Har du en autoimmun sjukdom? Har stärkelserika livsmedel en tendens att förvärra dina symtom? Forskning tyder på att individer som har autoimmunitet relaterade till en viss uppsättning gener som kallas HLA-B27 kan ha nytta av att minska sitt stärkelseintag. Läs vidare för att undersöka om en diet med låg stärkelse är rätt för dig.
Många miljöfaktorer har varit inblandade i utvecklingen av autoimmun sjukdom, inklusive användning av antibiotika, födelse genom kejsarsnitt, kemisk exponering, dålig kost och sömnbrist, bland annat. Även om man allmänt tror att sjukdomsdebut kräver en miljötrigger har de flesta autoimmuna tillstånd också en genetisk komponenter. En särskild grupp av gener som har starkt associerats med olika autoimmuna sjukdomar är HLA-B27. I den här artikeln kommer jag att diskutera HLA-B27 och rollen som en tarm-mikrob har som kallas för Klebsiella, och varför en diet med låg stärkelse kan vara effektiv för dem som har en HLA-B27-associerad autoimmun sjukdom.
Vad är det här med HLA?
HLA är en förkortning för humant leukocytantigen. ”Leukocyter” är de vita blodkropparna som ansvarar för att skydda din kropp från infektion och främmande ämnen. Antigen avser i detta fall cellytproteiner. Sammanfattat kan man säga att HLA i huvudsak är en grupp av gener som bestämmer vilka proteiner som finns på ytan av dina immunceller.
Människor har totalt 23 par kromosomer varav ett par kommer från varje förälder. Du ärver därför en uppsättning HLA-gener från din mamma och en från din far i moder- och faderversionerna av kromosom 6. HLA är en mycket polymorf gen, vilket innebär att det finns många olika möjliga genuppsättningsvarianter, eller "haplotyper" som du kan ha.
Det stora antalet olika haplotyper utvecklades sannolikt för att möjliggöra en finjustering av immunsystemet. Nackdelen är dock att vissa haplotyper också predisponerar en individ för en viss sjukdom i immunsystemet. Du kanske har läst min tidigare artikel där jag nämnde HLA-haplotypernas roll i känsligheten för mögelsjukdom. HLA-DQ-haplotyper har också associerats med celiaki, medan HLA-DRB1 har associerats med reumatoid artrit. För resten av denna artikel kommer jag att fokusera på HLA-B27 och dess koppling till autoimmun sjukdom.
HLA-B27 är associerad med olika autoimmuna sjukdomar
Förekomsten av HLA-B27
varierar mellan etniska grupper och befolkningar över hela världen men är i
allmänhet inte så vanlig haplotyp. Endast 8 procent av kaukasierna, 4
procent av nordafrikaner, 2 till 9 procent av kineserna och 0,1 till 0,5
procent av japanerna har HLA-B27.
Den närmast associerade autoimmuna sjukdomen med HLA-B27 är ankyloserande spondylit (AS), en inflammatorisk sjukdom där en del av ryggkotorna smälter samman och hämmar rörligheten. Uppskattningsvis är 88 procent av personer med AS är HLA-B27-positiva, dock kommer endast en bråkdel av HLA-B27-positiva människor att utveckla AS. Andra autoimmuna sjukdomar som är associerade med en HLA-B27 inkluderar Crohns sjukdom, ulcerös kolit, psoriasis, reaktiv artrit & uveit
HLA-B27 är som tidigare nämnt polymorf vilket innebär att det finns flera olika undertyper, idag känner vi till mer än 100 sådana. Många av de vanligaste undertyperna av HLA-B27 så som exempelvis B2704 och B2705 är associerade med ökad risk för AS. Detta samtidigt som andra undertyper som HLA B2706 och B2709 verkar skyddande mot sjukdomen.
Kopplingen till Klebsiella
Redan på 1980 talet identifierades forskare att AS-patienter hade förhöjda nivåer av serum IgA, vilket tyder på en
onormal rörelse av mikrober från tarmen till blodomloppet. Mer nyligen
identifierades via mikrobiom-analys en större förekomst av en gramnegativ bakterie som
heter Klebsiella i avföringsprover från patienter med AS. I enlighet med
deras hypotes om bakterietillströmning i blodomloppet fann forskare att dessa
patienter också hade förhöjda nivåer av anti-Klebsiella-antikroppar i blodet.
Biokemiska studier har visat att Klebsiella har två molekyler som bär sekvenser som liknar HLA-B27. Forskare har antagit att denna "molekylära efterlikning" möjliggör korsreaktivitet mot kroppens egen vävnad. Med andra ord producerar immunsystemet antikroppar mot Klebsiella i ett försök att ta bort bakterien från blodomloppet. Dessa antikroppar kan också ”av misstag” binda till HLA-B27 genen. Denna idé om antikroppar som binder till kroppsegen vävnad är karakteristisk för autoimmunitet.
