onsdag 30 december 2015

Kapitalförsäkring eller Investeringssparkonto för utländska utdelare?

Har för en tid sedan sökt mycket fakta kring regler för Kapitalförsäkring och Investeringssparkonto. Generellt är min rekommendation att man väljer Investeringssparkonto för sina placeringar. Är man en utdelningsjägare som jag innebär ett ISK att man inte behöver skatta på utdelningen. Istället beräknas en schablonintäkt på totalt innehav på kontot som du sedan skattar på. I nuläget med den låga statslåneräntan som vi har är det mer lönsamt att välja ISK än VP-Konto/traditionell depå. Dessutom slipper man tänka på krångel vid deklarationen, allt innehav inom ISK behöver nämligen inte redovisas vad avser köp och sälj.

Vad jag dock har kommit fram till är att för de utländska placeringarna som ger utdelning så är inte ISK lika bra. Trotts att du beskattas för schablonintäkten för kontot så får du ändå erlägga källskatt till den utländska staten där värdepappret ligger registrerat. i de allra flesta fall ligger denna på 15 %. Har du sedan detta på ett VP-Konto så tar Svenska staten mellanskillnaden upp till 30 %. Alltså får du bara behålla 70 % av din utdelning på VP-konto.

I det fall då du har ett utländskt utdelande värdepapper inom ISK så får du alltså ofta betala 15 % i utländsk källskatt samtidigt som du också får betala skatten för investeringssparkontot, alltså en form av dubbelbeskattning. Dock så kan man begära avräkning av den utländska källskatten i samband med deklarationen. Då räknas denna av mot schablonintäkten för Investeringssparkontot. Detta är dessutom kontospecifikt vilket innebär att du får inte räkna av det mot schablonintäkten sammanräknad för alla dina ISK-konton utan bara mot just det ISK-kontot där dina utländska utdelande innehav ligger. Detta innebär med stor sannolikhet att du inte kommer få tillbaka all erlagd källskatt då det inte finns tillräckligt mycket skatt på ISK-kontot att kvitta mot. I bästa fall kan man välja att tolka det som så att du får avräkning för hela skatten som du lägger för investeringssparkontot så att detta blir gratis men när så skett så får du inte tillbaka resten av erlagd källskatt. Därför är detta rent ekonomiskt inte det bästa alternativet.

Just när det gäller ditt innehav i utländska utdelande värdepapper så är därför det bästa alternativet att du väljer en Kapitalförsäkring. Välj då Avanza eller Nordnet, de tar ingen avgift för kontot vilket de flesta av storbankerna gör. Du får förvisso ändå lägga 15 % källskatt (tas löpande var 3,e månad från kontot inom KF) men Avanza Pension och Nordnet Pension kommer automatiskt att begära tillbaka dessa pengar åt dig. Det tar visserligen tid, ca 2 år men du behöver själv inte ansöka och krångla med det.

Under samtal med Avanza har de sagt att hittills så har det alltid lyckats få tillbaka all erlagd källskatt åt sina kunder men det är ingen garanti att de får tillbaka allt. Flera av storbankerna fixar inte tillbaka dessa pengar åt dig så därför skall du inte välja KF hos dem. En fördel med KF är också att ditt skatteåterbäring av den utländska källskatten är helt och hållet oberoende av din i övrigt ekonomiska situation, detta beräknas helt separat och blandas inte i hop med något annat. När det gäller möjligheten att kunna få avräkning av utländsk källskatt inom ISK så sammanräknas allt under inkomst av kapital vilket innebär att om du har stora lån så kommer dessa reducera utrymmet att kvitta mot. Räntekostnaden för lånet kommer då kvittas mot inkomst av kapital och således även mot schablonintäkten för Investeringssparkontot, detta gör att du då kan bli av med hela möjligheten att kvitta den utländska källskatten. (Man måste ha överskott av kapital att kvitta mot)

Det finns väldigt mycket att säga om KF och ISK och jag är medveten om att texten ovan kan vara svår att greppa om man inte har lite bakgrundsinformation om de båda kontoformerna men kort sagt rekommenderar jag och många andra: KF för utländska utdelare och ISK för allt annat.

Nedan så presenterar jag en Analys/utvärdering jag gjorde när jag tog mitt beslut om vilket som var bäst för mig. Jag har klippt och klistrat in från word så texten må vara i jag format och ej helt fullt ut förklarande men jag lägger ändå in den så kan ni själva se hur jag resonerat.

Analys och beslut: ISK eller KF för utländska värdepapper med utdelning

Det finns många fördelar med att välja kapitalförsäkring

·        Jag får "alltid" (historiskt alltid, dock ej garanterad allt åter alltid) tillbaka all erlagd utländsk källskatt. Avanza sköter detta åt mig. Utbetalas ca 2 år efter aktuellt år.

·        Vid ISK och VP-konto: Värdepapper i USA värda över 60 000 dollar beskattas med 35 % av arvtagaren om jag dör. Detta slipper man med KF då KF-bolaget är ägaren av värdepappren.

·        Avgifterna för kapitalförsäkringen dras kvartalsvis direkt från KF-kontot. Hade jag valt ISK så måste jag betala in skatt i samband med deklarationen. Jag föredrar att skattet tas löpande direkt från KF-kontot så slipper jag tänka på det vid deklarationen som jag måste vid ISK.

·        Skatten på kapitalförsäkringen är helt oberoende av allt annat i min ekonomiska situation, den blir den samma oavsett banklån, oavsett kapitalförluster etc. Jag får "alltid" tillbaka skatten, även om jag har kapitalförluster. Detta får jag inte på ISK, här måste jag ha kapitalvinster att kvitta mot.

·        Jag slipper onödigt arbete i samband med deklarationen för att kunna kvitta bort den utländska källskatten. Avanza sköter allt åt mig. Jag behöver inte räkna på om jag har nog med kapitalvinster för att kunna kvitta bort all utländsk källskatt som jag behöver göra om jag har ISK. Här får jag "allt" tillbaka oavsett min övriga situation.

