måndag 27 november 2017

Aktiebelåning, få koll på dina risker med denna kalkylator

Att belåna sin aktieportfölj medför som de flesta förstår vissa risker. Skall man belåna sin aktieportfölj så bör man ha många värdepapper som ger ett belåningsvärde. Desto fler värdepapper du har som ger ett belåningsvärde desto lägre risk i din belåning har du.

För min del så har jag valt att dela upp mina värdepapper i två portföljer, en ISK med svenska innehav och en kapitalförsäkring med utländska. Detta gjorde jag för att kunna få tillbaka den utländska källskatten som dras från aktier registrerade utomlands. Anledningen att jag inte satte allt på kapitalförsäkringen är för att man i detta fall inte själv äger sina värdepapper. Rent teoretiskt skulle försäkringsbolaget som ger ut kapitalförsäkringen kunna gå i konkurs och då riskerar du att förlora en del av ditt kapital.

Denna risk lär vara extremt liten då det gäller Avanza pension och Nordnet pension men i teorin så skulle det kunna hända. Därför har jag bara placerat mina utländska aktier i en kapitalförsäkring och således behållit min svenska innehav på ISK. När detta beslut togs så visste jag inte att jag senare skulle ha belåning, hade jag veta det så kanske jag hade agerat annorlunda. Nackdelen med belåning på två separata portföljer är att du har färre innehav per portfölj och således utsätter du dig för en större risk för överbelåning om enskilda innehav skulle backa väldigt mycket. Dessutom om du bara har utländska aktier på en portfölj och samtidigt har belåning där så utsätter du dig också för en valutarisk som i värsta fall skulle kunna sänka ditt belåningsvärde mycket. (vilket kan resultera i överbelåning och tvångsförsäljning)

Något som jag funderat på en tid är hur belåningssituationen i den utländska portföljen förändras när kurs och valutafall båda två är med och påverkar. I den svenska belånade portföljen så utsätter du dig enbart för risken med kursfall i de enskilda aktierna men när det gäller den utländska portföljen så får du dubbel risk. Här utsätts du dels för en kursrisk i respektive värdepapper men samtidigt så utsätter du dig också för en valutarisk. Faller valutan mot kronan samtidigt som aktiekursen faller så kan du nå gränsen för överbelåning snabbare än vad du tror. Dessutom så är du extra känslig då inte alla utländska aktier hos Avanza ger belåningsvärde. (om du har Avanza, Nordnet har andra regler och fler utländska värdepapper ger belåningsvärde)

Jag har därför konstruerat en kalkylator där du kan kontrollera hur din risk för överbelåning ser ut. Kalkylatorn tar hänsyn till aktiekurs och valutakurs. Efter att ha laborerat lite hit och dit kan jag konstatera att min KF idag kan klara - 70 % kursfall i aktierna och 30% valutafall mot SEK innan jag blir överbelånad. På samma sätt har jag också konstaterat att jag kan klara ett kursfall på 50% och en valutaförsvagning på 50 %.

Jag har laddat upp kalkylatorn på sidan Aktieverktyg i exell. ( funkar inte länken så finner ni denna sida längst upp till höger på bloggens förstasida). Här finns flera verktyg bland annat för att jämföra Aktie A & B, kolla utdelningstillväxt, kolla CAGR, räkna ut fondavgift över tid med mera. Kalkylatorn jag nu pratar om ligger just nu övers på sidan med texten:

Kolla hur mycket din belånade portfölj med utländska värdepapper kan backa innan överbelåning sker.

Nedan är en skärmdump över kalkylatorn. Längst ner på sidan till vänster finn en liten hjälptext. Dessutom finns röda pillar lite var stans som gömmer kommentarer som visar hur du skall använda kalkylatorn.

OBS har skrivskyddat den så för att själv kunna redigera och lägga in egna uppgifter och värdepapper så måste du ladda ner den till din egen dator. Kommer det upp ett meddelande att det är skrivskyddad, klicka bara på okey och filen skall laddas ner.

Kort sagt så har jag följande upplägg i alla min Excellfiler:

Gröna rutor är sådana som man manuellt måste uppdatera.

Vita är sådana som automatiskt räknas ut.

Blå rutor är sådana som innehåller formel som man kan behöva ändra om värdepapper läggs till eller tas bort.

I just denna fil så är röda kolumner sådana som du experimenterar med själv för att testa olika scenarion.

