu vidöppen hela vägen upp mellan ögonen. Härav finner man orsaken till varför en operation av nässkiljeväggen inte sällan resulterar i ögonproblem. Torrheten som uppstår i övre delen av näsan leder till utsöndring av proinflammatoriska cytokiner som då även påverkar slemhinnan i ögonen, mer omdetta nedan.
Anosmi - frånvaro av luktsinne, Hyposmi - nedsatt luktsinne
I den övre delen av näsan sitter näsans luktcenter vilket på engelska kallas för The Olafactory region. Det här är ett område med nerver som sträcker sig ned från Olofactory bulb enligt bilden till vänster, se gul illustrering. De här nerverna är de som känner av olika lukter.En operation av septum kan påverka den yttre delen av den yta där dessa nervtrådar finns men det är sällan som operationen i ett direkt skede sätter ner luktsinnet så till den grad att patienten märker av det. Enligt studien nedan så hade 3,1% av de patienter som genomfört Septum-operation drabbats av nedsatt luktsinne vid följande efterkontroll. I studien hade dock luktsinnet kommit tillbaka 2-6 månader efter operationen. Sex månaders uppföljning är dock alldeles för kort period att titta på. Skall man undersöka hur luktsinnet påverkats så måste man titta flera år efter utförd operation. Det här beror på att Septumo-perationen och operationen av näsmusslorna resulterar i att näsan blir konstant torr. En sådan torrhet leder över tid till en degenerering av slemhinnan varvid även luktnerverna påverkas. Därtill förstör också en sådan operation näsans immunförsvar genom att de celler som skall producera sekret och immunglobuliner skärs bort eller på annat sätt förstörs. Det här resulterar sedan i att dessa patienter ofta drabbas av återkommande infektioner. Infektioner som sedan skadar och förstör slemhinnan ytterligare varvid även luktnerverna degenererar över tid.
Det skall också nämnas att en Septum-operation så gott som alltid leder till att området i Septums övre del som kallas för "The septal swellbody" förstörs. Det här området har riktigt med slemproducerande bägarceller och är därtill mycket vaskulärt. Det vill säga, har många blodkärl. Genom att dilatera eller kontrahera dessa blodkärl kan kroppen således bestämma hur mycket luft som skall ta sig upp till den övre delen av näsan. När detta område förstörs kommer passagen alltid vara vidöppen varvid en uttorkning av slemhinnan oundvikligen kommer ske. Att de slemproducerande bägarcellerna även dessa är borta i område förvärrar såklart uttorkningen ytterligare. Över tid leder detta till att den övre delen av näsans slemhinna tar skada och börjar degenerera och eftersom vi nu vet att luktsinnet sitter här så förstår vi också att detta kan komma att degenerera över tid. Problemet med denna utdragna process är att varken läkare eller patienter förstår kopplingen mellan det försämrade luktsinnet och den utförda operationen.
Den efterforskning som undertecknad har gjort, dels via kontakter med drabbade personer och dels genom att läsa artiklar och forskningsrapporter visar tydligt hur situationen ser ut. Många som har genomgått operation av näsmusslor och Septum rapporterar att de fått helt eller delvis nedsatt luktsinne. De som är hårt drabbade har även förlorat smaksinnet eller fått detta nedsatt. Efter samtal har det visat sig att dessa besvär kommit smygandes åren efter operationen.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Citat från rapporten: "Hyposmia (evaluated subjectively) was more often observed if turbinoplasty was also made, and resolved over 2–6 months post-op" "Anosmia or hyposmia is most often temporary and is due to edema. Permanent anosmia resulting from nasal surgery, as reported in the literature [20, 21] is uncommon (0.3–2.9%)Bedömning av risk: Risken för att helt och hållet bli av med lukt och smaksinne bör betraktas som låg. Däremot är risken att få en försämring av luktsinnet större. Det är här svårt att sätta en exakt bedömning på hög, låg eller medel risk men man kan ändå konstatera att många personer har fått nedsatt luktsinne år efter operationen.
Septumplastik - Därför perforeras väggen in till bihålan!
Problemet med att använda ett instrument där man bänder och vrider loss benfragment är att det är omöjligt för kirurgen att kontrollera exakt hur stor bit som bryts loss och vart denna del slutar. Går kirurgen för nära väggen in mot bihålan och då vrider så får han således med en del av denna. Undertecknad har sett flera exempel och pratat med flera personer som har centimeter-stora hål in mot bihålan. I vissa fall går det inte ens längre att tala om att det är två separata hålrum utan bihålan och näsborren är numera samma hålrum. Det vill säga, väggen mellan dem är borta. Samma sak gäller här som vid Septum-perforering, dessa hål är mycket svåra att laga och det är egentligen bara små hål som man kan laga. Dock krävs här en stor och omfattande operation som antagligen kommer förstöra mer vävnad varvid många tvingas låta dessa hål stå öppna resten av livet. Hål som sedan kommer orsaka obehag och problem där många rapportera nervsmärtor, torrhet och vad som på engelska kallas för Post nasal drip. Ett tillstånd där vätska från bihålan rinner bakåt och ner mot halsen och orsakar irritation.
Bilden till vänster visar en liten perforering som uppstått på undertecknad under genomgången operation. Det som man ser hänger ut i näshålan är kvarvarande del av de nedre näsmusslorna.
Här följer en länk till en film där Mayo Clinic i USA genomför en operation av näsmusslorna. Efter halva filmen kan man se hur kirurgen vrider och bänder av benen i näsmusslorna. Det är under detta moment som hål skapas in till bihålan. Som tydligt framgår av filmen kan kirurgen omöjligt veta exakt vart benet kommer brytas av. Det är således rena turen om kirurgen inte får med en del av väggen in till bihålan
Bedömning av risk: Om kirurgen genomför en operation där hela eller delar av de nedre näsmusslorna klipps bort så innebär detta att benen i näsmusslorna kommer brytas loss. Med dagens metod är det en 50/50 risk att väggen mellan näsborren och bihålan kommer förbli intakt.
Operation av nässkiljeväggen och näsmusslorna öppnar upp näsan onormalt mycket och förstör näscykeln
En operation av nässkiljeväggen och näsmusslorna förstör näscykeln och för att förstå vilka konsekvenser detta får måste vi först börja med att förklara vad näscykeln är. Näscykeln (NC) är en process där blodkärlen i den ena näsborren sväller upp samtidigt som de i den andra näsborren kontraherar. Framförallt är det blodkärlen i näsmusslorna och septum som sväller upp respektive ner. Bilden till vänster illustrerar hur denna process ser ut fotad under en CT röntgen. Längden på varje cykel varierar mycket mellan olika personer och mellan olika situationer men anses vara mellan 0,5 - 6 timmar lång. Nedan följer vad näscykeln har för funktioner.
Ökad fuktning av luften: Ökat blodflöde under aktiv fas i näscykeln tillför högre vattenhalt i näsans sekret vilket gör att inandad luft kan plocka upp mer fukt innan luften når lungorna. För bästa möjliga gasutbyte i lungorna skall luften vara varm och fuktig.
Skydd mot bakterier och virus: Näscykeln är viktig i näsans försvar mot bakterier och virus. Plasma som cirkulerar i kärlen är nämligen högt koncentrerad med Immunglobuliner och proteiner som har en viktig roll när infektioner skall bekämpas. Mer blodtillförsel skapar således bättre förutsättningar att angripa patogena bakterier. Därtill har det mätts upp att en ökat utsöndring av sådana immunglobuliner tar vid under den aktiva fasen i näscykeln när vävnaden är svullen. Det anses också att bakterier och föroreningar så som exempelvis damm och pollen lättare kan transporteras bort när luftflödet i den täppta näsborren är reducerat samtidigt som slemhinnans vattenhalt i samma näsborre är ökad.
Skydd mot uttorkning: På en genomsnittsperson passerar 10 000 - 15 000 liter luft näsan varje dag, denna luft är ofta torrare än vad näsans slemhinna är vilken suger ut fukt från vävnaden. Den öppna näsborren utsätts därav för en hård belastning som skulle kunna medföra att slemhinnan torkar ut och skadas. Näscykeln anses således även viktig för att låta näsborrarna vila i skift så att belastningen kan minskas på varje enskild näsborre.
Reglering av eptielskiktet / antimikrobiella egenskaper: Näscykeln orsakar en ackumulation av av kvävedioxid i vävnaden vilken har visat sig vara viktig för moduleringen av epitelskiktet, (Slemhinnans yttre del). Det är också väl känt att Kvävedioxid har anitimikrobiella egenskaper, det vill säga egenskaper som verkar mot bakterier.
Detektion av doftmolekyler: Näscykeln orsakar att vänster och höger näsborre är olika mycket öppna vilket anses resultera i att fler doftmolekyler kan detekteras. Luktsinnet blir därför bredare och känsligare. Nedan följer ett citat från forskningsrapporten: Measuring and Characterizing the Human Nasal Cycle som är publicerad på US National Libary Of Medicine.
Citat: "We have proposed an olfaction-centered theory for the functional significance of the nasal asymmetry in airflow. Specifically, a given nasal airflow optimizes perception of a given set of odorants as a function of odorant solubility [24]. Because the nasal cycle results in a different airflow in each nostril, it optimizes each nostril for different odors. This culminates in two offset olfactory images, one from each nostril, which are simultaneously sent to the brain with each sniff [25]."
Operation av nässkiljeväggen och näsmusslorna öppnar upp näsan onormalt mycket och förstör näscykeln
En operation av nässkiljeväggen och näsmusslorna förstör näscykeln och för att förstå vilka konsekvenser detta får måste vi först börja med att förklara vad näscykeln är. Näscykeln (NC) är en process där blodkärlen i den ena näsborren sväller upp samtidigt som de i den andra näsborren kontraherar. Framförallt är det blodkärlen i näsmusslorna och septum som sväller upp respektive ner. Bilden till vänster illustrerar hur denna process ser ut fotad under en CT röntgen. Längden på varje cykel varierar mycket mellan olika personer och mellan olika situationer men anses vara mellan 0,5 - 6 timmar lång. Nedan följer vad näscykeln har för funktioner.Ökad fuktning av luften: Ökat blodflöde under aktiv fas i näscykeln tillför högre vattenhalt i näsans sekret vilket gör att inandad luft kan plocka upp mer fukt innan luften når lungorna. För bästa möjliga gasutbyte i lungorna skall luften vara varm och fuktig.
Skydd mot bakterier och virus: Näscykeln är viktig i näsans försvar mot bakterier och virus. Plasma som cirkulerar i kärlen är nämligen högt koncentrerad med Immunglobuliner och proteiner som har en viktig roll när infektioner skall bekämpas. Mer blodtillförsel skapar således bättre förutsättningar att angripa patogena bakterier. Därtill har det mätts upp att en ökat utsöndring av sådana immunglobuliner tar vid under den aktiva fasen i näscykeln när vävnaden är svullen. Det anses också att bakterier och föroreningar så som exempelvis damm och pollen lättare kan transporteras bort när luftflödet i den täppta näsborren är reducerat samtidigt som slemhinnans vattenhalt i samma näsborre är ökad.
Skydd mot uttorkning: På en genomsnittsperson passerar 10 000 - 15 000 liter luft näsan varje dag, denna luft är ofta torrare än vad näsans slemhinna är vilken suger ut fukt från vävnaden. Den öppna näsborren utsätts därav för en hård belastning som skulle kunna medföra att slemhinnan torkar ut och skadas. Näscykeln anses således även viktig för att låta näsborrarna vila i skift så att belastningen kan minskas på varje enskild näsborre.
Reglering av eptielskiktet / antimikrobiella egenskaper: Näscykeln orsakar en ackumulation av av kvävedioxid i vävnaden vilken har visat sig vara viktig för moduleringen av epitelskiktet, (Slemhinnans yttre del). Det är också väl känt att Kvävedioxid har anitimikrobiella egenskaper, det vill säga egenskaper som verkar mot bakterier.
Detektion av doftmolekyler: Näscykeln orsakar att vänster och höger näsborre är olika mycket öppna vilket anses resultera i att fler doftmolekyler kan detekteras. Luktsinnet blir därför bredare och känsligare. Nedan följer ett citat från forskningsrapporten: Measuring and Characterizing the Human Nasal Cycle som är publicerad på US National Libary Of Medicine.