·        Skulle jag flytta utomlands kan jag fortfarande ha kvar min KF hos Avanza. En ISK får jag inte behålla hos Avanza om jag flyttar utomlands, denna blir då till ett VP-Konto.

·        Fördel med KF är också att skatten beräknas vid ingången på året, tar jag ut min utdelning innan 1 januari så slipper jag skatta för den igen. Dock kommer utdelningen noteras som insättningar, varvid jag kommer få skatta på dem ändå men jag slipper dubbelbeskattning.

·        Om jag har utländska utdelare på ISK så kan jag förvisso avräkna den utländska källskatten mot schablonintäkten, men detta är kontospecifikt. Har jag flera ISK-konton men bara utdelande Utländska innehav på ett av dem så får den utländska källskatten bara räknas av med maximalt skatten på schablonintäkten för just det ISK-kontot. Kan alltså inte räkna av dem mot schablonintäkten för alla ISK, n. Detta hade gjort att jag inte hade fått tillbaka all utländsk källskatt. Med KF slipper jag detta.

Dock finns det några nackdelar med en KF

·        En jätte stor nackdel är att jag själv inte äger innehavet i en kapitalförsäkring utan detta ägs av försäkringsbolaget, i mitt fall Avanza pension och Nordnet pension. Dessa är förvisso helt fristående från Avanza och Nordnet och under hård bevakning av finansinspektionen men om de ändå går i konkurs så kan jag förlora kapitalet inom kapitalförsäkringen.

·        Ytterligare en nackdel är att jag inte kan flytta in eller ut värdepapper ur en KF. Jag måste sälja innehavet och flytta in/ut kontanta medel. Vill jag flytta innehavet till en annan portfölj får jag således sälja och sedan flytta ut för att sedan köpa igen. Då stämmer inte mitt anskaffningsvärde, detta går bara att ändra på Avanza om du flyttat in värdepapper till Avanza. Och flytta värdepapper från KF till KF går ju inte.

·        På Avanza och Nordnet är själva kapitalförsäkringen gratis, storbankerna tar mycket betalt.

·        Det ingår en försäkring till arvtagaren där denna får ut kapitalet plus 1 %. Denna betalar man för, i början är det extremt billigt men priset ökar desto äldre man blir. 1 miljon vid 35 år kostar årligen 8,64 kr. vid 40 år 12,6 kr, vid 50 år 35 kr, vid 60 år 89 kr. vid 65 år 159, vid 70 år 253, vid 80 år 767 = 0,07 % av en miljon kr. Detta är småpengar i det stora hela så  kan man bortse ifrån denna "nackdel". (Kan också va fördel för arvtagaren)

·        Nackdel är också att man inte kan ta ut allt kapital för än tidigast ett år efter den initiala insättningen i KF. Dock med min placeringstanke med utdelningsportföljen-Lön så spelar detta ingen roll. Jag skall ju äga fram till jag dör.

Mitt resonemang

Rent ekonomiskt för minimalt jobb och maximal lönsamhet så borde jag välja en Kapitalförsäkring för mitt utländska innehav. Men det finns en stor nackdel som talar emot detta och det är konkursrisken. Möjligtvis är jag lite över nojig här, inget svenskt försäkringsbolag som har kapitalförsäkringar har någonsin gått i konkurs. Dock har jag läst om ett som haft problem. Försäkringsbolagen har hårda regler på sig att de alltid måste ha det värde innestående i bolaget som motsvarar kundernas investeringar + en buffert. Finansinspektionen kollar dem var tredje månad.
Skulle en konkurs ändå ske så innebär detta att bolaget har mindre pengar än vad kunderna äger. Att något skulle kunna orsaka detta har jag svårt att se, känns som att det då måste handla om nått typ av brott och förskingring. Om så sker står man som kund i första led som fordringsägare att få tillbaka sina pengar, dock kommer alltid lite pengar saknas i samband med konkurs eftersom konkursen just bygger på att bolaget har mindre pengar än dess skulder. Skulle man se det helt klart utan att blanda in känslor så är nog konkursrisken att betrakta som extremt osannolik. Dock så känner jag det vore dumt att först försöka sprida riskerna på flera olika värdepapper som jag noga väljer ut för att sedan lägga allt i en och samma korg som om just det bolaget går i konkurs kan äventyra en stor del eller i värsta fall allt. Detta känns dumt och osmart även om risken är så minimal. En sak hade varit om jag sparade en mindre summa eller om jag sparade på 5-10 års sikt. Men nu kommer jag tillslut kanske ha 40-50 % av mitt totala innehav i utländska utdelare, skall jag då lägga allt detta i en kapitalförsäkring och riskera så stor del. Dessutom så kan man ju säga att om 5 år jag då har säkert inte världen gått under men nu när jag sparar på så lång sikt så är det ju svårt att veta vad som kommer hända. Alternativet hade varit att exempelvis placera hälften inom ISK och hälften inom KF, tyvärr får jag då betala 15 % i skatt på utdelningen.

Min slutsats:
Jag bestämmer mig därför för att dela upp mina utländska utdelare mellan två olika kapitalförsäkringsbolag. Hälften av mina utländska utdelare skall vara hos Avanza pension i deras KF och hälften skall ligga i KF hos Nordnet pension.
Först tänkte jag välja att ha hälften på ISK men när jag fick redan på att avräkningen av utländsk källskatt bara får ske mot just det ISK där de utländska utdelarna ligger så inser jag att jag inte kommer kunna få tillbaka all källskatt. I bästa fall hade jag kunnat se det som att detta ISK-konto hade blivit helt fritt från avgift. Trodde först att jag fick räkna av den utländska källskatten mot schablonskatten summerat för samtliga mina ISK-konton och då hade jag fått tillbaka all källskatt.
Genom detta val så slipper jag fixa med avdrag på deklarationen, jag kommer alltid få tillbaka så mycket källskatt som går utan att jag själv behöver bry mig om det och samtidigt minskas inte avdraget om jag tar banklån vilket jag kommer ta i framtiden. Desutom kan jag flytta utomlands utan att KF påverkas. Har jag ISK så blir jag av med denna om jag flyttar utomlands, då måste jag betala 30 % skatt på utdelningarna.
Vidare så har jag riskbegränsat mig genom att dela upp det på två bolag. Båda går omöjligt i konkurs. Skulle det vara så att ett skulle gå i konkurs så lär jag ju ändå få ut minst 60-70 % av mitt kapital.

tisdag 29 december 2015

Därför gillar jag utdelande ETF;er

Ni som har varit uppmärksamma har säkert märkt att jag har stor andel ETF; er i min portfölj. Jag tänkte därför förklara lite varför, hur jag tänker och vilka fördelar respektive nackdelar jag ser.