Gråa rutor är enbart design och har ingen funktion annan an att förtydliga viktiga värden.

Lycka till!


torsdag 9 november 2017

Vf corporation

Vf corporation är ett Amerikanskt multinationellt bolag grundat år 1899. Bolaget har sitt säte i Greensboro ,North Carolina och har mer än 30 olika märker i kategorierna: Outdoor & action sports, Jeanswear, Imagewear, Sportswear och Contemporary Brands.

Bolaget kontrollerar 55% av marknaden för backpacks i USA.

2017-11-09 så äger man följande märken. Kan ha missat några

Eastpack
JanSport
Kipling Europe
Napapijri
The North face
Reef
Vans
Eagle creek
Smart wool
Timberland
Lucy
Nautica
Kipling U.S
Ice breaker
Lee
Wrangler
Horace Small
Read cap
Dickies
Bulwark
Eagle creek
Kodiak
Walls
Terra
Workrite
Rock and republic
Riders Lee

Jag känner personligen inte till alla märken bolaget äger men vet att North face, Ice breaker, Smartwool och Timberland är märken av högsta kvalitet. Jag vet också att dessa märken är mer än bara klädesplagg av bra kvalitet, de är också lite av en identitet för många. Där har Vf corp varit väldigt duktiga på att sälja in en identitet i de produkter de säljer. Där har vi en stor skillnad mot exempelvis HM som säljer identitetslösa kläder så billigt det bara går. Dessa kläder har inte något känsla eller koppling till en viss livsstil eller person och få skulle nog tycka att det är "status" att gå runt i en skjorta från HM. Att som friluftsintresserad däremot äga North face är ändå en känsla av att man har bra prylar. Det är också lätt att associera sig med de många äventyrare som ses i tv bärande på North face kläder. Genom att Vf corp sponsrat exempelvis Mont Everest expeditioner och fått märket att synas i TV så har man därmed kopplat en viss typ av person till kläderna/produkterna som många vill identifiera sig med och vem vill inte vara en äventyrare liksom?

Jag funderar nu på att ta in denna i portföljen i en liten post för att vikta upp över tid. Jag tänker mig då att jag långsiktigt kommer sälja av HM och flytta in likviden i VF corp. istället. Det fanns en tid när HM,s koncept var unikt, det var då svårt att hitta billiga kläder på stan men sedan näthandelns intåg så har man som konsument lätt att hitta billiga kläder lite var stans på nätet. Hm hade behövt öka priset på sina kläder för att få upp den krympande marginalen men här är det få personer som är villiga att betala dyrt pris för något som saknar identitet, känsla och kvalitet. Därför tror jag på Vf corp. De har den där identifikationen som nu är allt viktigare när billiga prylar lätt kan handlas via nätet. Dessutom gillar jag att jag kommer från butiks konceptet här. Vf corps kläder säljs både i butik och på nätet och  man sprider sin risk bland flera olika märken.

Skriver inte så mkt mer än så om bolaget, vill du veta mer finns mkt bra info på deras sida.
https://www.vfc.com


Snabb fakta om Vf corporation                                                                                 .

Typ av bolag:                                                                    Ägare av mkt kända klädesmärken 
Ticker:                                                                                VFC
Säte:                                                                                   USA, North Carolina
Valuta:                                                                               USD
Utdelning:                                                                         Kvartalsvis, Mars, Juni, Sep, Dec
Utdelningstillväxt per år i snitt (senaste 5 åren):     17,7 %      2012-2017
Dividend aristocrat:                                                        JA, mer än 40 år utan utd-sänkning

Om Aktien                                                                                                     .

Analys av hur historiken skulle sett ut om man köpt 2000-01-03 till kurs 7,3 USD. Utdelningen visas för det år då den betalades ut, inte för det är då bolaget genererade den. Tabellen visar utdelningen inklusive bonusutdelning om sådan funnits.
 
