Aktiebelåning, få koll på dina risker med denna kalkylator

Att belåna sin aktieportfölj medför som de flesta förstår vissa risker. Skall man belåna sin aktieportfölj så bör man ha många värdepapper som ger ett belåningsvärde. Desto fler värdepapper du har som ger ett belåningsvärde desto lägre risk i din belåning har du.

För min del så har jag valt att dela upp mina värdepapper i två portföljer, en ISK med svenska innehav och en kapitalförsäkring med utländska. Detta gjorde jag för att kunna få tillbaka den utländska källskatten som dras från aktier registrerade utomlands. Anledningen att jag inte satte allt på kapitalförsäkringen är för att man i detta fall inte själv äger sina värdepapper. Rent teoretiskt skulle försäkringsbolaget som ger ut kapitalförsäkringen kunna gå i konkurs och då riskerar du att förlora en del av ditt kapital.

Denna risk lär vara extremt liten då det gäller Avanza pension och Nordnet pension men i teorin så skulle det kunna hända. Därför har jag bara placerat mina utländska aktier i en kapitalförsäkring och således behållit min svenska innehav på ISK. När detta beslut togs så visste jag inte att jag senare skulle ha belåning, hade jag veta det så kanske jag hade agerat annorlunda. Nackdelen med belåning på två separata portföljer är att du har färre innehav per portfölj och således utsätter du dig för en större risk för överbelåning om enskilda innehav skulle backa väldigt mycket. Dessutom om du bara har utländska aktier på en portfölj och samtidigt har belåning där så utsätter du dig också för en valutarisk som i värsta fall skulle kunna sänka ditt belåningsvärde mycket. (vilket kan resultera i överbelåning och tvångsförsäljning)

Något som jag funderat på en tid är hur belåningssituationen i den utländska portföljen förändras när kurs och valutafall båda två är med och påverkar. I den svenska belånade portföljen så utsätter du dig enbart för risken med kursfall i de enskilda aktierna men när det gäller den utländska portföljen så får du dubbel risk. Här utsätts du dels för en kursrisk i respektive värdepapper men samtidigt så utsätter du dig också för en valutarisk. Faller valutan mot kronan samtidigt som aktiekursen faller så kan du nå gränsen för överbelåning snabbare än vad du tror. Dessutom så är du extra känslig då inte alla utländska aktier hos Avanza ger belåningsvärde. (om du har Avanza, Nordnet har andra regler och fler utländska värdepapper ger belåningsvärde)

Jag har därför konstruerat en kalkylator där du kan kontrollera hur din risk för överbelåning ser ut. Kalkylatorn tar hänsyn till aktiekurs och valutakurs. Efter att ha laborerat lite hit och dit kan jag konstatera att min KF idag kan klara - 70 % kursfall i aktierna och 30% valutafall mot SEK innan jag blir överbelånad. På samma sätt har jag också konstaterat att jag kan klara ett kursfall på 50% och en valutaförsvagning på 50 %.

Jag har laddat upp kalkylatorn på sidan Aktieverktyg i exell. ( funkar inte länken så finner ni denna sida längst upp till höger på bloggens förstasida). Här finns flera verktyg bland annat för att jämföra Aktie A & B, kolla utdelningstillväxt, kolla CAGR, räkna ut fondavgift över tid med mera. Kalkylatorn jag nu pratar om ligger just nu övers på sidan med texten:

Kolla hur mycket din belånade portfölj med utländska värdepapper kan backa innan överbelåning sker.

Nedan är en skärmdump över kalkylatorn. Längst ner på sidan till vänster finn en liten hjälptext. Dessutom finns röda pillar lite var stans som gömmer kommentarer som visar hur du skall använda kalkylatorn.

OBS har skrivskyddat den så för att själv kunna redigera och lägga in egna uppgifter och värdepapper så måste du ladda ner den till din egen dator. Kommer det upp ett meddelande att det är skrivskyddad, klicka bara på okey och filen skall laddas ner.

Kort sagt så har jag följande upplägg i alla min Excellfiler:

Gröna rutor är sådana som man manuellt måste uppdatera.

Vita är sådana som automatiskt räknas ut.

Blå rutor är sådana som innehåller formel som man kan behöva ändra om värdepapper läggs till eller tas bort.

I just denna fil så är röda kolumner sådana som du experimenterar med själv för att testa olika scenarion.

Gråa rutor är enbart design och har ingen funktion annan an att förtydliga viktiga värden.

Lycka till!