Först och främst tänkte jag kort berätta vad en ETF är.
ETF är en förkortning och står för exchange-traded fund, på svenska översätts det till börs handlad fond. Allt som oftast så följer ETF;en ett index med flera underliggande värdepapper. Denna typ av "fond" är mycket populär i USA och står för en betydande del av värdepappershandeln där. I Sverige har det inte riktigt slagit igenom fullt ut än utan är fortfarande i tillväxtfas. Utbudet är mycket begränsat framförallt vad det gäller utdelande ETF; er som följer Svenska index. Så vitt jag vet finns det bara en utdelande ETF som följer ett svenskt index som är utgiven på stockholmsbörsen och detta är xact omxsb utd och utges av handelsbanken. Sen har deutsche bank även några ETF, er utgivna på stockholmsbörsen men även om de handlas i SEK så har de Euro som underliggande valuta och i de fall du får utdelning från dem så får du denna först i Euro innan den växlas om till SEK. Detta utsätter då dig för en valuta risk där din utdelning krymper ifall euron tappar i värde mot kronan. Jag hoppas verkligen att detta kommer igång mer i Sverige för jag gillar skarpt iden med ETF, er.

Fördelarna så som jag ser det är att du får en vanlig fonds riskspridning via flera värdepapper samtidigt som du får en Akties snabba handel. När du handlar med vanliga fonder är det ofta en seg process, där det kan ta upp till ett par veckor innan hela affären är klar i de fall du byter från en fond till en annan. Ofta är bankerna sega med att upprätta notor och ofta tar det flera dagar innan pengarna kommer in på kontot efter ett sälj. Jag som varit ganska aktiv har ständigt retat mig på att så fort jag gör några förändringar i portföljen så skall det ta flera dagar innan allt är klart och innan jag har notorna på det. Med en ETF så går det snabbt, de prissätts löpande på samma sätt som en aktie, du har bra insyn och kan se orderdjup osv. Nackdelen är väl att du får betala courtage vid köp men nu mera så har Avanza och Nordnet pressat priserna bra så du kan handla till mycket bra minimicourtage. Lägsta courtage hos Nordnet är 9 kr (för utländska värdepapper) om jag minns rätt och 1 kr på Avanza.

Fler fördelar jämfört med vanliga fonder är att förvaltningsavgiften är betydligt lägre för ETF;er än för vanliga fonder. Låt jämföra följande:

Swedbank Robur globalfond, förvaltningsavgift 1,25 %   
Xact omxsb, förvaltningsavgift 0,15 %

Ofta är det således ur ett avgiftsperspektiv ett bra val att välja en ETF framför en fond. Dock går det ju att helt komma bort från denna avgift om man väljer egna aktier. Men så som jag ser det så vill jag komma bort ifrån bolagsrisken så mycket som möjligt. Med detta menar jag att jag vill komma bort från risken att jag väljer fel branch och fel bolag och att bolaget i framtiden går i konkurs. Genom att jag väljer exempelvis Global s superdividend ETF så har jag spridit mina pengar bland 100 olika bolag inom olika branscher och olika regioner i världen. Nu har jag i princip helt och hållet eliminerat bolagsrisken, bransch risken och regionsrisken. Kvar har jag marknadsrisken och denna går ju aldrig riktigt att komma ifrån.

Att uppnå denna riskspridning genom att själv välja enskilda aktier skulle kräva extremt mycket jobb och tid. Tid som jag hellre lägger på mina fritidsintressen. Dessutom skulle det bli extremt dyrt i courtagekostnader om du skall köpa 100 bolag sprida över hela världen, då är en kostnad på en halv procent godtagbar för en ETF.

Vidare så är även fördelen att ETF,erna följer ett index som löpande anpassas efter vad som är bestämt. Tag till exempel Global superdividend ETF, denna följer indexet: Solactive global SuperDividend. Som nämnt tidigare följer detta index de 100 bolag i världen som har högst direktavkastning. Skulle det vara så att ett bolag ställer in sin utdelning eller sänker sin utdelning så kommer detta bolag efter en tid plockas bort från indexet vilket innebär att du ständigt kommer ha de 100 bolag i världen som ger högst direktavkastning. Tack vare att bolag som sänker eller tar bort sin utdelning tas bort ur index kommer detta även indirekt göra att du inte kommer få några konkurser i ETF,ens innehav för att när en sådan väl är på gång jag då bör bolaget ha plockats bort ur indexet långt innan. Skulle det ändå hända att ett bolag går i konkurs så har ETF 100 bolag jämnt viktade så det blir då endast en obetydlig sänkning av kursen i ETF, en. Att uppnå allt detta genom att själv placera i aktier skulle vara mycket svårt och tidskrävande, därför tycker jag att fördelarna talar för ETF,er även om jag får betala en liten avgift för dem.
Sen har jag i tidig ålder gjort några tabbar på aktier där jag åkt på konkurser vilket gör att jag inte riktigt gillar att köpa enskilda aktier. Förvisso köpte jag då tre förhoppningsbolag, Cellpoint, Lign multiwood och hydropulsor. Nu inser jag verkligen vilka högriskaktier detta var men tyvärr gjorde man inte det som 18 åring så där blev jag av med 90 % av min portfölj. Nu skulle jag aldrig köpa sådana bolag utan jag kommer bara välja bolag på large cap listorna så att detta skulle hända igen är högst osannolikt. Dessutom har man lärt sig att inte lägga alla ägg i samma korg men ändå så har man detta i bakhuvudet. Men oavsett hur det är med detta så skapar det extra jobb med att äga aktier, vilket är något jag vill komma bort ifrån. Det blir mer att hålla koll på, nyemissioner etc att ta ställning till osv. Dessutom kommer jag vara som mest aktiv i min handel när det skakar på världens börser. När alla andra flyr marknaden kommer jag köpa, detta för att öka på min yield on cost när kurserna rasat. Väljer jag under nästa finanskris att fylla på mycket i en enskild aktie har jag alltid en risk att just detta bolag senare går i konkurs. Har jag en fysisk ETF så slipper jag denna risk. Då kan jag passa på att köpa fler andelar när kursen rasat utan att jag för den delen riskerar att sätta mer i ett enskilt bolag som sedan kanske skulle kunna gå i konkurs.