År                       Utd                     YoC                           Growt %                      Kurs/yield 31/12              Kurs utv/år
2000    0,2225        3,04             N/A                 9,06 / 2,45            N/A
2001    0,2325        3,18             4,49                 9,75 / 2,38            7,6
2002    0,2425        3,32             4,30                 9,01 / 2,69            -7,6
2003    0,2525        3,46             4,12                 10,81/ 2,33           19,9                         
2004    0,2625        3,59             3,96                 13,85 / 1,89          28,1
2005    0,275          3,76             4,76                 13,84 / 1,97          0
2006    0,485          6,64             76,36               20,52 / 2,36          48,3                 
2007    0,5575        7,63             14,95               17,17 / 3,25          -16,3      
2008    0,5825        7,98             4,48                 13,69 / 4,25          -20,3
2009    0,5925        8,11             1,72                 18,31 / 3,23          33,7         
2010    0,607          8,32             2,53                 21,55 / 2,82          17,7
2011    0,6525        8,94             7,40                 31,75 / 2,05          47,3
2012    0,7575        10,37           16,09               37,74 / 2,07          18,8
2013    0,915          12,53           20,79               62,34 / 1,47          65,2
2014    1,1075        15,17           21,04               74,91 / 1,48          20
2015    1,33            18,22           20,09               62,23 / 2,14          -16,9
2016    1,53            20,96           15,03               53,36 / 2,86          -14,3
2017    1,72            23,56           12,42

Yield per 31 Dec 2000-2016  (intervall)                                        1,47 - 4,25 %
Yield medelvärde 31 Dec 2000-2016:                                            2,45 %
 
Årlig utdelningstillväxt har i snitt varit:                                      12,8 %
Utdelning på 0,24 USD har till och med år 2017 växt:                673 %
 
Direktavkastningen sammanräknad dessa år:                           168, 780 %
Direktavkastningen har i snitt under dessa år legat på:            9, 4 %

Kursökning från 00-01-03 (7,3) till 17-11-09 (69,5):                   852, 054 %
Kursökning i genomsnitt per år har varit:                                  47, 336 %

Total värdetillväxt under hela perioden:                                     1 020, 834 %
Genomsnittlig värdetillväxt per år:                                              56,7 %

Av total värdetillväxt har utdelningen stått för:                          16,5 %
Av total värdetillväxt har kursökningen stått för:                       83,5 %

I uträkningen ovan har jag inte räknat med att man har återinvesterat utdelningen. Lämnar viss reservation för att utdelningen inte skulle vara justerad för alla splittar. 2005-2006 skedde en utdelningsökning på 76 %. Har inte efterforskat vad detta beror på eller om det har något att gör med en eventuell splitt. Utdelningsdata från Dividend.com.

Största fall  i kursgrafen sedan år 1999
1999-05-03   (13,37)   till   2000-03-06   (5,24)    - 60,8 %
2007-07-16   (24,05)   till   2008-11-17   (9,56)    - 60,2 %
2015-02-23   (77,83)   till   2017-03-06   (48,08)  - 38,2 %

Ovan perioder markerade i grafen nedan, klicka på bild för förstoring.



Kursutveckling sedan senaste toppen
2015-02-23   (77,83)   till   2017-11-08   (69,5)    - 11,25 %

Vid vilken direktavkastning har en fallande trend vänt mot en stigande?
Utdelningen visas för det år då den betalades ut, inte när företaget genererade den.

Datum      Lägsta kurs  Utdelning  Direktavkastning
2000-03-06   (5,24)            0,2225                 4,2 %
2008-11-17   (9,56)            0,5825                 6,1 %
2017-03-06   (48,08)          1,72                     3,6 %

Vid vilken direktavkastning har en stigande trend vänt mot en fallande?
Utdelningen visas för det år då den betalades ut, inte när företaget genererade den.

Datum      Högsta kurs  Utdelning  Direktavkastning
1999-05-03   (13,37)          0,2125           1,6 %
2007-07-16   (24,05)          0,5575           2,3 %
2015-02-23   (77,83)          1,33               1,7
 
Slutsats
Bästa direktavkastningen har historiskt varit:            6,2 %  
Sämsta direktavkastningen har historiskt varit:         1,7  %

Direktavkastningen sista december perioden 2000-2016:   1,47-4,25 %
 
Bra fakta om bolaget finns på denna sida:
 
Vad är direktavkastningen i skrivande stund 2017-01-08
 
Kurs: 69,5    Utdelning 2017: 1,72 USD                          Yield: 2,47 %
Kurs: 69,5    Utdelning 2018: (estimat): 1,863 USD       Yield: 2,68 %

Estimat, då räknar jag med att det sker 4 utdelningar år 2018 till 0,46 USD, totalt 1,84 USD.
Därefter räknar jag med 5 % höjning i december så att denna utbetalning blir 0,483.Totalt 2018 bör 1,863 USD delas ut.