Unilateralt luftflöde i näsborrarna aktiverar de olika hjärnhalvorna: Flera studier har visat att aktiveringen av den vänstra respektive högra hjärnhalvan hänger i hop med aktiveringen av den aktiva respektive passiva delen i näscykeln. När den ena hjärnhalvan har varit aktiv har man således kunnat konstatera att en och samma sida av näsmusslorna också varit aktiv. Huruvida näscykeln påverkar aktiveringen av respektive hjärnhalva eller huruvida aktiveringen av respektive hjärnhalv aktiverar näscykeln har inte fastställts. Dock har det konstaterats via EEG undersökningar att man kan tvinga fram en aktivering av den ena eller andra hjärnhalvan genom att uteslutande andas genom en av de båda näsborrarna. Sättet detta går till på är att luftflödet stimulerar de receptorer som sitter på näsmusslorna och i septums svällkropp, dessa skickar sedan signaler till centrala nervsystemet i hjärnan varvid den ena eller andra sidan av hjärnhalvan stimuleras. När man vet detta bör man även känna till att hjärnhalvorna står för olika uppgifter. Höger sida är den sida som står för logiskt tänkande och analyserande, den vänstra hjärnhalvan anses stå för känslor, intuition och språk. Mer forskning behövs här för att förstå sambandet men klart är att näsans slemhinna registrerar vad som sker i näsan och skickar denna information vidare till hjärnan. Att då via näsoperation förstöra de receptorer som plockar upp denna information är självfallet inte smart.
Nivåändring av Katekolaminer i blodet är uppmätt vid unilateral näsandning: Katekolaminer är benämningen på en grupp av kemiska ämnen som kommer från aminosyran tyrosin och som innehåller en amingrupp och en katekolgrupp. De tre mest vanligt förekommande katekolaminerna är dopamin, noradrenalin och adrenalin. Katekolaminer är hormoner som utsöndras av binjuremärgen vid psykisk stress och vid låga blodsockernivåer. Källa nedan (2.3)
Kommentar: Den som har sysslat med meditation och lugn näsandning vet själv hur detta på ett effektivt sätt sänker stressnivån i kroppen. - Luftflöde i näsan registreras av receptorer på ytan av näsmusslorna och på septums svällkropp. Denna information skickas sedan till hjärnan där det Para sympatiska nervsystemet aktiveras. Det vill säga lugn och ro systemet. Personer som fått sin näsmusslor förstörda eller bortopererade får således inte denna stimulering av lugn och ro systemet utan håller sig då kvar i det Sympatisk nervsystemet (fight and flight). Många av dessa personer rapporterar att de fått svårt att varva ner och sova efter sin operation.
Övriga uppmätta förändringar under näscykeln: Under den olika aktiva faserna i näscykeln så har man kunnat mäta upp förändringar i blodtryck, puls, glukosnivå i blodet, ögontryck. Man har också kunna se förändringar i hur ofta personen blinkar med ögonen.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Citat från rapporten: "To what extent functional brain asymmetry drives nasal airflow asymmetry or nasal airflow asymmetry drives functional brain asymmetry remains unresolved [48–52]. Nevertheless, obstructing one nostril and forcing uni-nostril respiration can alter various tasks and performance [27,39,41,43–46,49,53–55] as well as EEG parameters [48,50]. The nasal cycle is also related to various physiological measures beyond direct brain measurement such as heart rate and blood pressure [55,56], glucose blood levels [57], intraocular pressure [58–60] blink rate [61], and alternating lateralization of plasma catecholamines [62]"
Källa: Department of Neurosciences, Otolaryngology Section, University of Padova, Padova, Italy.
och: Ear Institute, University College London, London, United Kingdom
och: Ear Institute, University College London, London, United Kingdom
Sömnproblem efter operation av näsan är vanliga. Förstörs näscykeln så försämras kroppens förmåga att varva ner och aktivera det Para sympatiska nervsystemet
Näscykeln är som tydligast vid låg puls och låg aktivitet. Kroppen minskar under sådana förhållanden flödet betydande i den ena näsborren för att få en lugnare och behagligare andning. När aktivitet och puls höjs så är det vanligt att båda näsborrarna håller sig öppna samtidigt för att maximera flödet. Källa (3.3). För att kunna varva ner, koppla av och bli trött är det dock av högsta vikt att andningsfrekvensen sänks. En snabb och ytlig andning leder inte bara till ett felaktigt gasutbyte i lungorna utan även till en en ökad aktivering i det Sympatisk nervsystemet, det vill säga fight and flight systemet. Patienter som fått näsan överdrivet öppnad genom en septum-operation eller genom en operation av näsmusslorna rapporterar ofta avsaknad av luftmotstånd och avsaknad av näscykel. Båda näsborrarna är då konstant öppna och kroppen kan inte längre styra över luftflödet. Andningen förbli därmed onormalt snabb och ytlig. Många är de patienter som efter operationen rapporterar att de inte kan varva ner, sova och koppla av. Det här stresstadiet förvärras ytterligare kraftigt av att patienterna fått de receptorer som skall registrera luftflöde bortskurna eller sönderbrända av exempelvis radiofrekvensbehandling. Hjärnan får då ingen signal om att luft passerar i näsan varvid en stressrespons aktiveras. Källa nedan, se (3.5) (3.6)
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Rapport: Measuring and Characterizing the Human Nasal Cycle
Avsnitt: Slower breathing was associated with a more powerful cycle
Citat: (3.3) "This link between nasal cycle and respiratory rate was not only evident at the population level but also at the individual subject level (Fig 9C and 9D). The link between nasal cycle and respiratory rate was manifested in LI amplitude but not LI mean. In other words, during slow respiration dominance is extreme, yet during rapid respiration flow tends to balance across nostrils"
Citat: (3.5) "Conclusions: Slow breathing techniques act enhancing autonomic, cerebral and psychological flexibility in a scenario of mutual interactions: we found evidence of links between parasympathetic activity (increased HRV and LF power), CNS activities (increased EEG alpha power and decreased EEG theta power) related to emotional control and psychological well-being in healthy subjects. Our hypothesis considers two different mechanisms for explaining psychophysiological changes induced by voluntary control of slow breathing: one is related to a voluntary regulation of internal bodily states (enteroception), the other is associated to the role of mechanoceptors within the nasal vault in translating slow breathing in a modulation of olfactory bulb activity, which in turn tunes the activity of the entire cortical mantle"
(3.6) Nedan kan man finna de kroppsliga effekter som uppstår vid långsam andning. Bilden går att klicka på för bättre skärpa. Uppgifter kommer från Forskningsartikeln: The physiological effects of slow breathing in the healthy human. Publicerad via US National Library of Medicine
Notera texten: Shift towards parasympathetic dominance. Det vill säga en långsam andning bidrar till att aktivera kroppens lugn och ro system - Det parasympatiska nervsystemet.
För dig som har nästäppa kan det vara intressant att känna till att näscykeln varierar med kroppsposition. För den som sover på höger sida är det normalt att höger näsborre skall sväll upp och för den som sover på vänster sida så skall vänster näsborre svälla upp och få lägre flöde. Har man problem med detta kan man testa att sova i en mer upprätt position. Det här har alltså inte med nästäppa att göra utan är ett normalt förfarande. Se bilden nedan och läs - Posture.
För dig som har nästäppa kan det vara intressant att känna till att näscykeln varierar med kroppsposition. För den som sover på höger sida är det normalt att höger näsborre skall sväll upp och för den som sover på vänster sida så skall vänster näsborre svälla upp och få lägre flöde. Har man problem med detta kan man testa att sova i en mer upprätt position. Det här har alltså inte med nästäppa att göra utan är ett normalt förfarande. Se bilden nedan och läs - Posture.
Nedan kan man se en bild som beskriver några intressanta aspekter med näscykeln.
Näsmusslorna opereras bort vid Septumplastik: Som tidigare nämnts är det standard att de nedre näsmusslorna opereras i samband med en operation av nässkiljeväggen. Hur mycket av vävnad som tas bort varierar från kirurg till kirurg, från dag till dag och från land till land. De flesta kirurger i Sverige verkar dock ha förstått att man inte kan ta bort hela de nedre näsmusslorna, detta innebär dock inte att du som svensk patient kan känna dig trygg med att inte skadas. Näsmusslorna är dina andningsorgan och du behöver hela dess längd för att fungera väl. Till och med en liten del som opereras bort kommer ge bestående besvär resten av livet.
Näsan förblir vidöppen efter att näsmusslorna skurits bort varvid slemhinnan torkar ut: Om en operation av näsmusslorna sker samtidigt som som en operation av nässkiljeväggen så innebär det oftast att dessa organ klipps av längst in mot den laterala väggen, det vill säga väggen in mot bihålan (finns andra metoder också men denna är vanligast). Se illustrering till vänster. Ofta klipps ungefär halva den ursprungliga längden bort. Är näsmusslorna 6 cm långa klipps således de första 3 centimeterna bort helt och hållet. När detta görs försvinner alla de kärl som skulle dilatera och kontrahera i näscykeln för att ömsom öppna och ömsom stänga näsan. Konsekvensen av en sådan operation blir som att ta bort ytterdörren från ett hus. Det vill säga, kall varm eller torr luft kan nu fritt flöda in i näsan utan att ytterdörren kan stängas. Övertid torkar detta ut slemhinnan och försätter den i ett degenerativt stadium. Resultatet efter en sådan här operation ses därför först flera år senare. Det skall också nämnas att näsmusslorna växer ner längre från den laterala väggen i den främre delen av näsan, de har således mer slemhinneyta framtill än baktill. Klipps halva den ursprungliga längden bort förloras därav hela 60-70% av slemhinneytan.Torr hals efter näsoperation - vanlig effekt när näsan öppnas!
Patienter som får näsan överdrivet öppnad antigen genom operation av nässkiljeväggen eller och genom operation av näsmusslorna rapporterar ofta att de får stort obehag med torrhet i den bakre delen av näsan och i halsen Ofta rapporterar dessa individer att luften luften som träffar bakre delen av näsan känns kall och obehagligt. Inte sällan ser man efter en tid med dessa symtom ärrbildning i området längst bak i näsan, det vill säga i området som omnämns som Nasopharynx. Denna ärrvävnad (se gråvit vävnad i den vänstra bilden nedan) bildas som en följd av att näsan har blivit överdrivet öppnad. Näscykeln kan inte längre stänga eller minska passagen utan torr och luft når nu kontinuerligt näsans baksidan varvid denna torkar ut och skadas. En del i dessa skador har också att göra med att näsans förmåga att producera skyddande slem kraftigt försämrats i de fall de nedre näsmusslorna helt eller delvis har skurits bort/ förstörts av radiofrekvensbehandling. Nedan bilder visar hur grå-vit ärrvävnad har börjat bildats i näsans bakre del. Aktuell person har genomgått en septumplastik där näsan öppnats upp väldigt mycket. Samma person har också fått en resektion utförd av näsmusslorna där halva den ursprungliga längden på näsmusslorna skurits bort. Bilden till höger visar kvarvarande del av den nedre näsmusslan som nu är cirka 2 cm lång. Massivt luftflöde kan nu ta sig in till den bakre delen av näsan utan att först ha värmts upp och fuktats. En stor del av detta består även av att septum-operationen förstört blodkärlen i septums slemhinna varvid denna inte längre kan dilatera och minska flödet.
Receptorer i näsmusslans främre del amputeras: Näsmusslorna och septums svällkropp innehåller en mycket stor andel av näsans alla receptorer. Några av dessa receptorer är perifera kemo-receptorer, termo-receptorer och mekano-receptorer. Alla dess receptorer finns i extra hög täthet i den främre delen av de nedre näsmusslorna. Här följer kort vilka funktioner dessa receptorer har: Termoreceptorer registrerar lufttemperatur, det är dessa som gör att du känner en lätt kylande känsla när du andas in. Det är även samma typ av receptorer som registrerar att det blir kallt om du blåser på huden. Mekanoreceptorer registrerar beröring, för du ditt finger över huden är det dessa receptorer som registrerar förnimmelsen av detta. Kemoreceptorer registrerar syre, PH-värde och koldioxidnivå, dessa receptorer är således extremt viktiga för andningen.