Som exempel vill jag visa Global x superincome preffered ETF. Under perioden: 9 juli 2007 till 6 mars 2009 tappade denna hela 65 % i USD mätt, i svenska kronor säkert mer. Nu kommer det fina hade jag köpt 20 nov 2008 så hade en andel kostat 4,65 USD. Jag har sen sammanräknat all utdelning jag hade fått per andel under 2009 och detta hade varit 2,88 USD. Detta innebär en yield on cost på 62 %. DVS hade jag detta datum köpt för x summa så hade jag via utdelningen fått en tillväxt på satsat kapital detta året på hela 62 %. Nu är det säkert svårt att lyckas köpa på botten för att få absolut lägsta pris men jag kommer eftersträva att öka på min yield on cost när det är turbulent på börsen. Då vill jag säkert veta att jag kan pumpa in mycket pengar i ett värdepapper utan att riskera att detta går i konkurs. Därför passar det sig bättre med ETF; er för min del an enskilda aktier.

Fler fördelar som jag ser med amerikanska ETF.er jämfört med att köpa svenska Aktier är att många ETF;er delar ut pengar rätt in på ditt bankkonto en gång varje månad. Dessa pengar kan du sedan använda till konsumtion eller till återinvestering. Väljer man svenska aktier så i 90 % av fallen så delar de bara ut 1 gång om året och då ofta på våren. genom att äga Amerikanska utdelande ETF;er får du ett bättre kassaflöde som kan återinvesteras när bra läge på börsen uppstår. Väljer du svenska aktier så får du utdelningen på våren och vem vet vad börsen står i då, ofta brukar den gå upp i början av året för att sedan backa under sommaren. Bättre är att löpande ha pengar tillgängliga så att du kan köpa när bra lägen uppstår.

Sen så kan jag via de ETF,er jag har i portföljen uppnå en mycket hög direktavkastning till en förhållandevis låg risk. I skrivande stund går det att köpa dessa ETF,er och få en direktavkastning på över 7 % per år. Skall du uppnå detta via Svenska Aktier så först är utbudet mycket begränsat i denna utdelningsnivå, det kommer vara svårt att hitta tillräckligt många bolag för att få en risknivå som motsvarar ETF,en. Utan att ha gjort någon efterforskning så kan jag nog hyffsat säkert ändå påstå att det skulle vara omöjligt att hitta 50-100 bolag i Sverige som sammanräknat kan ge mig en direktavkastning på över 7 %. Vi är ett litet land och det finns helt enkelt inte tillräckligt med bolag för att uppnå detta. Du hade då fått köpa ett fåtal bolag, tex SAS preferensaktie och liknande men då snackar vi väldigt hög risk istället, så även har vinner ETF,er för mig.

Sen finns det några nackdelar med utländska ETF,er en av dem är att när du handlar så får du en valutaväxlingsavgift, hos Avanza ligger denna på 0,25 % av växlat belopp. Om du sedan får utdelning så får du denna i USD och då växlas det om till SEK innan du får pengarna på ditt konto, då får då återigen betala 0,25 % i växlingsavgift, nu på utdelningen. Likaså får du betala växlingsavgift igen den dagen då du säljer den utländska ETF;n. För min del så vist det är surt men denna nackdel vägs ändå upp av att jag kan få så pass mycket mer i utdelning i USA till en lägre risk än vad jag skulle kunna få i Sverige. På en miljon så får du lägga 2500 i växlingsavgift åt enda hållet och 2500 i växlingsavgift åt andra hållet så totalt sett blir det 5000. Klart att det är surt om man skulle flytta pengar fram och tillbaka ofta, då är det ju ohållbart men för min del växlar jag in en gång, äger placeringen reste av livet och sen påverkas jag bara av att min utdelning får en växlingsavgift. Med anledning av detta var jag just nu i kontakt med Avanza och de meddelar att man kan öppna ett valutaväxlingskonto där man själv kan växla valutan när man känner för det. I detta fall kan man få en lägre spread, (en lägre valutaväxlingsavgift.) Beroende på vilka valutor som växlas så kan du få en växlingsavgift på 0,15-0,25 % av växlat belopp. Sen blir ju det svåra att avgöra när du skall växla till SEK, när är mest lönsamt? Kommer dollarn gå upp eller ner? det är ju ingen som vet. Visst kan man ha tur och växla när dollarn gått upp men samtidigt så kan man ha otur åt andra hållet så det kanske ändå är bättre att inte ha ett valutaväxlingskonto utan låta Avanza löpande varje gång utdelningen kommer växla in, då får du ju ett snitt som kanske blir mer gynnsamt. Uppdatering 2016-03-08: vid telesamtal med Avanza berättade de att valutaväxlingskonto kan man bara ha kopplat till ett traditionellt värdepapperskonto. DVS det går inte att ha det kopplat till ISK eller Kapitalförsäkring. För min del så har jag alla utländska utdelare på KF så därför faller hela denna iden bort för min del.