Medelvärde per 31 Dec 2000-2016 gällande yielden har varit 2,45 %.
Att nu köpa in sig för en yield år 2018 på 2,68 % är alltså en bit över medel.

Kursutvecklingen 31 Dec 2016 till dags datum 2017-11-08:  30,24 %

PS: kan nämna att 17 st aktier i Vf corp köptes idag (2017-11-10)

Så här skulle det se ut om historien upprepar sig, lånar en fil från 40 % 20 år.
Köp till kurs 69,5 med utdelning på 1,72 USD (2017) med 12,8 % utdelningstillväxt per år.
Visar 100 000 SEK investerade.

 

onsdag 20 september 2017

Vilka bakterier finns i surkål?

De som läst om mig har möjligtvis uppmärksammat att jag har Ulcerös kolit vilket är en autoimmun sjukdom där kroppen angriper den egna vävnaden, i detta fall tjocktarmen. Redan när jag fick diagnosen år 2006 så började jag laborera med olika kostförändringar och på senare tid har jag kommit att intressera mig mycket för Microbiotan i tarmarna.

Faktum är att vi har fler bakterier i kroppen än vad vi har egna celler och i våra tarmar bor det cirka 1 kg olika typer av bakterier. I dagsläget har man konstaterat cirka 500 olika arter där 99% utgörs av 30-40 arter. Bakterierna är livsviktiga för oss och utan dem skulle vi dö, de hjälper oss att bryta ner mat och ta upp vitaminer och mineraler men vår tarmflora är idag mycket påverkad av hur vi lever. Den stress som finns i dagens samhälle är inte en sådan stress som vi är anpassade för och denna är mycket skadlig för bakteriefloran. Vår microbiota är också väldigt känslig för kemikalier som har blivit allt vanligare i dagens samhälle.

Här följer några saker som påverkar tarmfloran negativt

Långvarig Stress

Rester av diskmedel, tvål och schampo som vi får i oss

Dålig kost i form av socker och raffinerade kolhydrater. Allt för mycket snabba kolhydrater från ris, pasta potatis och mjöl, godis etc.

Emulgeringsmedel, finns i allt möjligt från kokosmjölk till godis och färdigmat.

Antibiotika

Att inte tugga maten ordentligt

Dricka klorerat vatten direkt från kranen

Överväxt av Klebsiella pneumoniae och Enterobacter cloacae
För en tid sedan gjorde jag en undersökning där det visade sig att jag hade överväxt av dessa bakterier. På grund av detta har jag bestämt mig för att ta en ordentlig kur med bakteriedödande medel och därför har jag spenderat en hel del tid med att kolla vilka produkter som skulle kunna åtgärda detta. Därför har jag nu beställt följande:

Grapefruit seed Extrakt
Mjölon/ Uva Ursi
Caprylic Acid
Ionosil/Kollodialt Silver

Alla dessa preparat har för avsikt att döda överväxten av dåliga bakterier, nu lär ju en och annan god sådan också försvinna så därför håller jag just nu på att ta reda på hur jag kan få i mig så många goda bakterier som möjligt och då helst till så låg kostnad som möjligt. Därför har jag suttit och läst en forskningsartikel från Lunds universitet om surkål och vilka bakterier som detta innehåller. Denna tänkte jag nu presentera här.

Tillverkning av surkål
När man gör surkål så är det främst Lakto bakterier som står för fermenteringen, på engelska Lactic acid bacteria LAB.

Skall du fermentera surkål så gör du så att du river färsk vitkål och tillsätter salt i denna. Den rivna kålen skall sedan ner i en glasbehållare där det skall packas hårt. Jag själv tillsätter lite filtrerat vatten men det behöver man nog inte. (OBS får inte vara klorerat vatten). Längst upp i glasbehållaren lägger du en tyngd eller en uppblåst påse för att trycka ner all surkål under vattnet, det måste vara helt lufttätt. När detta är gjort låter du glasbehållaren stå i rumstemperatur ca 18-25 grader i två veckor. Vad som då händer är att LAB börjar jästa/fermentera kolhydraterna i surkålen varvid PH-värdet sänks och det bildas ännu mera LAB. Efter två veckor tar du ut surkålen och lägger den i burkar som du sedan förvarar i kylskåpet,  redan efter ett par dagar i kylskåpet börjar den smaka och lukta som den skall, dvs syrligt smak och lite sur lukt.