Alla dessa receptorer finns i en hög koncentration i den främre delen av de nedre näsmusslorna och det är just dessa receptorer som i första hand skall registrera förändringar i den luft som andas in. När dessa förändringar registreras skickas en nervsignal till hjärnan varvid denna tar beslut om vad som skall göras. Hjärnan kan då exempelvis bestämma att svälla upp slemhinnan eller att kontrahera den. Därtill kan den bland annat skicka ut signaler om att producera mer slem och immunglobuliner som angriper bakterier och ämnen som kroppen betraktar som skadliga. Skär man bort den främre delen av näsmusslan kommer således näsan ha betydligt färre receptorer kvar som registrera förändringar i flödet. Näsans styr och reglerförmåga försämras således drastiskt vilket påverkar näscykeln i kvarvarande vävnad negativt. När alla eller tillräckligt många receptorer förlorats får personen i fråga ett konstant stresspåslag eftersom hjärnan inte får någon feedback på att luft passerar slemhinnan. Det här leder till stress, sömnproblem och även Empty nose syndrome (Guide till diagnostisering av ENS). Dessa personer har då helt förlorat förmågan att känna luftflödet i näsan och kan i vissa fall uppleva sig täppta i näsan trotts att de är vidöppna. Det här kan då för vissa resultera i en känsla av att kvävas, en känsla som är förödande för patienterna. Många är de som har avslutat sitt liv efter att en operation orsakat sådana bestående besvär.
Slem-producerande celler i näsmusslans främre del amputeras: Främre delen av den nedre näsmusslan har en högre koncentration av slemproducerande bägarceller än vad den bakre delen har. Skärs denna del bort bli näsan av med en oproportionerligt stor mängd av de celler som håller slemhinnan fuktig och välmående. Mindre slemproduktion betyder också färre immunglobuliner i näsan vilket innebär en ökad infektionskänslighet. Personer som fått näsmusslorna eller septums svällkropp förstörd eller bortopererad drabbas ofta av infektioner som förstör slemhinnan ytterligare. Därtill skall också nämnas att färre slemproducerande celler leder till att näsan torkar ut, en sådan uttorkning leder till en degenerering av slemhinnan där fler slemproducerande bägarceller slås ut allt eftersom. Det leder också till att fler receptorer skadas över tid. Många personer rapporterar att de efter operationen fortfarande hade förmåga att känna luftflödet i näsan men att detta sedan successivt försvunnit i takt med att slemhinnan degenererat till följd av torrhet. När tillräckligt många receptorer försvunnit förlorar personen helt förmågan att känna luften passera i näsan. Hjärnan får då inte längre någon information från näsan över att andning sker varvid ett stresspåslag blir följden. När detta händer har patienten otvivelaktigt fått Empty nose syndrome. Enligt Eugene Kern som var den första att diagnostisera tillståndet tog det i genomsnitt 7-8 år för hans patienter innan de hade fått fullskaligt Empty nose syndrome efter en näsoperation.
Brosk skärs bort från septum varvid näsan öppnas upp för mycket. Näsmusslorna och septums svällkropp kan inte längre blockera respektive näsborre på ett tillfredsställande sätt:
Brosk skärs bort från septum varvid näsan öppnas upp för mycket. Näsmusslorna och septums svällkropp kan inte längre blockera respektive näsborre på ett tillfredsställande sätt:
Personer som genomgått en operation av näsan rapporterar inte sällan att näscykeln har försvagats eller helt upphört, de är således alltid öppna i båda näsborrarna. De här personerna klagar ofta över att de saknar naturligt luftmotstånd i näsan och således får en ytlig och uppsnabbad andning. Det här kan såklart bero på att kirurgen i fråga skurit bort all erektil vävnad i näsmusslorna men det vanligaste är att operationen skapat en överdriven öppen näsan. Näsan är numera så öppen att ingen av näsborrarna fullt ut kan stänga igen flödet genom att dilatera blodkärlen. En sådan konstant öppenhet kommer över tid bidra till att näsans slemhinna torkar ut och börjar att degenerera. Orsaker till att näsan har blivit för öppen kan vara att delar av näsmusslorna skurits bort men det kan också bero på att kirurgen skurit bort så mycket brosk från nässkiljeväggen att kvarvarande vaskulära kärl inte kan förmå dilatera så mycket så att området blockeras. En anledning är också att en operation av nässkiljeväggen förstör de vaskulära kärlen i septum och i septum svällkropp. Det här leder till konsekvensen att septums slemhinnan blir supertunn och förlorar sin förmåga att svälla upp. Nedan följer en förklaring till vad septums svällkropp är och hur en operation av Septum förstör denna.
Bedömning av risk till avsnittet näscykeln: När slemhinna och broskhinna under en Septum-operation lossas från underliggande brosk i nässkiljeväggen så förstörs flera av de blodkärl i slemhinnan som annars skulle ha varit med att dilatera och kontrahera under näscykeln. Framförallt är det vanligt att septums svällkropp minskar i storlek eller helt försvinner. Det här leder inte bara till en oförmåga att reglera luftflödet upp till den övre delen av näsan utan också till en kraftigt tilltagande torrhet då de slemproducerande cellerna försvinner från svällkroppen. Vanligtvis kombineras också en operation av Nässkiljeväggen med att delar av de nedre näsmusslorna skärs bort varvid blodkärlen som skulle dilatera eller kontrahera under näscykeln förloras även i detta område. Störd eller utebliven näscykel är således ingen risk utan en garanti vid dessa typer av operationer. Patienten kan räkna med negativa effekter på andningsregleringen vilka även påverkar balansen mellan det sympatisk och det para sympatiska nervsystemet. Patienten i fråga kommer få svårare att skifta över till det parasympatisk nervsystemet som ger lugn och ro. Därtill kommer många patienter få en för snabb och ytlig andning och således en felaktig balans mellan syre, kväve och koldioxid i kroppen. Näsans överdrivna öppenhet och oförmåga att kunna stänga till näsborrarna kommer verka uttorkande och över tid bidra till en degenerering av slemhinnan.
Empty nose syndrome till följd av näsoperation
Empty Nose syndrome (ENS) är ett tillstånd som först 1994 dokumenterades av amerikanen Dr Eugene Kern och svenskan Monica Stenkvist. Enligt återberättelse från Kern skall de båda ha stått framför en CT bild för att diskutera de problem aktuell patient hade. Monica skulle då ha sagt "This looks lika an empty nose". Efter detta skall Dr Kern ha myntat begreppet Empty nose syndrome som idag är det vedertagna begreppet för att beskriva en rad av symtom och problem som uppstår till följd av aggressiv näsoperation där näsans andningsorgan har förstörts. Notera dock att namnet är mycket missvisande både för patienter och läkare. Näsan behöver inte vara helt tömd på näsmusslor och övrig erektil vävnad för att patienten i fråga skall ha ENS. Det finns många patienter som har ENS trotts att de har en större mängd av näsmusslorna kvar. Näsmusslorna behöver således inte klippas bort helt för att tillståndet skall uppstå utan flera individer får årligen tillståndet även av Radiofrekvensbehandling på näsmusslorna och även av operation som utförs på nässkiljeväggen. Någon svensk översättning av begreppet finns i nuläget inte, det tillståndet som är mest likt Empty nose syndropme och som har ett svenskt namn är Sekundär Atrofisk Rinit. Notera att ENS endast kan uppstå som följd av näsoperation. Däremot kan liknade symtom förekomma hos patienter som fått Atrofisk Rinit orsakad av faktorer så som exempelvis näringsbrist, bakteriella infektioner eller strålning från cancerbehandling. I denna länk följer vad Wikipedia skriver om ENS.
"Inside your nose, there are three ridges of bone covered by a layer of tissue. These layers of tissue are called turbinates. A type of rhinitis called atrophic rhinitis can occur if the turbinates become damaged. Most cases of atrophic rhinitis in the UK occur when the turbinates are damaged or removed during surgery (sometimes it's necessary to surgically remove turbinates if they're obstructing your airflow). Turbinates play an important role in the functioning of your nose, such as keeping the inside of your nose moist and protecting the body from being infected with bacteria. If they're damaged or removed, the remaining tissue can become inflamed, crusty, and prone to infection".
Via denna länk kan du lyssna på ett radioprogram där patienten Erika Schneider berättar om hur hon efter en näsoperation kom att drabbas av Empty nose syndrome. I programmet deltar också Dr Steaven Houser som är Otaolaryngologist och speciallist på området på ENS.
Perforering av väggen in till hjärnan: Om en operation av nässkiljeväggen utförs högt upp i näsan så har det under sällsynta fall rapporterats att väggen mellan näsan och hjärnan har punkterats vilket leder till att Cerebrospinalvätska (CSV) läcker ut i näsan. När detta hänt kan sedan bakterier ta sig in i hjärnan och orsaka inflammation. Normalt sett utförs dock inte operationer av nässkiljeväggen så högt upp varvid denna skada kan undvikas [22].
Ärrbildning: Efter en operation bildas alltid mer eller mindre mängd ärrvävnad och vissa personer har dessutom tendens att producera mer ärrvävnad än andra. Problemet med ärrvävnad som bildas inne i näsan är att denna vävnad förstör slemhinnans ursprungliga funktion, detta då ärrvävnaden saknar den cellstruktur som ursprunglig vävnad har. Ärrvävnad som bildas på näsans slemhinna saknar exempelvis flimmerhår (cilier), slemproducerande bägarceller, mekano, termo och kemo receptorer. Ärrvävnaden kan således varken producera sekret eller sensoriskt samla in data över andningen till centrala nervsystemet. En stor mängd ärrvävnad i näsans slemhinna sätter kraftigt ner personens förmåga att känna luftflödet i näsan, ett tillstånd som försätter kroppen i ett stresstillstånd.
ENS anses av den amerikanska specialistläkaren Steaven Houser uppstå hos 20% av de personer som genomgår total turbinate resection, länk till källa. Denna siffra torde dock vara kraftigt underskattad eftersom det är långt från alltid som ENS startar just efter operationen. Enligt Dr Eugene Kern som först uppmärksammade ämnet tog den i snitt 6 år för patienter att utveckla fullskalligt Empty Nose Syndrom efter genomförd operation. Detta anses bero på att det tar tid för en frisk slemhinna att degenerera till följd av den torrhet som orsakats av näsoperationen. I takt med att slemhinnan torkar ut förstörs mer och mer receptorer i nässlemhinnan och när tillräckligt många är förstörda så förlorar näsan sin förmåga att detektera luftflöde i näsan varvid fullskaligt ENS uppstår. Patienter som får kraftiga andningsproblem först flera år efter utförd operation kommer således i många fall inte förstå kopplingen, likaså kommer de flesta läkare heller inte förstår denna koppling. Därav bör ENS vara kraftigt underrapporterat, detta framförallt i Sverige där uppföljning är så gott som obefintlig.
Empty nose syndrome kan omfatta många typer av problem. Här följer några vanligt rapporterade besvär bland de patienter som fått slemhinnan förstörd av operation
Kroniskt torr näsa, slemhinnan bränner vid inandning
Sårskorpor i näsan, blödande slemhinna, återkommande infektioner i näsan
Minskat eller uteblivet andningsmotstånd i näsan
Utebliven eller försämrad näscykel, båda näsborrarna är alltid vidöppna
Minskad eller helt utebliven förmåga att känna luftflöde i näsan
Känsla av att inte få tillräckligt med luft trotts att näsan är öppen
Ytlig och för snabb andning till följd av minskat eller uteblivet andningsmotstånd
Hyperkänslighet i näsans slemhinna för varm, kall, torr eller dammig luft
Hyperkänslighet för partiklar i luften, dofter, kemikalier, rök etc
Torrhet och irritation av området lägst bak i näsan (Pharynx)
Känsla av att kall och torr luft når hela vägen bak till Pharynx (bakre delen av näsan)
Försämrat luktsinne eller helt uteblivet luktsinne
Minskad eller helt utebliven slemproduktion i näsan
Nervsmärta i näsan till följd av torrhet i slemhinnan
Torra ögon, skavande och eller svidande ögon.
Ökat antal hjärtslag och ökat antal andetag
Problem att varva ner och sova
Problem med koncentration, ångest och depression
Förvärrade besvär i kalla, varma och blåsiga klimat
Förvärrade besvär av AC-luft eller torr luft från exempelvis el-element.
Diagnotisera Empty nose syndrome som patient eller läkare
För läkare eller patienter som vill diagnostisera ENS följer här ett dokument där indikation ges om personen har tillståndet eller ej. Diagnoskriterierna är framtagna av ENSIA (Empty nose syndrome international association). Här följer länk: ENS Guide to Diagnosis & Management
Facebook grupp för ENS: Vill man utforska mer kring ENS och tala med patienter som är drabbade kan man även gå med i gruppen Empty nose syndrome awareness. Går man med i gruppen kan det vara bra att känna till att flera av moderatorerna i gruppen är läkare som själva utför operationer och behandlingar för att hjälpa patienter med Empty nose syndrome.