Nackdel nummer två är att du får betala en utländsk källskatt på utdelningen i de fall det gäller utländska utdelande värdepapper. i 90 % av fallen ligger denna på 15 %. Har du ETF; en på ett VP-konto i Sverige så tar även Sverige ut skatt på 15 % i detta fall. Då har du bara 70% kvar av din utdelning. Dock går detta att komma bortifrån genom att du för dina utländska innehav väljer en Kapitalförsäkring. Jag rekommenderar att du väljer en kapitalförsäkring hos Avanza eller Nordnet då de inte tar någon avgift för det. Våra storbanker tar dyra pengar för detta så undvik KF hos dem. Vidare så kommer Avanza och Nordnet att begära tillbaka den utländska källskatten åt dig om du har en KF. Flera storbanker gör inte detta. Visserligen så kan det ta upp mot två år att få tillbaka den utländska källskatten men du behöver själv inte bry dig om att ansöka om att få skatten tillbaka, detta gör Avanza och Nordnet automatiskt åt dig. Enligt telefonsamtal så meddelar Avanza att de än så länge, så har de alltid lyckats få tillbaka all erlagt källskatt åt sina KF kunder.

Ett annat alternativ är att ha de utländska utdelarna på ett ISK men då får du själv i samband med deklarationen begära tillbaka den utländska källskatten. Denna räknas då av mot schablonintäkten för investeringssparkontot och du kan aldrig få tillbaka mer utländsk källskatt än vad du får betala i skatt på investeringssparkontot där dina utländska utdelare ligger. Således får du aldrig tillbaka hela den utländska källskatten utan i bästa fall kan du betrakta det som att du slipper betala någon avgift för investeringssparkontot. Detta gör att jag har valt KF för mina utländska utdelare. Så även om det först kan tyckas vara en nackdel med den utländska källskatten så får man tillbaka den i slutändan genom att Avanza sätter in den på ditt  KF-konto.

Ytterligare en nackdel är att du får en valutarisk genom att köpa utländska utdelande värdepapper. Nu i mitt fall är jag medveten om att jag går in med en hög dollarkurs vilket kommer påverka utvecklingen framöver. Men samtidigt om jag skall vänta på att dollarkursen ligger på 6 kr igen jag då lär jag få vänta 5-10 år minst, så det går inte riktigt att tajma detta. Mycket av denna risk kommer jag ändå bort ifrån genom att jag är så långsiktig. Jag siktar på att äga livet ut så egentligen gör det inte någon om dollarn någon år skulle rasa med 40 %. Så länge jag inte säljer så har jag inte gjort någon förlust. Det som påverkas är dock min utdelning, skulle dollarna rasa med 40 %  får jag ju 40 % lägre utdelning. Men när jag väljer placeringar i USA så ser jag alltid till att jag har marginal för detta. Kan jag välja värdepapper med en direktavkastning på 7 % och dollarn rasar 40 % så har jag  fortfarande en direktavkastning i SEK på 4,2 % vilket är helt okey. Därför väljer jag bara sådana ETF, er som ger mig denna marginal.

Så för min del letar jag ETF, er i USA som ger högre utdelning så att jag karar ett dollarfall. I Sverige där jag framförallt kommer sikta in mig på att äga aktier så kommer jag därför ha råd med att välja bolag med lite lägre direktavkastning, vilket i många fall också ger mig mer trygga och stabila bolag.

Summa summarum är i alla fall att för mig med den strategi och placeringshistorik som jag har så tycker jag att ETF,er passar mig bättre än Aktieplaceringar. Hade det funnits fler bra ETF;er i Sverige och Europa så hade jag nog helt valt bort att själv direkt äga aktiebolag. Nu finns det inte så då får man anpassa sig.

Jag vill också vara tydlig med att jag till 90 % enbart kommer välja fysiska ETF; er. i USA är nästan alla ETF; er som ges ut fysiska pga annan lagstiftning. Att en ETF är fysisk innebär att den äger sina underliggande värdepapper i vekligenheten viket gör att det inte spelar någon roll ifall utgivaren av ETF; en inte går i konkurs. Mina pengar är ändå säkra. I Europa ser ut på ett annat sätt, här är det nästan bara Syntetiska ETF; er och dessa har en motpartsrisk. Detta innebär att om utgivande bank skulle gå i konkurs så kan en del av dina pengar brinna inne. En syntetisk ETF består av Swap-kontrakt och derivat och ofta har banken säkrat dem till 90 %. Vilket innebär att om banken går i konkurs så kan 10 % av pengarna brinna inne. Dock så kan det bli mer i förlust än så, för vid det tillfället banken går i konkurs så skall det finnas motsvarande säkerheter hos banken till 90 % men om det vid tillfället för bankens konkurs är så att ETF, en har rasat tex 30 % under ditt inköpsvärde så vad du då är garanterad är 90 % av det värdet. Så din förlust kan om du har otur bli större än 10 % ifall  banken går i konkurs. Dessutom så den säkerhet som banken håller kan få ligga i vad som helst. ETF; en kanske investerar i ex Sveriges 10 högst avkastande preferensaktier men säkerheten banken sätter upp ligger i exempelvis aktier i USA. Allt detta känns onödigt krångligt och det känns verkligen som gjort för att det skulle kunna bli problem vid en konkurs så därför ogillar jag skarpt Syntetiska ETF; er.

Med fysiska ETF;er är det inget tjafs, de äger sitt underliggande innehav och den utdelning du får kommer från utdelningen ifrån de bolag som ingår i ETF;en. Skulle banken gå i konkurs så har deras pengar ingenting att göra med värdepappren som ligger i ETF, en.