Varför skall man äta surkål?
Vissa mjölksyrabakterier t.ex. Lactobacillus plantarum har förmåga att fästa sig på slemhinnan i hela mag- tarmkanalen och hindra patogena bakterier och endotoxiner (gifter från cellväggen i de flesta gramnegativa bakteriearter) från att skada eller komma igenom tarmslemhinnan.
 
Mjölksyrabakterier producerar mjölksyra och short chain fatty acids (SCFA) vilka sänker pH i tarmen. De stimulerar dessutom andra mikroorganismer att producera SCFA vilket förhöjer näringsupptaget och stärker cellfunktionerna i slemhinnan.
 
Mjölksyrabakterier kan i vissa fall vara bärare av genetiskt material från andra celler och likt processen vid en vaccinering hjälpa uppbyggnaden av vårt immunförsvar
 
Det skyddar oss mot patogena bakterier. Exempelvis skyddare surkålen dig mot Salmonella enteriditis som är en välkänd gramnegativ bakterie som orsakar tarminfektioner och diarréer.

I vissa fall har LAB visat sig fungera bättre än antibiotika och att de dessutom bidrar till en snabbare återhämtning i kroppen efter en infektion/inflammation.

Mjölksyrabakterier stimulerar en produktion av IgA antikroppar vilka inte framkallar allergiska reaktioner.

Tumörnekrosfaktorn (TNF)
är en av 15 kända interleukiner. TNF finns i α och β – formTNF- α spelar en viktig roll, jämte histamin, vid inflammationsprocessen. För höga nivåer under lång tid kan ge allvarliga sjukdomar i magtarmkanalen ex. Crohns eller Ulcerös kolit.Streptococcus thermophilus och Bifidobacterium breve som är LAB frigör metaboliter (ämnesomsättningsprodukter) vilka är kapabla att ta sig igenom tarmväggen med en anti TNF- α effekt. De har därför förmågan att dämpa inflammationer i magtarmsystemet. Forskare har genom genmodifiering fått Lactococcus lactis att producera interleukin 10 som är en kroppsegen inflammationshämmande substans.

Det är belagt att de skador magtarmsystemet kan få av stress, bl.a. inflammation, IBS (irritable bowel syndrome) lindras eller t.o.m. försvinner vid regelbunden förtäring av mjölksyrabakterier/probiotika.

Antibiotika produceras i naturlig form som metaboliter vid ämnesomsättningen av mjölksyrabakterier. Exempel på sådana är nisin (metabolit av Lactococcus lactis) och reuterin (metabolit av Lactobacillus reuteri) Enligt dr. Bengt Klarin, Gabriela Perdigón, Roy Fuller och Raúl Raya har de naturliga metaboliterna från mjölksyrabakterier i vissa fall en bättre läkande effekt - vid inflammationer i magtarmsystemet, än framställd antibiotika.
 

Vad räknas som LAB - lactic acid bacteria

Främst

Lactobacillus

 Men även

Lactococcus
Pediococcus
Enterococcus 
Leuconostoc
Carnobacterium
Oenococcus
Streptococcus
Tetragenococcus
Vagococcus
Weissella
Bifidobacterium

 
Vilka bakteriestammar innehåller Surkål
Det går inte rakt av att säga att surkål innehåller vissa bakterier för det varierar från tid till annan och beror på många faktorer. Några saker som påverkar är hur pass nyskördad kålen är. Hur länge har den lagrats? Desto mer nyskördad och desto kortare tid den har lagrats desto mer LAB är det vanligtvis i den. Dessutom påverkar stället där du fermenterar vilka bakterier det blir i det färdiga resultatet, de bakterier du hade i burken eller på dina händer och så vidare påverkar. Ytterligare en sak som påverkar är vart ifrån kålen kommer och om den är ekologisk eller ej. Dock har Lunds universitet gjort en analys och de har kommit fram till följande


Surkål som färdig produkt innehåller 
 
Lactobacillus plantarum,
Pediococcus pentosaceu
Lactobacillus sakei
Lactobacillus curvatus
Lactobacillus bavaricus 
Leuconostoc citreum
Leuconostoc argentinum
Lactobacillus paraplantarum
Lactobacillus coryniformis
Weissella
 Flertal stammar ur arten Leuconostoc fallax

 

Resultatet i studien gav mot förmodan endast ett fåtal identifieringar av Pediococcus pentosaceus och Lactobacillus brevis som annars är vanliga.