Empty nose syndrome förklarat i rörlig bild
Kroniskt torr näsa, slemhinnan bränner vid inandning
Sårskorpor i näsan, blödande slemhinna, återkommande infektioner i näsan
Minskat eller uteblivet andningsmotstånd i näsan
Utebliven eller försämrad näscykel, båda näsborrarna är alltid vidöppna
Minskad eller helt utebliven förmåga att känna luftflöde i näsan
Känsla av att inte få tillräckligt med luft trotts att näsan är öppen
Ytlig och för snabb andning till följd av minskat eller uteblivet andningsmotstånd
Hyperkänslighet i näsans slemhinna för varm, kall, torr eller dammig luft
Hyperkänslighet för partiklar i luften, dofter, kemikalier, rök etc
Torrhet och irritation av området lägst bak i näsan (Pharynx)
Känsla av att kall och torr luft når hela vägen bak till Pharynx (bakre delen av näsan)
Försämrat luktsinne eller helt uteblivet luktsinne
Minskad eller helt utebliven slemproduktion i näsan
Nervsmärta i näsan till följd av torrhet i slemhinnan
Torra ögon, skavande och eller svidande ögon.
Ökat antal hjärtslag och ökat antal andetag
Problem att varva ner och sova
Problem med koncentration, ångest och depression
Förvärrade besvär i kalla, varma och blåsiga klimat
Förvärrade besvär av AC-luft eller torr luft från exempelvis el-element.
Diagnotisera Empty nose syndrome som patient eller läkare
För läkare eller patienter som vill diagnostisera ENS följer här ett dokument där indikation ges om personen har tillståndet eller ej. Diagnoskriterierna är framtagna av ENSIA (Empty nose syndrome international association). Här följer länk: ENS Guide to Diagnosis & Management
Facebook grupp för ENS: Vill man utforska mer kring ENS och tala med patienter som är drabbade kan man även gå med i gruppen Empty nose syndrome awareness. Går man med i gruppen kan det vara bra att känna till att flera av moderatorerna i gruppen är läkare som själva utför operationer och behandlingar för att hjälpa patienter med Empty nose syndrome.
Empty nose syndrome förklarat i rörlig bild
Nedan kan man se en intressant föreläsning av Professor Yong Ju Jang, MD, PHD. (filmen till vänster) Yong är verksam på: Department of Otolayngology Asan medical center, Uninv collegeof medicine, seoul korea. Under föreläsningen förklarar han vad Emty nose syndrome är och berättar också vilka behandlingsmöjligheter och operationer som är möjliga för att lindra lidandet. Filmen till höger är en intervju Dr. Eugene Kern's (Mayo Clinic) som först observerade tillståndet.
Emty nose syndrome kan även omnämnas som Non-allergic rhinitis eller som Secondary atrophic rhinitis. Här följer en länk där National Health Service of England, Wales & Scotland skriver om tillståndet. Nedan visas citat från sidan.
"Inside your nose, there are three ridges of bone covered by a layer of tissue. These layers of tissue are called turbinates. A type of rhinitis called atrophic rhinitis can occur if the turbinates become damaged. Most cases of atrophic rhinitis in the UK occur when the turbinates are damaged or removed during surgery (sometimes it's necessary to surgically remove turbinates if they're obstructing your airflow). Turbinates play an important role in the functioning of your nose, such as keeping the inside of your nose moist and protecting the body from being infected with bacteria. If they're damaged or removed, the remaining tissue can become inflamed, crusty, and prone to infection".
Via denna länk kan du lyssna på ett radioprogram där patienten Erika Schneider berättar om hur hon efter en näsoperation kom att drabbas av Empty nose syndrome. I programmet deltar också Dr Steaven Houser som är Otaolaryngologist och speciallist på området på ENS.
Risken för Empty nose syndrome: Empty nose syndrom är ett tillstånd som innefattar ett antal symtom och problem relaterade till näsoperation där oförmågan att registrera luftflöde i näsan anses vara ett av de symtomen som karaktäriserar tillståndet mest. Några av de symtom som ingår i begreppet är: Störd andning, oförmåga att känna luftflöde i näsan, känsla av ytlig och onormalt snabb andning, avsaknad av luftmotstånd med mera. Symtomen skiljer sig dock mycket från person till person. Vissa rapporterar en känsla av att kvävas eller att vara täppta i näsan trotts att näsan är helt öppen, andra rapporterar problem med nervsmärtor, torr slemhinna och en brännande känsla vid näsandning. Risken att utveckla en eller flera av de symtom som inkluderas i tillståndet är större desto mer vävnad som förstörs i näsan i samband med operationen. En person som för första gången genomför en radiofrekvensbehandling där läkaren är försiktig kommer generellt sett att få mindre och färre problem än den som utför en operation där delar av näsmusslorna skärs bort. Värst är det för de patienter där en operation av nässkiljeväggen kombineras med operation av de nedre näsmusslorna genom att dessa helt eller delvis skärs bort. Här är allvarliga livslånga besvär garanterade. Det må hända att dessa personer kan få några "bra" år efter operationen innan kvarvarande celler i näsan har hunnit degenerera till följd av torrheten men i många fall kommer allvarliga symtom för eller senare. För att förstå hur mycket lidande som aggressiva näsoperationer leder till så länkas här två berättelser.
Vill man läsa vidare kring forskning och Empty nose syndrome så hänvisas till denna forskningsrapport: Surgery of the turbinates and “Empty nose” syndrome
Septumplastik - Torra ögon, astigmatism, nervsmärta och huvudvärk
När en operation av nässkiljeväggen skall utföras så måste slemhinnan "skalas" av från underliggande broskvägg för att kirurgen skall komma åt och skära bort delar av brosket. När så sker skadas en mycket stor del av de kärls som möjliggör att septums-slemhinna kan svälla och kontrahera i samklang med näsmusslorna. Framförallt skadas ofta det mycket viktiga området i septums övre del som kallas Septums svällkropp (the septal swell body). Ett område rikligt med blodkärl, receptorer och slemproducerande bägarceller. Till detta skall också nämnas att kirurgen ofta skär bort brosk från septum så att passagen blir mer öppen än vad den borde vara för optimal funktion. Detta resulterar sammantaget i att övre delen av näsan blir konstant öppen och exponerad för uttorkning. En sådan uttorkning leder leder över tid till att slemhinnan degenererar. Nedan blid visar en patient som genomfört en operation an nässkiljeväggen i den högra näsborren. Bilden till vänster visar före operation och bilden till höger visar efter operation. Det svarta området i patientens höga näsborre efter utförd septum-operation visar tydligt hur öppen och exponerad den övre delen av näsan blivit.
Scott Gaffer och Dory Lodge - Offer för 2000-talets näskirurgi
Septumplastik - Torra ögon, astigmatism, nervsmärta och huvudvärk
Personer som utfört operationer på septum får ofta en tunn och torr slemhinna. Följden av detta kan bli nervsmärtor och en onormal känslighet för partiklar i luften så som exempelvis, rök och lukter, detta då slemhinnan saknar skyddande slemlager. Nervsmärtan uppstår vanligen i den övre delen av näsan och stålar inte sällan ut mot det ena eller andra ögat beroende på vilken näsborre som är drabbad. Torrheten leder också till att kroppen utsöndrar inflammatoriska ämnen som kallas för cytokiner dessa ämnen tar sig sedan in även till den mycket närliggande ögonslemhinnan där en inflammatorisk aktivering tar vid. Om torrheten i näsan pågår under en lägre tid försätts slemhinnan både i ögonen och i näsan i en låggradig inflammatorisk process. Denna process påverkar då ögats slemhinna negativt och resulterar i torrhet. En sådan torrhet leder i många fall till astigmatism. Ett tillstånd som ger suddig syn orsakat att hornhinnan blir torr varvid ljuset inte bryts som det skall.
För den som vill läsa ytterligare om hur näsan och ögonen står i kontakt med varandra så hänvisas till detta tidigare inlägg: Scrolla ner till rubriken "Nervförbindelse mellan näsa och ögon" Källhänvisning till ovan nämnd text finns i detta inlägg.
Risk för nervsmärta och torra ögon vid operation av nässkiljeväggen: Om septums övre del öppnas upp och septums svällkropp skadas eller helt försvinner så är sannolikheten för nervsmärta, ögon irritation och torra ögon stor. Sannolikheten för negativ påverkan på lukt sinnet är också stor om övre delen av näsan kontinuerligt tillåts att torkas ut och skadas. Lika så är sannolikheten för hypersensibilitet av lukt, partiklar och rök stor.
Sekundär Atrofisk Rinit - Ett degenerativ tillstånd med Adaptiv cellförändring till följd av kronisk cellstress
Sekundär Atrofisk Rinit - Ett degenerativ tillstånd med Adaptiv cellförändring till följd av kronisk cellstress
En operation av nässkiljeväggen och eller näsmusslorna kommer påverka näsa förmåga att hålla sig fuktig och välmående. Desto mer näsan öppnas upp och desto mer vävnad som skärs bort eller förstörs desto torrare kommer näsan bli. Över tid kommer denna kroniska torrhet leda till en adaptiv cellförändring / Metaplasi där cellerna byter från en form till en annan för att bättre klara förutsättningarna.Vid första anblick låter detta kanske bra men organets/vävnadens funktion kommer då förstöras. En slemhinnecell kan i detta fall exempelvis omvandlas till att bli mer lik en vanlig hudcell. Om det har hade skett med en enda cell så hade detta inte inneburit någon problem men när detta sker med många celler så startas en degenerativ process som i många fall är omöjligt att stoppa. - Celler förlorar sin förmåga att producera slem, näsan blir torrare. Ökad torrhet leder till att fler celler skadas och förlorar sin förmåga att producera slem. Därav ser vi hur en "vanlig" näsoperation kan komma att starta en negativ cirkel med en på sikt enorm förödande konsekvens för patienten
Amerikanska Wikipedia:
Metaplasia is an adaptation that replaces one type of epithelium with another that is more likely to be able to withstand the stresses it is faced with. It is also accompanied by a loss of endothelial function, and in some instances considered undesirable.
Citat från rapporten: "Secondary atrophic rhinitis resulting from trauma, surgery granulomatous diseases, infection, and radiation exposure accounts for the majority of cases encountered by the rhinologist today. Excessive turbinate surgery has been both acquitted and accused in the literature as an etiology for secondary atrophic rhinitis"
Metaplasi (Metaplasia) Beskrivning
Metaplasi definieras som en potentiellt reversibel förändring från en specifik celltyp till en annan vilket i många fall är orsakat av ett miljöstimuli (tex rökning eller torr näsa). Processen anses i vissa fall var reversibel om retningen från miljön upphör.
Så här skriver svenska Wikipedia om Metaplasi
"Exempel på metaplasier är skivepitelmetaplasi i livmoderhalsen eller lungorna hos rökare och glandulär metaplasi i matstrupen. Med andra ord försvinner mogen yttre vävnad från en del av kroppens yta samtidigt som den "invaderas" av en annan. Detta leder till att vävnaden på den platsen får andra egenskaper. Livmoderhalsgångens yta har normalt ett slembildande cylindriskt epitel, vid metaplasi ersätts detta med flerskiktat plattepitel och den slembildande funktionen uteblir. Samma gäller bronkerna hos rökaren då de utsätts för retningarna från tobaksröken. Vid metaplasi i matstrupen ersätts plattepitel å andra sidan med slembildande cylinderepitel och strukturen hos strupens yta påminner om tarmen."
Metaplasia is an adaptation that replaces one type of epithelium with another that is more likely to be able to withstand the stresses it is faced with. It is also accompanied by a loss of endothelial function, and in some instances considered undesirable.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Rapport: Atrophic rhinitis: a review of 242 casesCitat från rapporten: "Secondary atrophic rhinitis resulting from trauma, surgery granulomatous diseases, infection, and radiation exposure accounts for the majority of cases encountered by the rhinologist today. Excessive turbinate surgery has been both acquitted and accused in the literature as an etiology for secondary atrophic rhinitis"
Bedömning av risk för degenerativ process: Sannolikheten för att detta skall ske är direkt korrelerande med hur mycket vävnad som skärs bort eller förstörs. Det korrelerar också direkt med hur mycket näsan öppnas upp genom olika åtgärder så som exempelvis septumplastik. Risken handlar snarare om huruvida patienten har tur eller inte att hitta en kirurg som är försiktig och omtänksam i sin metod. Tas mycket funktionell vävnad bort och näsan öppnas upp mycket så är det en garanti att slemhinna kommer degenerera över tid. En del i en sådan degenerering är det faktum att dagens operationsmetoder leder till att slemhinnans förmåga att producera globuliner sätt ner. Slemhinnan kan då lätt drabbas av infektioner vilka då kan försämra situationen ytterligare.
It´s not only about what’s taken out! But what’s left behind!