Sen måste jag väl ändå säga att om man väljer exempelvis ETF; er från exempelvis deutsche bank som är en av Europas största banker så lär ju sannolikheten för en konkurs vara extremt liten. Dessutom brukar deutsche bank har hårdare krav på säkerhetsnivån i deras ETF; er än vad som krävs av dem. Men ändå, jag vill kunna förstå exakt vad jag köper. Jag vill inte ha massa tjafs och hitte på produkter som kan krångla så jag kommer endast i undantagsfall välja ETF; er som är syntetiska och då med en begränsad summa. I dagslägen är alla EFT;er jag har fysiska.

måndag 28 december 2015

Låt pengarna jobba åt dig

Vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi där det mesta går ut på att tjäna pengar för att konsumera på än det ena och än det andra. många gånger på saker som vi egentligen inte ens behöver. Alla vill tjäna så mycket som möjligt och företag försöker skapa behov hos dig för att du ska köpa deras produkter.





Det som många gånger har slagit mig är hur kan det vara så att alla människor i vårat moderna samhälle måste jobba 40 timmar i veckan för att få pengar att överleva för, med den teknik som vi har uppfunnit borde vi inte behöva jobba mer än några timmar per dag för att överleva. Kollar man på stammar som lever ute i Amazonas så "jobbar" de i snitt 3-4 timmar per dag för att få mat på bordet. Då med all den teknik vi har så är det ju högst förvånande att vi skall behöva jobba dubbelt så mycket som dem bara för att överleva.

För min egen del så kan jag tänka mig att jag hade varit lyckligare som person om jag levt som jägare i en stam ute i Amazonas helt utan det moderna samhällets krav. Nu bor jag dock i ett land där marknadsekonomi och kapitalism styr, säkert finns det bättre system som är mer rättvisa och som gör folk lyckligare men under min livstid så lär inte detta system ändras så vad man kan göra då är istället att anpassa sig efter systemet och försöka utnyttja dess fördelar istället för att falla offer för dess nackdelar.

För mig handlar det om att göra mig själv så oberoende som möjligt av aktivt lönearbete och istället låta mina pengar jobba åt mig. Istället för att jag hela tiden skall producera tjänster eller produkter för att få en inkomst vill jag verka mot att mina pengar jobbar åt mig. Jag vill kunna ta ett par veckor i Thailand och ändå veta att pengarna rullar in. För min egen del så har jag aldrig känt mig lockad av att göra karriär och tjäna extremt mycket pengar för allt som oftast har detta ett pris i form av tid. Visst hade jag velat så hade jag säkert kunnat utbilda mig och bli VD men det kommer knappast räcka med 40 timmars arbetsvecka och vad skall jag med så mycket pengar till om jag inte har någon tid att spendera dem på?

Jag har ofta haft svårt att känna mening i livet att jobba måndag till fredag, supa ner sig på lördagen och ligga bakfull på söndagen för att återigen gå till jobbet på måndag där denna process upprepas år in och år ut. Jag har behövt få ut något mer av livet för att känna mening, jag har behövt göra några längre resor, hitta på lite aktiviteter på min fritid så som tex klättring och fallskärmshoppning. Jag har också känt att jag bara velat ha tid att leva, att bara existera utan att ha några krav på mig. Sen kan jag förvisso avundas de individer som redan i skolan visste vad de ville göra, utbildade sig till detta och sedan jobbat med detta hela sitt liv. Dessa individer är ju perfekt anpassade för systemet, det är ju bara att gratulera, tyvärr är jag själv inte där. Att vara förnöjsam över sin situation lär vara den bästa försäkringen du kan få för att må bra och få leva ett friskt liv. För min egen del har jag dock haft svårt att känna mig nöjd med vardagen utan inslag av egen tid, fritidsintressen och resor i mellan åt. Tankar som dessa har fått mig att sträva mot att på något sätt få mer tid över till "mitt eget liv", jag vill inte sälja 40 h resten av mitt liv till en arbetsgivare som i bästa fall kommer tacka mig med en klocka när jag går i pension. Dessutom vem vet, kommer jag ens leva tills jag blir pensionär. Nä jag har istället velat göra små minipensioner under livets gång genom att jag åkt i väg på några längre resor där jag äger min egen tid helt fullt ut. De här resorna har krävt mycket jobb, slit och framförallt väldigt många dagliga prioriteringar på saker jag avståt för att istället spara pengarna till resan. Visst går det att göra så här, jobba några år och sedan åka till Thailand en tid och sedan hem igen för att jobba i hop nya pengar men i den bästa av världar hade det ju varit bättre om dina pengar löpande jobbade åt dig så att de gör din egen arbetsinsats onödig.

För min egen del tänker jag så här.
Jag vill äga min tid, jag vill inte ge bort 40 h per dag i resten av mitt liv till en arbetsgivare bara för att jag skall få mat på bordet. Jag vill ha mer makt i mitt liv genom att jag kan bestämma hur mycket jag vill jobba och med vad. Jag vill kunna bestämma vart i världen jag vill bo och Jag vill inte känna att arbetsgivaren sitter i en maktposition att säga upp mig och sätta mig i personlig konkurs om det skulle vara så att vi blir oense. Jag vill få mer tid över till att ägna mig åt saker jag älskar, saker som får mig att må bra och jag vill även ha mer tid över att umgås med människor jag tycker om.

Jag strävar inte efter att leva ett skrytliv där jag köper massa onödiga statusprylar. Jag strävar inte efter att bli miljardär och ha obegränsat med pengar. Nä jag är nöjd med ett sparsamt liv, ett enkelt liv men däremot vill jag äga min egen tid, det är lyx om något för mig.

Vidare så tänker jag även som så att jag hellre sparar kakan än äter upp den. Visst vore det fantastiskt kul att blåsa 100 000 kr, köpa allt man vill och resa men sen är pengarna slut. För min del så sparar jag hellre detta frö för att plantera på börsen. I början kommer trädet växt långsamt men med tiden så växer det allt snabbare och efter något år så kommer även frukten. Visst jag kan hugga ner trädet och sälja virket men då är framtida kassaflöden förstörda. Nej, hellre skördar jag frukten varje år. Vårdar jag trädet kommer jag säkerligen ha det resten av livet och desto större trädet blir desto mer frukt får jag för varje år.