Även om Klebsiella är en av de mest studerade mikroorganismerna i förhållande till HLA-B27 och autoimmun sjukdom så finns det andra mikrober som också har visat sig kunna orsaka korsreaktioner. Exempelvis har Proteus-bakterier föreslagits vara involverade i utvecklingen av Reumatoid artrit via samma molekylära efterlikningsmekanism som Klebsiella.
Varför kan en diet med låg stärkelse hjälpa?
Biokemiska studier av Klebsiella har visat att denna bakterie växer till mest i antal om personen i fråga äter komplexa kolhydrater, det vill säga stärkelse. Den växer däremot inte i antal på protein, fett eller på cellulosa från växter. Detta gör att vi kan styra mängden av klebsiella i tarmen beroende på vad vi äter. De flesta enkla sockerarter som glukos absorberas i den övre delen av tunntarmen och tar sig därför inte så långt ner som till som tjocktarmen där majoriteten av mikroberna finns, inklusive Kelebsiella-mikroben. Enkla sockerarter från kosten är därför inte tillgängliga för Klebsiella.
Stärkelse däremot är inte så lätt att smälta eller absorbera och en del av stärkelsen förblir intakt när födan når tjocktarmen varvid Klebsiella kan använda denna till sin egen fördel. Klebsiella har visat sig tillverka pullulanas, ett enzym som gör det möjligt för dem att bryta ner stärkelse till enkla sockerarter för energi och tillväxt. Flera studier har tillämpat denna kännedom på människor. En randomiserad kontrollstudie delade in människor i två grupper enligt följande:
En diet med högt kolhydratinnehåll, en med lågt proteininnehåll samt en med lågt kolhydratinnehåll.
De jämförde sedan överflödet av Klebsiella i fekala prover. Det genomsnittliga antalet Klebsiella var 30 000 / gram i gruppen med hög andel kolhydrater jämfört med 700 / gram i gruppen med låg mängd kolhydrater. En annan studie visade att en diet med låg andel stärkelse minskade totalt serum IgA hos AS-patienter. Majoriteten av dessa patienter rapporterade också en minskning av symtomens svårighetsgrad och i vissa fall till och med en fullständig Remission av sjukdommen.
Tre steg mot Remission
Nu när du bättre förstår
vetenskapen bakom HLA-B27-associerad autoimmun sjukdom följer här är tre saker du kan
göra för att vidta åtgärder för att minska inflammation och värk.
Ta reda på din Haplotype: Det bästa och mest exakta sättet att bestämma din haplotyp är att begära ett blodprov från din läkare som använder en riktad DNA-sekvenseringsmetod för att identifiera vilka alleler du bär.
Experimentera med ditt stärkelse / kolhydratintag: Om du inte har tillgång till genetisk testning eller om du är HLA-B27 negativ kan du fortfarande göra ett självexperiment för att se hur du personligen tolererar stärkelse. Jag är en stor förespråkare av experiment för att hitta den diet som är rätt för dig. Eileen Laird från Phoenix Helix har skrivit ett utmärkt inlägg där hon delar resultaten av sina egna och flera andra Paleo autoimmuna bloggares stärkelseexperiment. Många fann att de tål vissa former av stärkelse men inte andra. Att känna till detta är verkligen värdefullt eftersom vi vet att en diet som saknar fermenterbar fiber som stärkelse kan vara skadlig för tarmmikrobiotans långvariga hälsa.
Läk din tarm: En frisk tarm är helt helt avgörande för att uppnå och bibehålla optimal hälsa. En läckande tarm tillåter bakterier och dietproteiner att ta sig in i blodomloppet vilket framkallar en kraftig reaktion från immunförsvaret. Oavsett din HLA-haplotyp och oavsett om du är positiv eller negativ för HLA-B27 genen så är det av högsta vikt att stärka tarmbarriärens integritet för att minska på inflammationen i kroppen. Att verkar för en mångsidig, hälsosam tarmflora kan också hjälpa till att hålla Klebsiella och andra potentiellt problematiska mikrober borta.
PS: Personligen är jag negativ för HLA-B27 men har under 10 års tid av aktiv ulcerös kolit ändå utvecklat ledvärk som är relaterad till Klebsiella och andra bakterier som ger samma typ av korsreaktion till kroppsegen vävnad. Genom att vara extremt strikt och hålla mig borta från stärkelserik mat så kan jag i viss mån kontrollera inflammationen i lederna.