Övriga skador som kan uppstå vid operation av Septum
It´s not only about what’s taken out! But what’s left behind!
Perforering av väggen in till hjärnan: Om en operation av nässkiljeväggen utförs högt upp i näsan så har det under sällsynta fall rapporterats att väggen mellan näsan och hjärnan har punkterats vilket leder till att Cerebrospinalvätska (CSV) läcker ut i näsan. När detta hänt kan sedan bakterier ta sig in i hjärnan och orsaka inflammation. Normalt sett utförs dock inte operationer av nässkiljeväggen så högt upp varvid denna skada kan undvikas [22].
Ärrbildning: Efter en operation bildas alltid mer eller mindre mängd ärrvävnad och vissa personer har dessutom tendens att producera mer ärrvävnad än andra. Problemet med ärrvävnad som bildas inne i näsan är att denna vävnad förstör slemhinnans ursprungliga funktion, detta då ärrvävnaden saknar den cellstruktur som ursprunglig vävnad har. Ärrvävnad som bildas på näsans slemhinna saknar exempelvis flimmerhår (cilier), slemproducerande bägarceller, mekano, termo och kemo receptorer. Ärrvävnaden kan således varken producera sekret eller sensoriskt samla in data över andningen till centrala nervsystemet. En stor mängd ärrvävnad i näsans slemhinna sätter kraftigt ner personens förmåga att känna luftflödet i näsan, ett tillstånd som försätter kroppen i ett stresstillstånd.
Känselbortfall i överläppen och i området runt framtänderna: Det här skadan kan uppstå under operation av näsan eftersom nerver som går ner till gommen sträcker sig via näsan. Dessa kan sträckas ut eller helt gå av under operationen 11].
Okulära komplikationer: Dessa skador har i sällsynta fall resulterat i blindhet och anses vara orsakade av att läkaren injekterat adrenalin med hårt tryck och oturligt nog träffat blodkärlet som på engelska heter Anterior ethmodial artery, härifrån flödar sedan vätskan baklänges mot blodflödet och tar sig in i Ophthalmic artery. Här anses en kraftig kontraktion av blodkärlet ske så till den grad att blodflöde till ögat stängs av. Skadorna är bestående och orsakar livslång blindhet. [23, 24]. Adrenalin används under operationer för att minska blödning från öppna sår.
Okulära komplikationer: Dessa skador har i sällsynta fall resulterat i blindhet och anses vara orsakade av att läkaren injekterat adrenalin med hårt tryck och oturligt nog träffat blodkärlet som på engelska heter Anterior ethmodial artery, härifrån flödar sedan vätskan baklänges mot blodflödet och tar sig in i Ophthalmic artery. Här anses en kraftig kontraktion av blodkärlet ske så till den grad att blodflöde till ögat stängs av. Skadorna är bestående och orsakar livslång blindhet. [23, 24]. Adrenalin används under operationer för att minska blödning från öppna sår.
Snittet för operation av Septum läggs i Vestibule varvid nerver och receptorer skadas:
Vestibule är området strax innanför näsborrarnas yttre del, se bild till vänster. Detta område har rikligt med termoreceptorer som är viktiga för känseln av att luft flödar in i näsan. Denna information är viktig för regleringen av näsan och även för regleringen av det autonoma nervsystemet. Termoreceptorer finns förvisso även i näsmusslorna och i septums svällkropp men likväl påverkas näsans sensoriska förmåga negativt om dessa receptorer försvinner eller skadas. I studien nedan har man konstaterat att det finns 3,5 receptorer per kvadratcentimeter i området Vestibule. Personer som haft en septum-operation genomförd rapporterar inte sällan nedsatt känsel för beröring i området samt helt eller delvis nedsatt känsel i området vad avser luftflöde vid in och utandning. Här följer länk till en film där Mayo Clinic i USA genomför en operation av Septum. Cirka 2 minuter in i filmen kan man se när kirurgen lägger ett snitt i Vestibule för att därefter lossa slemhinnan från broskväggen.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Rapport: The distribution of thermoreceptors within the nasal cavity
Olfactory and sensory attributes of the nose.
Citat: "No thermoreceptors were located in the nasal cavum but the nasal vestibule contained a dense distribution of cold receptors (3.5 receptors per cm2) and warm receptors (3.2 receptors per cm2)." "The nasal vestibule, lined with skin, contains receptors that can sense noxious stimuli and air-flow"
Bedömning av övriga risker: Perforering av väggen in till hjärnan samt blindhet är väldigt ovanliga komplikationer. Risken för känselbortfall i överläppen är inte försumbar men bör ändå betraktas som låg. Enligt cleveland clinic brukar dessutom känseln komma tillbaka veckor till månader efter operationen. Högst sannolikt kommer dock känseln i området Vestibule försämras om man skär i området och därefter skalar av slemhinnan från brosket. Om detta hade varit den enda nedsättningen i i näsans sensoriska förmåga att registrera luftflöde så hade det varit en sak. Dock är detta bara ett område i näsan bland flera som får sina receptorer förstörda under operationen. Övriga receptorer i septum och i septums svällkropp riskerar också att förstöras, detta framförallt på sikt som en följd av torrhet. Därtill förloras också många receptorer i de fall där delar av näsmusslorna skärs bort. Vad gäller ärrvävnad så gäller att desto mer kirurgen skär, klipper och förstör desto mer ärrvävnad kommer bildas. Risken för att producera mycket ärrvävnad är dock personlig och ligger i stor mån utanför kirurgens kontroll. En försiktig kirurg kan inte garantera frånvaro av ärrvävnad.
Övriga sekundära skador till följd av näsoperation
Näsans inbyggda klimatanläggning och subtropiska miljö förstörs. En ökad känslighet uppstår för luft som innehåller partiklar eller som är kall, varm eller torr. Ökad känslighet för högt luftflöde under konditionsträning, särskilt under kalla förhållanden: En genomsnittlig person andas dagligen in ca 10 000 -15 000 liter luft. Luft som många gånger är betydligt torrare än vad näsans slemhinna i sig själv är. Detta leder till en starkt uttorkande effekt där slemhinnan lätt hade kunnat skadas. För att motverka detta har kroppen försett slemhinnan med bägarceller som kontinuerligt minut för minut producerar sekret som sprids ut över slemhinnan med hjälp av näsans pulserande flimmerhår, de så kallade cilierna. Den här funktionen tillsammans med funktionen att näsans slemhinnan kan svälla och kontrahera för att reglera luftflödet och vattenhalt i näsans sekret har skapat förutsättningar för att individen skall kunna vistas i planetens många olika miljöer utan problem och obehag. Människor lever i dag i både öknar och tropiska förhållanden utan att få problem med andningsorganen. Evolutionen har således designat näsan så att vi kan klara av att vistas i både varma, kalla och torra platser utan att få obehag och skada, likaså har evolutionen möjliggjort att vi skall tåla en viss mängd partiklar i luften utan att detta irriterar näsans slemhinna.
All typ av funktionell näsoperation leder till att näsans förmåga att producera sekret sätts ner i mer eller mindre omfattning, detta direkt relaterat till hur mycket vävnad som förstörs eller som skärs bort. Vid en partiell resektion av näsmusslorna skär man exempelvis ut flera kvadratcentimeter av näsmusslornas slemproducerande bägarceller. Därtill resulterar en sådan operation i att näsans "ytterdörr" den främre delen av de nedre näsmusslorna förloras. Näsan blir då konstant öppen och exponerad för uttorkning. Det här sammantaget kommer leda till uttorkning och stora obehag för patienten. En sådan uttorkning kommer dessutom över tid att leda till att slemhinnan degenererar.
När slemhinnan inte längre täcks av ett skyddande slemlager uppstår allvarligt lidande hos personen i fråga. Denne blir då extremt känslig för alla typer av miljöförhållanden som sätter press på slemhinnan. Personen i fråga kommer kontinuerligt få hålla på med diverse krämer och oljor i näsan för att försöka kompensera upp för den nedsatta produktionen av sekret. Tyvärr är denna behandling otillräckligt eftersom det är omöjligt att ersätta den produktion av sekret som näsan kontinuerligt utsöndrar. Dessutom är det svårt, för att inte säga omöjligt att komma åt varenda kvadratcentimeter av näsans slemhinna för att smörja in. Därtill gäller att olja och krämer omöjligt kan ersätta kroppens naturliga Mucin - MUC5AC och MUC5B som vanligt förekommer i stora mängder i näsans.
Här följer de konsekvenser som uppstår när näsan öppnas upp och när produktionen av Mucin minskas eller upphör
1. Infektioner: Bakterier infiltrerar lättare en torr slemhinna och tar sig in till Lamina Propria (slemhinnas inre del) där en låggradig kronisk inflammation uppstår. En sådan inflammation leder till en utsöndring av inflammatorisk cytokiner så som exempelvis IL-1β, IL-6, TNF-a. Dessa inflammatoriska signalämnen driver sedan inflammationen och kan även påverka närliggande vävnad, exempelvis slemhinnan i ögonen, inte sällan rapporteras torra ögon, ögonirritation och påverkan på synen till följd av påverkan på ögats förmåga att producera mucin, tårar och lipid-skikt.
2. Hypersensibilitet för partiklar: En nässlemhinna som saknar ett skyddande slemlager kommer få en hypersensibilitet för partiklar i luften. Personen i fråga får obehag av ämnen som inte påverkar en frisk individ. Rök, Os från matlagning, dofter, avgaser eller partiklar från ej naturliga produkter så som exempelvis, plast och gummi kan påverka negativt. Likaså kan milda kemikalier som inte påverkar andra orsaka problem med irritation i näsan.
3. Oförmåga att hantera torr, kall och varm luft: Frånvaron av sekret, näsans överdrivna öppenhet och oförmåga att stänga till eller minska passagen av luftflöde kommer oundvikligen resultera i att personen får en oförmåga att hantera varm, kall och torr luft. Kroppen består av en mycket stor andel vatten. Exempelvis kan nämnas att lungornas vävnad anses bestå av 83% vatten medans huden anses innehålla 64% vatten. Näsmusslorna och näsans slemhinnan kan därmed antas ligga mellan lungorna och hudens nivå av vatteninnehåll. Inomhusluft på vintern blir vanligtvis torr, 10-20% är inte ovanligt när uppvärmning torkar ut luften. För en frisk person är detta inget problem eftersom näsan producerar sekret som skyddar mot uttorkning men för en person som fått slemhinnan förstört till följd av näsoperation får detta katastrofala konsekvenser för livskvaliteten. Luft som är torrare än 40% kommer resultera i att slemhinnan hos dessa personer torkar ut. Det här leder till stora obehag med smärta och en brännande / svidande känsla vid inandning.
4. Konditionsträning, högt luftflöde och kalla temperaturer ger ökat problem: Konditionsträning leder till att mer luft passerar slemhinnan varvid denna utsätts för mer stress och slitage. Extra stor påfrestning blir det om luften som passerar slemhinnan är kall och torr. Personer som fått slemhinnan och slem-produktion skadad rapporterar inte sällan att ökat luftflöde under konditionsträning leder till nervsmärta i näsan som sedan kan stråla ut åt olika håll. Inte sällan skjuter smärtan ut i ögonen. Konditionsträning och ökat luftflöde resulterar även i en ökad utsöndring av sekret. Hos de personer som fått delar av näsmusslorna bortopererade eller förstörda så saknas ofta Mucin av högre viskositet. Näsan försöker därför kompensera genom att producera mer tunnflytande sekret. Många rapporterar därför att de efter operationen i samband med träning under kalla förhållanden fått en extremt rinnig näsa långt över en nivå som är normal. Samma individer rapporterar även ofta att de generellt sett fått rinnig näsa i temperaturer under 10-15 grader (plus). Ofta följs en sådan utökad utsöndring av sekret av en besvärande torrhet när personen i fråga åter kommer in i torr inomhusluft.
Kontenta av dessa förändringar är att personen i stor mån bli handikappad, man klarar inte längre av att vistas i helt normala miljöer där andra kan vara utan problem. Vissa individer tvingas sluta på sina jobb. Andra tvingas flytta till regioner med högre luftfuktighet. Sammantaget blir konsekvensen en kraftigt nedsatt livskvalitet där många dagligen lider av en brännande känsla när näsan torkar ut.
Rapport: The distribution of thermoreceptors within the nasal cavity
Olfactory and sensory attributes of the nose.