Fermentera inte för länge för att få mycket LAB
Flera av undersökningarna i studien hos Lunds universitet visade att LAB efter att ha ökat i antal under de första 15 dagarna sedan kraftigt minskade. Detta talar alltså för att man inte bör låta kålen fermenteras för länge.

Hela studien hittas här  

PS: Viss del av texten har jag kopierat rätt av från forskningsrapporten.

tisdag 19 september 2017

Riktlinjer för samboportföljen

Samboportföljen är en portfölj vi har plockat i hop för min sambos framtida ekonomiska frihet. Denna portfölj inkluderar många av de bolag som återfinnes i min egen portfölj, just för att jag gillar dem och för att det är enkelt att ha samma på grund av att det då blir mindre mängd bolag att ha koll på.

I dagsläget har jag lånat ut ca 100 000 som min sambo som hon kommer lösa ut under de kommande åren, vissa av aktierna nedan äger hon redan själv i sin egna portfölj. Färgerna talar om för mig vilka bolag som jag, hon och som vi gemensamt äger. Allt som är lila markerat är sådant som skall köpas inom det snaraste.

På samma sätt som min portfölj så vill jag ha stora och stabila bolag men vad som främst skiljer portföljerna åt är att jag här har haft möjlighet att välja bolag med lägre direktavkastning. Min sambo kommer inte leva på utdelningen och då är det inte lika viktigt att direktavkastningen är hög. Istället har jag valt att försöka sikta på lite mera tillväxt här.

Portföljen nedan består av 39 bolag och vi är nöjda där, max tillåtet antal är 40.

När det gäller fördelning av valutor vill vi ha minst 70 % i SEK och trotts att Pfizer är ett amerikanskt bolag så har jag valt att redovisa det till innehav i SEK då jag köper den svenska aktien på stockholmsbörsen.

I min egen portfölj köper jag helst inte under 3 % direktavkastning men denna regel har vi frångått här. Enda kravet är att alla bolag skall dela ut. Dock har jag valt att göra ett undantag för Xact Svenska småbolag som ej delar ut.

Så här önskar vi ha fördelningen per bolag

 
Branschfördelningen vill vi skall se ut som bilden nedan.
Vi vill ha många investmentbolag då det är tryggt och då de historiskt har överavkastat index.
 
Så här önskar vi branchfördelningen
 
 
I dagsläget sparar min sambo 1000 kr per månad i denna portfölj men kommer öka upp till mellan 5000-7000 kr per månad om cirka ett år. Månadsinköpen går att följa via Shareville: https://www.shareville.se/medlemmar/petitezzer/portfolios

måndag 4 september 2017

Utdelning via aktiesplit med inlösen ändrar omkostnadsbelopp även på ISK & KAF

Äger du aktier på ISK eller KAF som ger utdelning genom att göra en splitt med automatisk inlösen av nya aktier då har troligtvis din bank satt ner ditt omkostnadsbelopp för befintliga aktier så att detta inte längre stämmer med verkligheten. Här går jag igenom hur detta fungerar och varför ditt anskaffningsvärde hos banken inte stämmer i detta fall.

Bakgrund
Jag köpte tidigt i våras en liten kortsiktig position i Betsson, detta gjordes på ISK och jag köpte då in mig på en kurs om 78,22 kr per aktie. En tid efter detta gick aktien ner, jag låg kvar och en dag då jag loggade in på Avanza så såg jag att jag nu låg plus några få kronor. Eftersom Betsson är en kortsiktig placering för min del så tänkte jag sälja av när jag äntligen hade återfått mitt anskaffningsvärde i Betsson. Av en ren slump så kollade jag mina notor innan och märkte då att mitt anskaffningsvärde inte stämde med det som var angivet hos Avanza.

Introduktion
I utdelningssyfte gjorde i våras Betsson en aktiesplitt 2:1 med automatisk inlösen av de nya erhållna aktierna. 2:1 betyder att varje gammal  aktie ger två nya. Detta innebär att om du har 100 aktier först så har du efter spliten 200. I det här fallet benämns en av de nya aktierna som inlösenaktie. Alltså har du efter spliten 100 vanliga aktier och 100 inlösenaktier. Detta är ett sätt med vilket bolaget kan dela ut pengar till aktieägarna. Har jag förstått saken rätt så använder man denna metod för att möjliggöra att utländska placerare skall kunna sälja sina inlösenaktier på börsen och således slippa svensk kupongskatt.