Så för mig är det lätt, jag sparar hellre mina 100 000 och sätter dessa i ett utdelande värdepapper. I skrivande stund kan jag välja flera ETF:er som årligen delar ut 6-7% i direktavkastning, detta ger mig varje år 6000-7000 kr vilket ger mig 1-2 veckor i Thailand varje år, och detta i resten av mitt liv.

För mig är det ett lätt val, vad väljer du? Nedan kan du se vad mitt val resulterat i.

Med detta inlägg hoppas jag kunna inspirera några att få igång en utdelningsportfölj för att på sikt bli mer ekonomiskt fria. Små dagliga bort prioriteringar på saker du egentligen inte behöver och sparande av dessa pengar kommer i framtiden kunna ge dig glädje tillbaka flera gånger om.





















lördag 26 december 2015

XACT OMXSB Utd

Kategori: Utdelande sverige indexfond

Fonden är en passiv börshandlad indexfond och har som mål att följa utvecklingen i indexet OMXSB så nära som möjligt. Indexet speglar företrädesvis de största och mest omsatta aktierna på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen) och består av 80-100 bolag. Indexet kommer att efterbildas genom fysisk replikering.

Utdelning
Fonden lämnar en rörlig utdelning. Detta sker under perioden april-juni månad varje år. I normal fallet betalas Utdelningen ut under juni månad. Målsättningen är att årligen dela ut mellan 3 och 4 % av andelens värde vid tidpunkten för fondbolagets beslut om utdelning. Fondbolaget kan också, om det ligger i andelsägarnas intressen, besluta att det under året ska ske extrautdelning.

Den här fonden tillhör risk kategori 6 av 7
Förvaltningsavgift: 0,15 %
Över tid skall det gå att få ökad yield on cost i xact omxsb

Sämsta period är under finanskrisen. Perioden 2007-05-31 till 2009-01-30 föll kursen från 416 SEK till 180 SEK = - 56,74 %. Trotts detta kom utdelningen även dessa år och var dessutom extra stor år 2008.

Om jag köpt 2005-01-03 till dåvarande kurs 226,3 SEK hade min yield on cost varit:

2007: 4,5%.                         2008:12,6 %                        2009: 5,3 %  

Utdelning per andel dessa år samt utdelningstillväxt.

2007: 10,25                         Utdelningstillväxt mot året innan:   + 34,9 %
2008: 28,5                           Utdelningstillväxt mot året innan:   + 178,5 %
2009: 12,5                             Utdelningstillväxt mot året innan:  – 57,7 %

Slutsats: trotts nedgången så hade jag fått min utdelning även under finanskrisen och den hade varit helt okey, 2008 till och med jätte bra.
Utdelningshistorik så som den sett ut om jag köpt 2005-01-03 till dåvarande kurs 226,3
År
Utdelning per andel
Yield on cost i %
Utdelnings-tillväxt i %
2005
5
2,2
2006
7,6
3,4
+52,3
2007
10,25
4,5
+34,9
2008
28,5
12,6
+178,5
2009
12,05
5,3
-57,7
2010
18,01
8
+49,4
2011
13,90
6,1
-22,7
2012
14,43
6,4
+3,74
2013
13
5,7
-9,9
2014
15,10
6,7
+16,2
2015
17,65
7,8
+16,8

Även om det har varit upp och ner med yield on cost vissa år så ses det tydligt att det går att uppnå en ökad yield on cost över tid i xact omxsb. snittet ovan har varit 6,24% per år i yield on cost.

Uppgifter över utdelning hittas i Handelsbankens fonder – årsberättelse.
Gå in på Xact internet sida, välj fonden omxsb –utd. Leta upp årsberättelsen.
Utdelning de senaste åren finns på morningstar.com. Där visas även utdelning aktuellt år.


Länk till ETF- utgivaren

Köp via Avanza

Portföljkrav

Portföljkrav generellt
Större delen av portföljen skall bestå av stora stabila bolag, bolag vars produkter alltid kommer efterfrågas. Jag vill gärna se att bolaget har funnits under minst 20 år men kan i undantagsfall tänka mig kortare existens på enskilda bolag. Bolagen skall ha en låg risk för likvidation.

Fokus ligger på utdelning och utdelningstillväxt, minst 65 % av portföljen skall historiskt ha gett en utdelningstillväxt. Hittar man bolag med bra utdelningstillväxt så kommer detta för eller senare även ge kursuppgång vilket blir en bonus.

Endast i undantagsfall kan jag tänka mig gå in på en direktavkastning under 3 %. I sådana fall vill jag ha en högre förväntat utdelningstillväxt.

För att få upp den totala direktavkastningen kommer jag välja några placeringar med högre direktavkastning nu, detta blir då  tyvärr till priset av framtida kurstillväxt och utdelningstillväxt.  

Jag kommer inte aktivt försöka överprestera genom att gå ur och in på börsen utan jag kommer alltid vara fullinvesterad oavsett bull eller bear trend. Jag har som mål att vara en mycket långsiktig ägare och siktar på att äga innehaven livet ut. Dock kommer det troligt bli så att man byter ut något bolag under livets gång men målsättningen är att äga livet ut. 

Går portföljen ner i värde kommer jag sitta lugnt i båten, faktum är att jag kommer vara som mest aktiv och handla mer när börsen väl är i Bear market eller får kraftigare rekyler under bullmarket.

Jag skall välja Fysiska ETF: er, endast i undantagstillfall får ETF: en vara syntetisk, viktigt är då att inte för stor andel placeras här.

Långsiktigt siktar jag på att använda 70 % av årlig utdelningen till levnadskostnader. 30 % kommer återinvesteras, lämpligtvis låter jag detta släpa efter ett år.

Varje år bör jag sammanställa hur mkt utdelning jag fått, direktavkastningen, yield on cost samt utdelningstillväxten för att jämföra och se utvecklingen över tiden.
       