Citat: "No thermoreceptors were located in the nasal cavum but the nasal vestibule contained a dense distribution of cold receptors (3.5 receptors per cm2) and warm receptors (3.2 receptors per cm2)." "The nasal vestibule, lined with skin, contains receptors that can sense noxious stimuli and air-flow"
Bedömning av övriga risker: Perforering av väggen in till hjärnan samt blindhet är väldigt ovanliga komplikationer. Risken för känselbortfall i överläppen är inte försumbar men bör ändå betraktas som låg. Enligt cleveland clinic brukar dessutom känseln komma tillbaka veckor till månader efter operationen. Högst sannolikt kommer dock känseln i området Vestibule försämras om man skär i området och därefter skalar av slemhinnan från brosket. Om detta hade varit den enda nedsättningen i i näsans sensoriska förmåga att registrera luftflöde så hade det varit en sak. Dock är detta bara ett område i näsan bland flera som får sina receptorer förstörda under operationen. Övriga receptorer i septum och i septums svällkropp riskerar också att förstöras, detta framförallt på sikt som en följd av torrhet. Därtill förloras också många receptorer i de fall där delar av näsmusslorna skärs bort. Vad gäller ärrvävnad så gäller att desto mer kirurgen skär, klipper och förstör desto mer ärrvävnad kommer bildas. Risken för att producera mycket ärrvävnad är dock personlig och ligger i stor mån utanför kirurgens kontroll. En försiktig kirurg kan inte garantera frånvaro av ärrvävnad.
All typ av funktionell näsoperation leder till att näsans förmåga att producera sekret sätts ner i mer eller mindre omfattning, detta direkt relaterat till hur mycket vävnad som förstörs eller som skärs bort. Vid en partiell resektion av näsmusslorna skär man exempelvis ut flera kvadratcentimeter av näsmusslornas slemproducerande bägarceller. Därtill resulterar en sådan operation i att näsans "ytterdörr" den främre delen av de nedre näsmusslorna förloras. Näsan blir då konstant öppen och exponerad för uttorkning. Det här sammantaget kommer leda till uttorkning och stora obehag för patienten. En sådan uttorkning kommer dessutom över tid att leda till att slemhinnan degenererar.
När slemhinnan inte längre täcks av ett skyddande slemlager uppstår allvarligt lidande hos personen i fråga. Denne blir då extremt känslig för alla typer av miljöförhållanden som sätter press på slemhinnan. Personen i fråga kommer kontinuerligt få hålla på med diverse krämer och oljor i näsan för att försöka kompensera upp för den nedsatta produktionen av sekret. Tyvärr är denna behandling otillräckligt eftersom det är omöjligt att ersätta den produktion av sekret som näsan kontinuerligt utsöndrar. Dessutom är det svårt, för att inte säga omöjligt att komma åt varenda kvadratcentimeter av näsans slemhinna för att smörja in. Därtill gäller att olja och krämer omöjligt kan ersätta kroppens naturliga Mucin - MUC5AC och MUC5B som vanligt förekommer i stora mängder i näsans.
Här följer de konsekvenser som uppstår när näsan öppnas upp och när produktionen av Mucin minskas eller upphör
1. Infektioner: Bakterier infiltrerar lättare en torr slemhinna och tar sig in till Lamina Propria (slemhinnas inre del) där en låggradig kronisk inflammation uppstår. En sådan inflammation leder till en utsöndring av inflammatorisk cytokiner så som exempelvis IL-1β, IL-6, TNF-a. Dessa inflammatoriska signalämnen driver sedan inflammationen och kan även påverka närliggande vävnad, exempelvis slemhinnan i ögonen, inte sällan rapporteras torra ögon, ögonirritation och påverkan på synen till följd av påverkan på ögats förmåga att producera mucin, tårar och lipid-skikt.
2. Hypersensibilitet för partiklar: En nässlemhinna som saknar ett skyddande slemlager kommer få en hypersensibilitet för partiklar i luften. Personen i fråga får obehag av ämnen som inte påverkar en frisk individ. Rök, Os från matlagning, dofter, avgaser eller partiklar från ej naturliga produkter så som exempelvis, plast och gummi kan påverka negativt. Likaså kan milda kemikalier som inte påverkar andra orsaka problem med irritation i näsan.
3. Oförmåga att hantera torr, kall och varm luft: Frånvaron av sekret, näsans överdrivna öppenhet och oförmåga att stänga till eller minska passagen av luftflöde kommer oundvikligen resultera i att personen får en oförmåga att hantera varm, kall och torr luft. Kroppen består av en mycket stor andel vatten. Exempelvis kan nämnas att lungornas vävnad anses bestå av 83% vatten medans huden anses innehålla 64% vatten. Näsmusslorna och näsans slemhinnan kan därmed antas ligga mellan lungorna och hudens nivå av vatteninnehåll. Inomhusluft på vintern blir vanligtvis torr, 10-20% är inte ovanligt när uppvärmning torkar ut luften. För en frisk person är detta inget problem eftersom näsan producerar sekret som skyddar mot uttorkning men för en person som fått slemhinnan förstört till följd av näsoperation får detta katastrofala konsekvenser för livskvaliteten. Luft som är torrare än 40% kommer resultera i att slemhinnan hos dessa personer torkar ut. Det här leder till stora obehag med smärta och en brännande / svidande känsla vid inandning.
4. Konditionsträning, högt luftflöde och kalla temperaturer ger ökat problem: Konditionsträning leder till att mer luft passerar slemhinnan varvid denna utsätts för mer stress och slitage. Extra stor påfrestning blir det om luften som passerar slemhinnan är kall och torr. Personer som fått slemhinnan och slem-produktion skadad rapporterar inte sällan att ökat luftflöde under konditionsträning leder till nervsmärta i näsan som sedan kan stråla ut åt olika håll. Inte sällan skjuter smärtan ut i ögonen. Konditionsträning och ökat luftflöde resulterar även i en ökad utsöndring av sekret. Hos de personer som fått delar av näsmusslorna bortopererade eller förstörda så saknas ofta Mucin av högre viskositet. Näsan försöker därför kompensera genom att producera mer tunnflytande sekret. Många rapporterar därför att de efter operationen i samband med träning under kalla förhållanden fått en extremt rinnig näsa långt över en nivå som är normal. Samma individer rapporterar även ofta att de generellt sett fått rinnig näsa i temperaturer under 10-15 grader (plus). Ofta följs en sådan utökad utsöndring av sekret av en besvärande torrhet när personen i fråga åter kommer in i torr inomhusluft.
Kontenta av dessa förändringar är att personen i stor mån bli handikappad, man klarar inte längre av att vistas i helt normala miljöer där andra kan vara utan problem. Vissa individer tvingas sluta på sina jobb. Andra tvingas flytta till regioner med högre luftfuktighet. Sammantaget blir konsekvensen en kraftigt nedsatt livskvalitet där många dagligen lider av en brännande känsla när näsan torkar ut.
Källa: (US National Library of Medicine) samt (Jama Otolaryngology Head & Neck Surgery)
Citat från rapporten: (5.1) "Mucins are high-molecular-weight glycoproteins with diverse biological functions. In the respiratory tract, MUC5AC and MUC5B are the main secreted mucins that contribute to the mucus gel; MUC1 and MUC4 are the predominant membrane-bound mucins present on epithelial cell surfaces"
Det här är några av de risker och de skador som finns i samband med operation av nässkiljeväggen och näsmusslorna. Notera att inlägget inte tar upp alla tänkbara risker. Notera också att vissa av de presenterade riskerna inte egentligen är risker utan garantier till bestående skador.
Myten om den sneda nässkiljeväggen som orsak till nästäppa
2000-talets sjukvård har kommit på ett fantastiskt försäljningsargument för att locka patienter med nästäppa att utföra en operation av nässkiljeväggen. Patienter som i detta ändamål söker direkt till Öron näsa hals mottagningarna eller till privata kliniker sätts genast upp på en röntgen, en så kallad CT sinus. Här konstaterar man sedan ofta att patienten i fråga har en sned nässkiljevägg som är orsaken till nästäppan varvid denne skrivs upp på en operation. Sanningen är dock att 75-80% av alla människor har en sned nässkiljevägg (se källa nedan). Få människor är 100% symmetriska, varken i näsan eller någon annanstans men detta undviker vården att berätta. Man berättar heller inte att en sned nässkiljevägg i de allra flesta fall inte är orsaken till nästäppa. Det beror på att näsans övriga vävnader anpassar sig efter det rådande utrymme som finns tillgängligt i respektive näsborre. I de allra flesta fall är den "sneda" nässkiljeväggen något som växer fram långsamt redan från tidig ålder. Detta innebär att näsmusslorna i respektive näsborre hinner anpassa sig och växa "lagom" for att fylla ut det utrymme som finns. Nedan kan man lyssna till DR Steaven Park - The Deviated Septum Myth.
Källa: US National Library of Medicine / National Institutes of Health
Citat från rapporten: "Deviations of the nasal septum are extremely common. Anatomic studies on human skulls revealed that 75–80% of all humans have a septal deviation to some degree [1, 2]"
Ofta är nässkiljeväggen "sned" på så sätt att den buktar in i den ena näsborren samtidigt som den buktar ut i den andra. Det här löser kroppen dock på ett smart sätt genom att näsmusslorna växer sig större i den näsborre där nässkiljeväggen buktar in samtidigt som de blir mindre i den näsborre där väggen buktar ut. På så sätt har kroppen ordnat ett likvärdigt motstånd och en likvärdig filtrering, fuktning och uppvärmning av luften trotts respektive näsborre har olika diameter på näshålan. Näsmusslorna är således genetiskt programmerade att växa till en perfekt storlek där de i av-svällt läge tillåter fritt luftflöde och där de i uppsvällt läge blockerar näsan för att skydda slemhinnan mot uttorkning. Nedan bild illustrerar hur detta fungerar.
Det här är absolut inget nytt, detta vet kirurger som utbildat sig på området i 11 år. Dock väljer man att utelämna denna information till patienterna då det låter logiskt för dessa att utföra en operation om det är något som är snett. Det kan låta cyniskt att det fungerar så här, men tänk dig själv in i situationen. Du har utbildat dig i 11 år och tagit stora lån, klart att du då vill ha patienter som kommer till dig och efterfrågar dina tjänster, framförallt när du tjänar stora pengar på att utföra sådana tjänster. Inga patienter, inga jobb, ingen anställning och således ingen lön. Det är just därför situationen ser ut som den gör, många kirurger vet mycket väl om att många personer skadas av deras operationer men de ser till sitt eget intresse först. Ingen kommer frivilligt ställa sig upp och räcka upp handen för att säga - "okey vi måste sluta med dessa typer av operationer då människor skadas mer än vad de hjälps" Det är nu därför dags att patienter som skadats går ut och berättar sin historia själva!
Vad är orsaken till en täppt näsa om inte en sned nässkiljevägg
Det här är absolut inget nytt, detta vet kirurger som utbildat sig på området i 11 år. Dock väljer man att utelämna denna information till patienterna då det låter logiskt för dessa att utföra en operation om det är något som är snett. Det kan låta cyniskt att det fungerar så här, men tänk dig själv in i situationen. Du har utbildat dig i 11 år och tagit stora lån, klart att du då vill ha patienter som kommer till dig och efterfrågar dina tjänster, framförallt när du tjänar stora pengar på att utföra sådana tjänster. Inga patienter, inga jobb, ingen anställning och således ingen lön. Det är just därför situationen ser ut som den gör, många kirurger vet mycket väl om att många personer skadas av deras operationer men de ser till sitt eget intresse först. Ingen kommer frivilligt ställa sig upp och räcka upp handen för att säga - "okey vi måste sluta med dessa typer av operationer då människor skadas mer än vad de hjälps" Det är nu därför dags att patienter som skadats går ut och berättar sin historia själva!
Vad är orsaken till en täppt näsa om inte en sned nässkiljevägg
Ja frågar du vården skulle de säga Hypertrofi av näsmusslorna, det vill säga att de helt oförklarligt skulle ha växt sig för stora. Det här är dock inte sant eftersom de är genetiskt programmerade att växa tills de i lagom nivå fyllt ut det rådande utrymmet i varje näsborre. Sjukvårdens lösning på problemet är att skära bort organen eller att köra en ett instrument och via vad som kallas radiofrekvensbehandling bränna sönder dem inifrån så att vävnad dör och sjunker i hop. Att kroppen skulle fungera så är inget annat än en kollektiv masspsykos, hade detta varit sanningen så hade samma sak hänt med andra organ. I så fall hade var och varannan person haft en lever eller en njure som bara fortsatte att växa, ett finger eller ett öga som blev gigantiska. Det är inte så kroppen fungerar, klart att det finns enskilda fall där någon individ av 100 000 utvecklar sällsynta sjukdomar så som exempelvis Lymfatisk filariasis där benen okontrollerat växer. Men att var och varannan person skulle ha näsmusslor som växer sig så stora att kroppen kväver sig själv är inte sannolikt. Tyvärr är det dock en hel yrkesgrupp (kirurger) och en hel industri (medicinteknologi) som försörjer sig på sådana här typer av operationer, därav finns inget intresse i att gå ut med sanningen.