(tillägg: Är du utländsk placerare och vill slippa undan svensk kupongskatt på utdelningen så måste du sälja dina inlösenaktier på börsen själv. Låter du dessa aktier gå till automatisk inlösen så kan du få erlägga svensk kupongskatt ändå)

Regelverk anpassat för Aktie och Fondkonto
Vid efterforskning av varför mitt omkostnadsbelopp på Avanza inte stämde med de notor jag har hos samma bank så kom jag fram till följande.

När du äger aktier på ett vanligt traditionellt aktie och fondkonto där du skall skatta 30 % av vinsten så finns regler för hur skatten för utdelning via splitt med automatisk inlösen skall beräknas. Det finns också regler för hur ditt omkostnadsbelopp på befintliga aktier skall räknas om i samband inlösen. Följande har jag hittat.

Normalt sett så delas anskaffningsutgiften för de ursprungliga aktierna upp på inlösenaktierna och kvarvarande aktier med utgångspunkt i deras marknadsvärden vid avskiljandet av inlösningsaktierna. Fördelningen fastställs av Skatteverket och för att få redan på hur skatteverket vill fördela så måste man gå in på deras sida och söka upp just den aktien man vill få fram uppgifter på. I betssons fall år 2017 så har jag hittat följande information.

Betsson inlösen år 2017
Varje aktie delas upp i två genom en så kallade split (2:1), varav den ena kommer att lösas in automatiskt mot erhållande av 4,76 kr per inlösenaktie. Av anskaffningsutgiften för en ursprunglig aktie i Betsson AB bör 94,1% hänföras till kvarvarande aktie och 5,9% till inlösningsaktien.

I mitt fall blir det som följer

Jag köpte våren 2017, 1279 aktier i Betsson till en total utgift på 100 046 SEK, detta ger ett anskaffningsvärde per aktie om 78,22 SEK. Detta är vad jag i verkligheten lagt ut för mina aktier.

Enligt skatteverkets regler för Betssons splitt med inlösen för år 2017 gäller att 94,1% av anskaffningsutgiften före spliten skall hänföras inlösningsaktien.

100 046 * 0,941 = 94 143

Alltså skall 94 143 hänföras till inlösenaktien, skatteverket anser således att min anskaffningsutgift för aktierna nu är just 94 143. Jag har fortfarande 1279 aktier kvar så nu är anskaffningsutgift per aktie således 73,60.

Vart ligger problemet i detta?
Om allt hade legat på ett Aktie och Fondkonto så hade det varit i sin ordning men nu ligger Betsson i ett Investeringssparkonto och här skall man inte skatta för någon utdelning så det finns ingen som helst anledning att skatteverket i detta fall skall räkna ner anskaffningsvärdet. Problemet blir att Avanza och Nordnet (och andra banker) följer denna beräkningsmetod trotts att aktien ligger i ett ISK eller i en KAF.

Detta innebär att verklig anskaffningskostnad på 100 046 kr och bankernas beräknade anskaffningskostnad på 94 143 kr inte stämmer överens med varandra.

Ett sannolikt scenario är då att man som investerare säljer sin aktie i detta fall vid 73,6 kr eftersom det då hos bankerna i deras portföljöversikt ser ut som att man når break even. Men i verkligheten når man break even först vid 78,22 kr. Bortser man från erhållen utdelning via inlösenaktierna så hade man i detta fall förlorat 5903 kr totalt eller 4,62 kr per aktie.

Slutsats
Lita inte blint på det anskaffningsvärde som bankerna specificerar på kontoöversikten. Är det så att du har aktier som likt Betsson ordnar med en inlösenssplit som utdelningsförfarande så kommer anskaffningsvärdet banken visas på din översikt inte att stämma med verkligheten.

Allt annat lika situationen beskriven ovan så kommer du ha ett högre anskaffningsvärde i verkligheten än vad din bank visar på kontoöversikten. Dessutom är det så att desto fler gånger du har hunnit få utdelning via splitt med inlösen desto större fel blir det på anskaffningsvärdet. För varje tillfälle utdelning ges på detta sättet så kommer ditt anskaffningsvärde sänkas i översikten hos din bank.