I USA finns det ett stort utbud av ETF;er medans det i Europa/Sverige är betydligt sämre. Därtill finns det inga bra sidor för att jämföra ETF;er i Europa. Sen tycker jag generellt att kvaliteten är lägre på europeiska etf,er, många har inget utdelningsfokus och de få som har ger endast ut en mycket liten del i utdelning. Därtill är väldigt många europeiska etf,er syntetiska vilket jag skarpt ogillar på grund av motpartsrisken. Alltså är USA marknaden för ETF, er att föredra framför Sverige och Europa.

I nuläget står S&P500 på al time high samtidigt som dollarn står i historiskt höga 8,53 %. Detta gör att jag endast vill placera en mycket liten del i USA. Jag har bestämt att 15 % av portföljen skall bestå av ETF;er och på grund av ovan resonemang kommer de flesta av dessa väljas på den amerikanska börsen. Därav blir följden att det inte blir något utrymme över för att placera i amerikanska aktiebolag. Således kommer jag istället fokusera aktiedelen av portföljen på främst Sverige men även Europa.


Krav för att välja en placering i USA (ETF/Aktie)
Värdepappret skall inte ha några inställda utdelningar. 

Om det gäller ETF;er så skall dessa uteslutande vara fysiskt replikerade. De skall uteslutande vara utdelande.

Utdelningsnivån skall ha varit någorlunda konstant även under oroliga tider.

Jag gör för USA avkall på utdelningstillväxt och fokuserar istället på hög utdelning från start. När jag går in i placeringen skall den ge minst 6 % i utdelning. se resonemang nedan.

Resonemanget är att dollarn nu står i historiskt höga 8,53 SEK och jag vill ha marginal för att USD/SEK kursen skall kunna gå ner mycket och att jag ändå skall få en acceptabel utdelningsnivå mätt i svenska kronor. Jag räknar med att dollarn kommer gå ner med 40 % i värde mot kronan. Skulle så ske kommer mina utdelningar i svenska kronor mätt bli 40 % lägre. Därför bör jag ha en hög utdelning från början i USA för att täcka upp för ett framtida dollarfall. Har jag 7-10 % utdelning från början och dollarn gå ner med 40 % så får jag ändå ut 4,2-6 %, vilket är helt ok.

Ytterligare ett resonemang till att jag fokuserar på hög utdelning i USA är att jag kommer åt ett stort utbud av ETF;er där jag kan få en hög utdelning till en relativt låg risk. Detta innebär att jag slipper välja enskilda bolag i Sverige/Europa med hög utdelning och således hög bolagsrisk, istället kan jag fokusera på stabila bolag med en mer medelmåttig utdelning och trotts detta så får jag en bra direktavkastning i hela portföljen då USA placeringarna kompenserar upp med hög utdelning.


Krav ETF;er på annan marknad än USA
ETF,en skall inte ha några inställda utdelningar. 

Köper bara fysiskt replikerade ETF;er men då den europeiska marknaden främst består av syntetisk replikering får jag motvilligt acceptera att någon enstaka ETF kan komma att bli syntetisk. 

Utdelningsnivån skall ha varit någorlunda konstant även under oroliga tider.


Preferensaktier krav
Till största del skall jag välja svenska bolag

Bolagen skall vara stora och stabila med låg risk för konkurs

Framförallt skall jag välja fastighetsbolag men till mindre del kan även andra bolag vara okey. Dessa fastighetsbolag bör ha  förvaltning av privatbostäder som huvudverksamhet men en del kommersiella lokaler är okey.

Jag bör inte investera bolag som huvudsakligen ägnar sig åt Fastighetsutveckling, dvs bolag vars huvudsakliga mål inte är att förvalta fastigheter utan vars mål istället är att göra snabba affärer i syfte att göra försäljningsvinster på fastigheter de bara äger under kortare tid.

Jag bör inte välja bolag med absolut högst direktavkastning då detta talar för att det är hög risk i bolaget

Jag skall inte köpa preferensaktier vars nuvarande kurs ligger över inlösenskursen, helst skall inlösnings stegen vara stigande.

Direktavkastningen skall vara på minst 6 % när jag inleder placeringen


Aktier krav
Till största del skall jag välja svenska bolag

Största delen skall bestå av stora stabila bolag men lång historik och låg risk för likvidation vars produkter/tjänster alltid kommer efterfrågas. Fokus är utdelning och utdelningstillväxt och troligtvis kommer dessa bolag inte vara några kursraketer utan de kommer vara tågiga kassakor som sakteligen tuffar på. Dock kan jag acceptera att äga 1-2  mindre bolag med högre förväntad tillväxt för att på så vis kunna skapa lite mervärde i portföljen. (Då menar jag inte rena förhoppningsbolag, utan de skall ändå vara relativt stora med ett bra kassaflöde)

De bolag jag väljer skall ha sådan verksamhet som alltid kommer behövas/efterfrågas.

En del av bolagen bör vara sådana som inte påverkas så mycket av konjunkturen.

Bolaget skall i ordinarie utdelning ge helst ge minst 4 % i direktavkastning men kan tänka mig något lägre om utdelningstillväxten kompenserar upp för detta. Endast i undantagsfall köper jag ett bolag vars direktavkastning ligger under 3 %. Då skall det finns en förhoppning om bra kurstillväxt och utdelningstillväxt. 

Köper inga bolag som de senaste 10 åren ställt in sin utdelning.

För att minska konkursrisken bör jag ha en stor andel investmentbolag, någon av de Svenska storbankerna minskar också likvidationsrisken då de är systemviktiga.

Jag bör välja bolag inom olika branscher för att minska bransch risken.

Bolag med väldigt hög direktavkastning bör undvikas då detta talar för att det är en högre risk än andra bolag. Skulle det vara så att direktavkastningen är väldigt hög på grund av ett kraftigt börsfall så kan jag bortse från detta för då har ju direktavkastningen generellt ökat för börsens "samtliga" bolag. 

Större mängden bolag skall ge utdelningstillväxt och kurstillväxt vilket kommer ge en medelmåttig direktavkastning från start. Kommer dock välja några få bolag med hög utdelning från start, och dessa kommer då troligtvis inte ge någon vidare utdelningstillväxt