Vad är då sanningen? Ja det är klart att det finns enskilda fall där personen i fråga skadat sig så att nässkiljeväggen blivit sned varvid nästäppa uppstått men det här rör sig om ett fåtal personer av de som opereras för sned nässkiljevägg. De flesta som opererats har haft en avvikelse som långsamt växt fram sedan barndomen och då har näsmusslorna anpassats till deviationen. Det här är inte orsaken till nästäppan! Orsaken står istället att finna i exempelvis systemiska inflammation, allergier eller födoämnesintoleranser, mer om detta nedan. Problemet med dagens sjukvård är dock att man stirrar sig blind på enskilda delar av kroppen. Det här gör att man missar helheten. Alla inom vården är nu så specialiserade på sin sak att ingen betraktar kroppen som en hel organism. Skämtsamt kan man säga: Läkare kan numera så mycket om så lite att de nästan inte kan något alls längre.
Orsaker till nästäppa som sjukvården ignorerar
Att nästäppa har systemisk orsaker är väl känt idag, nedan följer exempel på orsaker till nästäppa.
Histamin-överkänslighet: Histamin sväller upp slemhinnor och ökar slem-produktion. Histamin utsöndras vid i kroppen vid allergiska reaktioner och viss typ av mat innehåller dessutom hög halt av histamin. Vissa personer kan utveckla en känslighet för histamin och kan ha svårt att bryta ner ämnet. Andra utvecklar allergier där kroppen själv utsöndrar histamin för öka utsöndringen av sekret från slemhinnor i syfte att skydda sig mot ämnen kroppen har identifierat som skadligt.
Födoämnesintolerans - Immunglobulin G (IGG): Kroppens immunförsvar producerar antikroppar mot ämnen, virus och bakterier som den uppfattar som skadliga. Detta gör kroppen för att skydda sig själv. Tyvärr är kroppens immunförsvar dock inte perfekt utan kan skicka ut signaler om att tillsynes ofarliga ämnen är skadliga. Sådana signaler uppstår vanligtvis ofta hos personer som har en ökad tarmpermeabilitet till följd av inflammatorisk kost, förstörd tarmflora, kronisk stress eller intag av ämnen som ökar tarmens genomsläpplighet. Ett bland flera sådana ämnen är Gliadin som finns i ämnet gluten som i sin tur finns i stora mängder i spannmålen, vete korn och råg. När Gliadin når tarmen produceras ämnet Zonulin vilket låser upp bindningarna som finns mellan tarmens celler, de så kallade Enterocyterna. När Enterocyternas bindning försvagas kan onormalt stora partiklar från intagen föda ta sig in till tarmens insida GALT (Gut associated lymphoid tissue) där 75% av kroppens immunförsvar är lokaliserat. När detta sker startar en reaktion i immunförsvar vilket leder till systemisk inflammation i hela kroppen. En sådan inflammation påverkar även slemhinnan näsan.
Har personen dessutom enzymbrist på grund av stress eller andra orsaker så kan ännu större partiklar ta sig in i kroppen och orsaka aktivering av immunförsvaret. Över tid kommer detta leda till att kroppen utvecklar antikroppar mot de ämnen som tränger in i kroppen utan att först ha brutits ner fullständigt. Individer som genomgår ovan beskriven process utvecklar vanligtvis antikroppar mot de ämnen som de äter mest men de kan också utveckla antikroppar mot de bakterier som lyckas tränga igenom slemhinnan. Det har numera gjorts mycket forskning på detta område men den här informationen intresserar inte vården. De har inget intresse i att finna systemiska orsaker till nästäppa utan anmodar istället operation så att kirurgen kan utföra sin yrkesroll och tjäna pengar.
Smal / hög gom: De som har en smal och hög gom kan få mindre utrymme i den nedre delen av näsan för luftflöde. Detta löses inte genom att skära bort näsmusslorna eller genom att skära bort brosk från Septum utan genom att expandera gommen med hjälp av en stålställning som monteras enligt nedan bild. Barn som har nästäppa och som har en hög och smal gom bör åtgärda detta i tid innan gommen har växt klart.
Systemisk inflammation, allergi och känslighet mot olika ämnen: Inflammation är en nödvändig del i kroppens Homeostas men tyvärr leder dagens kosthållning och ihållande stress till att den inflammatoriska processen kan bli uppreglerad till en onormalt hög nivå. När detta händer blir kroppen känslig för ämnen som normalt sett inte borde aktivera immunförsvaret. Här följer en lista på ämnen som är kända för att kunna trigga immunförsvaret och således orsaka bland annat nästäppa.
Vad är då sanningen? Ja det är klart att det finns enskilda fall där personen i fråga skadat sig så att nässkiljeväggen blivit sned varvid nästäppa uppstått men det här rör sig om ett fåtal personer av de som opereras för sned nässkiljevägg. De flesta som opererats har haft en avvikelse som långsamt växt fram sedan barndomen och då har näsmusslorna anpassats till deviationen. Det här är inte orsaken till nästäppan! Orsaken står istället att finna i exempelvis systemiska inflammation, allergier eller födoämnesintoleranser, mer om detta nedan. Problemet med dagens sjukvård är dock att man stirrar sig blind på enskilda delar av kroppen. Det här gör att man missar helheten. Alla inom vården är nu så specialiserade på sin sak att ingen betraktar kroppen som en hel organism. Skämtsamt kan man säga: Läkare kan numera så mycket om så lite att de nästan inte kan något alls längre.
Orsaker till nästäppa som sjukvården ignorerar
Att nästäppa har systemisk orsaker är väl känt idag, nedan följer exempel på orsaker till nästäppa.
Histamin-överkänslighet: Histamin sväller upp slemhinnor och ökar slem-produktion. Histamin utsöndras vid i kroppen vid allergiska reaktioner och viss typ av mat innehåller dessutom hög halt av histamin. Vissa personer kan utveckla en känslighet för histamin och kan ha svårt att bryta ner ämnet. Andra utvecklar allergier där kroppen själv utsöndrar histamin för öka utsöndringen av sekret från slemhinnor i syfte att skydda sig mot ämnen kroppen har identifierat som skadligt.
Födoämnesintolerans - Immunglobulin G (IGG): Kroppens immunförsvar producerar antikroppar mot ämnen, virus och bakterier som den uppfattar som skadliga. Detta gör kroppen för att skydda sig själv. Tyvärr är kroppens immunförsvar dock inte perfekt utan kan skicka ut signaler om att tillsynes ofarliga ämnen är skadliga. Sådana signaler uppstår vanligtvis ofta hos personer som har en ökad tarmpermeabilitet till följd av inflammatorisk kost, förstörd tarmflora, kronisk stress eller intag av ämnen som ökar tarmens genomsläpplighet. Ett bland flera sådana ämnen är Gliadin som finns i ämnet gluten som i sin tur finns i stora mängder i spannmålen, vete korn och råg. När Gliadin når tarmen produceras ämnet Zonulin vilket låser upp bindningarna som finns mellan tarmens celler, de så kallade Enterocyterna. När Enterocyternas bindning försvagas kan onormalt stora partiklar från intagen föda ta sig in till tarmens insida GALT (Gut associated lymphoid tissue) där 75% av kroppens immunförsvar är lokaliserat. När detta sker startar en reaktion i immunförsvar vilket leder till systemisk inflammation i hela kroppen. En sådan inflammation påverkar även slemhinnan näsan.
Har personen dessutom enzymbrist på grund av stress eller andra orsaker så kan ännu större partiklar ta sig in i kroppen och orsaka aktivering av immunförsvaret. Över tid kommer detta leda till att kroppen utvecklar antikroppar mot de ämnen som tränger in i kroppen utan att först ha brutits ner fullständigt. Individer som genomgår ovan beskriven process utvecklar vanligtvis antikroppar mot de ämnen som de äter mest men de kan också utveckla antikroppar mot de bakterier som lyckas tränga igenom slemhinnan. Det har numera gjorts mycket forskning på detta område men den här informationen intresserar inte vården. De har inget intresse i att finna systemiska orsaker till nästäppa utan anmodar istället operation så att kirurgen kan utföra sin yrkesroll och tjäna pengar.
Smal / hög gom: De som har en smal och hög gom kan få mindre utrymme i den nedre delen av näsan för luftflöde. Detta löses inte genom att skära bort näsmusslorna eller genom att skära bort brosk från Septum utan genom att expandera gommen med hjälp av en stålställning som monteras enligt nedan bild. Barn som har nästäppa och som har en hög och smal gom bör åtgärda detta i tid innan gommen har växt klart.
Systemisk inflammation, allergi och känslighet mot olika ämnen: Inflammation är en nödvändig del i kroppens Homeostas men tyvärr leder dagens kosthållning och ihållande stress till att den inflammatoriska processen kan bli uppreglerad till en onormalt hög nivå. När detta händer blir kroppen känslig för ämnen som normalt sett inte borde aktivera immunförsvaret. Här följer en lista på ämnen som är kända för att kunna trigga immunförsvaret och således orsaka bland annat nästäppa.
Casein i mjölkprodukter: Ett ämne som är känt för att irritera immunförsvaret.
Lektiner: Växternas skydd mot att bli uppätna av insekter och djur. Hög koncentration i baljväxter, nötter och i fröer. Även skalet på vissa rotfrukter och grödor innehåller hög koncentration av ämnet.
Allergi mot ämnen vi exponeras för via luften: En individ som har systemisk inflammation och således en uppreglering av immunförsvaret kan reagera på ämnen i luften som vanligtvis andra inte är känsliga för. En sådan reaktion kan resultera i att kroppen producerar IGE eller IGA antikroppar mot ämnet varvid näsmusslorna sväller upp när ämnet detekteras på slemhinnan. En person med ett uppreglerat immunförsvar kan således bli känslig för i princip vad som helst i luften. Vanliga triggers är mögel, pollen, gräs eller starka dofter.
Födoämnen som är kända för att kunna aktivera immunförsvaret: Kroppen är unik och kan reagera på olika födoämnen varvid en personlig IGG antikroppstest rekommenderas. Dock finns det en hel del ämnen som är kända för att kunna trigga inflammation, här följer några av dessa: Vete, korn, råg, mjölkprodukter, baljväxter, nötter och fröer och skal som innehåller höga halter av lektiner, exempelvis potatisskal. Där till är även Zein i majs, friterad mat och socker kända för att bidra till mer inflammation i kroppen. Härdade och härskna fetter är även dessa kända för att orsaka mycket inflammation i kroppen. Idag innehåller dessutom kosten för hög grad Omega 6 i förhållande till Omega 3 vilket också är något som har visat sig trigga inflammation i kroppen.
Vad som presenterats ovan är några kända orsaker till nästäppa, de finns så klart fler orsaker, en sådan är hormonella obalanser. Hur som helst så visar vården idag noll intresse i att utreda grunden till nästäppa- Istället anmodar man patienten till en helt onödig operation. En operation där man dessutom medvetet döljer risker och komplikationer i syfte att inte oroa patienten.
Födoämnen som kan påverka nästäppa. Det skall också nämnas att det finns födoämnen som kan förvärra nästäppa då dessa vidgar blodkärlen. För dig som lider av nästäppa kan det vara dumt att inta dessa födoämnen sent på kvällen. Att ligga ner ansamlar mer blod i näsmusslorna och att då samtidigt innan sänggående äta mat som utvidgar blodkärlen kan vara att förvärra situationen ytterligare. Ett exempel på ett födoämne som vidgar blodkärlen är rödbetor, detta beror på att rödbetor innehåller nitrit som i kroppen ombildas till kväveoxid. Kväveoxid är ett naturligt ämne som finns i kroppen och som vidgar blodkärlen. Har du redan en täppt näsa och äter rödbetor innan du går och lägger dig kommer således näsmusslorna svälla upp ännu mer. Notera att det är flera födoämnen än rödbetor som innehåller nitriter. Därtill finns det andra komponenter i vår mat som kan svälla upp blodkärlen, vill man läsa mer om detta kan man på egen hand googla "food that causes vasodialation". Det skall också nämnas att det finns ämnen i vår föda som har motsatt effekt. Det vill säga ämnen som drar i hop blodkärlen, ett bland flera sådana är koffein.
Operation av näsan - En irreversibel åtgärd!