Skatteverket bestämmer hur mycket ditt anskaffningsvärde skall skrivas ner i samband med utdelningsförfarandet. Hur mycket varierar från år till år från aktie till aktie. För att ta reda på just hur mycket ditt anskaffningsvärde skall skrivas ner i år för en specifik aktie gå in på skatteverket.se och skriv in den aktie du vill kolla i deras egna sökfält. Skrolla sedan ner till övrigt så finner du informationen.

I annat fall kan du googla - (Skatteverkets allmänna råd om fördelning av anskaffningsutgift med anledning av inlösen) så får du fram dessa uppgifter i ett dokument som detta



När det gäller Betsson år 2017 och dokumentet ovan så är det denna länk som gäller. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/362325.html?date=2017-06-30

Nordnet möjliggör ändring av anskaffningsvärdet
För mig som utdelningsinvesterare så gör jag skillnad på utdelning och kurstillväxt. Utdelningen vill jag ha till levnadskostnader och om jag någon gång vill sälja så vill jag helst ha mitt anskaffningsvärde. Därför ogillar jag verkligen att man inte kan lita på anskaffningsvärdet i detta avseende. Nordnet möjliggör dock att man själv kan ändra sitt anskaffningsvärde vilket jag tycker är mycket bra i ett sådant här fall. Avanza har tyvärr inte denna möjlighet men hoppas verkligen att de kan ändra på detta i framtiden.

Jag kommer här inom sin tid komplimentera med vilka aktier i våra portföljer som berörs av utdelningsförfarande med inlösen som sänker anskaffningsvärdet på befintliga aktier.

Uppdatering:
Kollat 2017-09-10 och i nuvarande portfölj så är det bara Betsson och Kinnevik som givit utdelning där splitt med inlösen varit metoden. Därför är det således bara dessa aktier där bankens anskaffningsvärde i översikten inte stämmer med den summa jag lagt i verkligheten.

Här följer ett exempel från skatteverket som visar hur de och även Avanza gör när de räknar ut omkostnadsbelopp i samband med köp, sälj, splitt etc.


1. I december 2013 köpte Janne 500 B-aktier i Betsson för totalt 97 800 kr (courtage är inräknat).
 
2. I maj 2014 genomförde Betsson ett inlösenprogram där varje Betssonaktie splittades på två Betssonaktier, dels en (1) ordinarie aktie, dels en (1) inlösenaktie. Denna split innebar att omkostnadsbeloppet skulle fördelas mellan Betssonaktierna och inlösenaktierna så att 3,8 % av omkostnadsbeloppet skulle höra till inlösenaktierna. Detta läste Janne i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2014:16länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Janne förde därför över 3 716kr av det totala omkostnadsbeloppet (97 800 kr x 3,8 %) till inlösenaktierna. Efter överföringen blev omkostnadsbeloppet för aktierna 94 084kr.
 
3. I maj 2015 genomförde Betsson ytterligare ett inlösenprogram där varje Betssonaktie splittades på fyra Betssonaktier, dels tre (3) ordinarie aktie, dels en (1) inlösenaktie. Denna split innebar att omkostnadsbeloppet skulle fördelas mellan Betssonaktierna och inlösenaktierna så att 3,2 % av omkostnadsbeloppet skulle höra till inlösenaktierna. Detta läste Janne i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2015:19länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Janne förde därför över 3 011 kr av det totala omkostnadsbeloppet (94 084 kr x 3,2 %) till inlösenaktierna. Efter överföringen blev omkostnadsbeloppet för aktierna 91 073 kr. Janne har efter splitten 1 500 st Betssonaktier.
 
4. I maj 2016 genomförde Betsson ännu en gång ett inlösenprogram där varje Betssonaktie splittades på två Betssonaktier, dels en (1) ordinarie aktier, dels en (1) inlösenaktie. Denna split innebar att omkostnadsbeloppet skulle fördelas mellan Betssonaktierna och inlösenaktierna så att 4 % av omkostnadsbeloppet skulle höra till inlösenaktierna.
Detta läste Janne i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2016:17länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Janne förde därför över 3 643 kr av det totala omkostnadsbeloppet (91 073kr x 4 %) till inlösenaktierna. Efter överföringen blev omkostnadsbeloppet för aktierna 87 430 kr.
5. Inlösenaktierna löstes därefter in automatiskt för 4,51 kr per aktie.


Hur löser du själva dilemma med sänkt anskaffningsvärde i sådana aktier som du har på ISK och KAF?