Problemet är inte bara att vården struntar i grundorsaken till nästäppan utan att man också anmodar operation utan att förklara risken och konsekvensen för patienten. Faktum är att vid de flesta av dagens funktionella näsoperationer så handlar det inte om risker för komplikationer utan om en garanti för sådana. Kirurger är idag så aggressiva i sina metoder att patienten garanterat kommer få bestående besvär. Den enda frågan är egentligen hur stora dessa besvär kommer bli, men att det kommer bli bestående besvär när vårdens operationer går ut på att förstöra näsans organ, ja det är ett faktum. Många är också de personer som skrivit upp sig på operation av nässkiljeväggen som också samtidigt fått näsmusslorna - näsans andningsorgan bortskurna utan att bli informerade om det.
Det som skiljer en näsoperation från till exempel en höftoperation är att man i det senare går in tar bort en trasig del och ersätter med en ny. Funktionell näsoperation handlar istället om att man förstör ett friskt organ genom att man skär bort det eller genom att man kör in ett instrument och bränner sönder det så att vävnaden dör. Det är alltså stor skillnad på operation och operation. I det ena fallet lagar man något trasigt och i den andra fallet förstör man något som är helt. Det som är anmärkningsvärt är att vården ignorerar det faktum att näsmusslorna är kroppen och näsans andningsorgan. Organ som 10 000 generationer människor före oss fört vidare till oss för att de är viktiga. De här går vården ogenerat in och skär bort eller bränner sönder utan att informera om att patienten kommer få livslångt lidande av åtgärden. Det här är inget annat än en masspsykos.
Öron näsa hals-mottagning - Det här bör du känna till!
Om man söker en ÖNH-mottagning i Sverige kan man tro att man söker en opartisk specialistavdelning som kommer betrakta kroppen som en helhet och försöka finna de riktiga bakomliggande orsakerna till nästäppa. Det man som okunnig privatperson missar är dock att många läkare på en sådan avdelning själva är kirurger. De här personerna är således inte opartiska i bedömningen över huruvida en person behöver åtgärda nästäppan kirurgiskt eller inte. De här individerna är utbildade och indoktrinerade i tankegångar om att näsmusslorna okontrollerat växer sig för stora och måste beskäras. Likaså är de indoktrinerade i att en sned nässkiljevägg "måste" opereras, detta trotts att 70-80% anses ha en sned nässkiljevägg. De här personerna har varken tid eller intresse i att titta på hela kroppen och hitta de riktiga bakomliggande orsakerna till nästäppa. Orsaker som ofta är relaterade till exempelvis allergier, hormonobalanser, histaminkänslighet, systemisk inflammation, IDB, IBS och födoämnes intolerans o.s.v. En peson som hamnar hos en ÖNH-mottagning kan således inte förvänta sig att avdelningen kommer utreda orsaken till nästäppan grundligt på ett opartiskt sätt. Mig veterligen finns det inga ÖNH-mottagningar i hela Sverige som erbjuder att testa exempelvis IGG antikroppar mot olika födoämnen. Detta trotts att forskning visar att sådana inflammatoriska reaktioner orsakar proinflammatoriska cytokiner som cirkulerar i hela kroppen, inklusive i näsan vilka då bidrar till en svullnad av slemhinnan.
Man bör också känna till att det är de högst utbildade individerna som blir överläkare och chefsläkare vilket på en ÖNH-mottagning ofta innebär att det är kirurgerna själva som får de högsta positionerna.
När man insett detta förstår man också att riktlinjer och policys för hur patienter skall bemötas inför en operation i stor mån bestämmas av kirurgerna själva. En sjuksköterska som hade valt att informera patienten ärligt om de skador som kommer uppstå från en näsoperation hade antagligen inte varit populära när patient efter patient hade avbokat sina planerade operationer. Det kan låta cyniskt men utan patienter att operera så har dessa kirurger inget jobb att gå till i längden, således är det inte patentens hälsa som kommer i första hand utan kirurgens intresse i att utföra kirurgisk ingrepp för att kunna sätta mat på eget bord. Således finns det intresse i att tona ner och undanhålla de skador som vi nu vet är garanterade att uppstå från dessa typer av operationer.
Nedan visat en skärmdump på den information som ges ut av Öron Näsa Hals-mottagningen på Borås sjukhus inför operation av näsmusslorna och nässkiljeväggen. Genom att klicka på bilden nedan kommer du direkt till denna sida på nätet. Här kan man tydligt se att avdelningen inte varnar för annat än risk för blödning, detta trotts att vi nu vet att flera skador medföljer en sådan operation. Ej heller går det att hitta någon information om man klickar vidare på länken till 1177 som man hänvisar till:
https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/operationer/operationer-av-ogon-oron-nasa-och-hals/
Därtill skall vi också komma ihåg en viktig sak, det finns en viktig skillnad mellan näsoperation och andra typer av operationer. En operation där man exempelvis fixar ett brutet ben går ut på att man lagar benet, likaså går en höftoperation ut på att man tar bort en dålig höftled och byter ut mot en ny som kan fungera hjälpligt under några år. En funktionell näsoperation går dock ut på något helt annat. Här handlar det istället om att man förstör, bränner, skär eller klipper bort fullt friska organ som är nödvändiga för en fullt fungerande näsa och för en god livskvalitet.
Man bör också känna till att det allt som oftast är en betongvägg mellan forskning och vård i 2000-talets Sverige. Läkaryrket är en sak och forskaryrket en annan. Trotts att forskning i många fall hittat både orsak och möjlig behandling för specifika tillstånd så är det sällan som sjukvården tar denna information till sig. I de fall man gör det är det oftast tio-tals år senare. Först efter att pionjärer blivit hånade och bespottade under lång tid. Nej, sjukvården är en hierarkisk jätteorganism där individen antingen rätar in sig i ledet eller får sparken. Det finns många smarta läkare där ute som hade kunnat revolutionera vården och botat folk från grunden om bara inte sjukvårdssystemet hade tryckt ner dessa individer i skorna igen. Men nu skapar det hierarkiska systemet Får, Får som blind bara följer flocken och som inte vill ta till sig någon ny kunskap. De få personer som inte låter sig bli nedtryckta slutar istället och dessa förloras då från skolmedicinen, dessa individer startat istället egna mottagningar där man utvecklas och väljer att titta på hela kroppen istället för att stirra sig blind på enskilda delar så som skolmedicinen gör. Med det sagt hoppas jag nu att du fått all information du behöver för att ta ett välgrundat beslut över huruvida en näsoperation är värd konsekvenserna.
Om No-faultförsäkringssystemet och vårdens friskrivning från ansvar: Som nämnts ovan bygger svensk patientskaderätt på no-faultprincipen. Detta innebär att det inrättats ett alternativ till skadeståndsprocess för att få ersättning vid patientskada. Med en no-faultförsäkring är patientens rätt till ersättning inte nödvändigtvis sammanbunden med vårdgivarens fel eller försummelse. Istället ställs objektiva kriterier upp för rätten till ersättning. Eventuell ersättning betalas inte ut av den som varit ansvarig för den skadevållande åtgärden, utan av försäkringsbolaget där denne är försäkrad genom obligatorisk försäkringsskyldighet. För att belysa karaktären av en nofaultförsäkring kan man jämföra antalet ålägganden av disciplinpåföljd av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) med antalet utbetalningar från patientförsäkringen. Under år 2002 ålades 294 legitimerade vårdutövare disciplinpåföljd, medan omkring 3500–4000 patienter beviljades patientskadeersättning. Den stora skillnaden indikerar tydligt att patientskadeersättning då beviljades i mycket större utsträckning än vad legitimerade vårdutövare ålades disciplinpåföljd för att ha agerat felaktigt i sin yrkesutövning. Här ska emellertid nämnas att disciplinpåföljden togs bort år 2010, i och med att en motsvarande ordning infördes med patientsäkerhetslagen (2010:659) (PSL).
För kännedom kan också nämnas att patientskadelagen 1996:799 inte tar hänsyn till bristande samtycke eller bristande information som lämnas inför operationen. Det här innebär att en person som exempelvis skriver upp sig på en operation av nässkiljeväggen men samtidigt utan medgivande får sina näsmusslor bortskurna inte kan få någon ersättning via patientskadeförsäkringen. Likaså gäller att någon ersättning inte kommer betalas ut via patientskadeförsäkringen i de fall läkare och kirurger undanhållit risker och komplikationer inför operationen. Följden är att den enda vägen till ersättning vid bristande information eller samtycke är att gå den skadeståndsrättsliga vägen via en stämning till tingsrätten. Dock kommer ord stå mot ord och sannolikheten för att vinna en sådan process är liten. Skulle patienten osannolikt vinna en sådan process är det dessutom arbetsgivaren som står för ansvaret. Det är endast i ytterst sällsynta fall som arbetstagaren, det vill säga kirurgen kommer få några påföljder.
Källa till epilog: Rätt till ersättning för patientskador.
Utvärdering av ett no-faultförsäkringssystem.
Författare: Daniel Swedberg
Handledare: Jur. dr Kavot Zillén
Specialistläkare Thomas Westin - Korrelation saknas mellan mängden slemhinnevävnad som skärs bort i näsmusslorna och problem med torrhet
Avslutningsvis skall här visas hur en patient bemöts som fått 60-70% av slemhinnan i de nedre näsmusslorna bortskurna (lyssna till nedan ljudfil). Patienten har till följd av detta och till följd av en operation av nässkiljeväggen utvecklat Empty nose syndrome. Utan tvivel står uppkomna besvär i direkt relation till att näsans andningsorgan näsmusslorna skurits bort samtidigt som operationen av septum förstört Septums svällkropp. Trotts detta hävdar Specialistläkaren Thomas Westin efter genomförd undersökning med kamera att mängden slemhinna som förstörts eller skurits bort inte är relaterat till besvären. I ljudfilen kan man också höra specialistläkaren säga att det är helt okey att operera bort hela näsmusslan utan att patienten får problem med torrhet. Det här är såklart en stor lögn eftersom huvudandelen av de bägarceller som producerar sekret är lokaliserade i den nedre näsmusslan. Att operera bort näsmusslan helt kommer dessutom utan tvekan leda till en torr hals och torr bakre del av näsan med ärrbildning i naso pharynx som följd. Filen illustrerar också väl hur läkare använder auktoritära metoder för att slippa dra ut på mötet och avslöja sanningen. Aktuell patient har under näsoperationen av misstag fått en perforering mellan vänster näsborre och vänster kindbihåla (sinus maxillaris). Trotts att denna perforering är tydlig och bekräftad av andra läkare så vilseleder Westin patienten att tro att detta hål skulle vara bihålans naturliga öppning. Detta trotts att hålet anatomiskt sett befinner sig långt ifrån den naturliga öppningen in till sinus maxillaris. Nedan bilder illustrerar mängden vävnad som skurits bort.
Specialistläkare Thomas Westin - Korrelation saknas mellan mängden slemhinnevävnad som skärs bort i näsmusslorna och problem med torrhet
Avslutningsvis skall här visas hur en patient bemöts som fått 60-70% av slemhinnan i de nedre näsmusslorna bortskurna (lyssna till nedan ljudfil). Patienten har till följd av detta och till följd av en operation av nässkiljeväggen utvecklat Empty nose syndrome. Utan tvivel står uppkomna besvär i direkt relation till att näsans andningsorgan näsmusslorna skurits bort samtidigt som operationen av septum förstört Septums svällkropp. Trotts detta hävdar Specialistläkaren Thomas Westin efter genomförd undersökning med kamera att mängden slemhinna som förstörts eller skurits bort inte är relaterat till besvären. I ljudfilen kan man också höra specialistläkaren säga att det är helt okey att operera bort hela näsmusslan utan att patienten får problem med torrhet. Det här är såklart en stor lögn eftersom huvudandelen av de bägarceller som producerar sekret är lokaliserade i den nedre näsmusslan. Att operera bort näsmusslan helt kommer dessutom utan tvekan leda till en torr hals och torr bakre del av näsan med ärrbildning i naso pharynx som följd. Filen illustrerar också väl hur läkare använder auktoritära metoder för att slippa dra ut på mötet och avslöja sanningen. Aktuell patient har under näsoperationen av misstag fått en perforering mellan vänster näsborre och vänster kindbihåla (sinus maxillaris). Trotts att denna perforering är tydlig och bekräftad av andra läkare så vilseleder Westin patienten att tro att detta hål skulle vara bihålans naturliga öppning. Detta trotts att hålet anatomiskt sett befinner sig långt ifrån den naturliga öppningen in till sinus maxillaris. Nedan bilder illustrerar mängden vävnad som skurits bort.
