lördag 6 maj 2017

Placeringsråd, del 6 av 7

Här kommer del 6 i serien där jag ger placeringsråd och tipps.

Serien består av 7 inlägg och mitt grundsyfte är att sammanfatta mycket av det jag hittills lärt mig under min placeringsresa.

Jag har framförallt skrivit detta som en instruktion och en utbildning till den personen som kommer ärva mig. De här inläggen kommer jag skriva ut och lägga i hop med mitt testamente så att jag den dagen jag själv inte längre kan förvalta portföljen ändå kan föra över mycket av min kunskap och mina idéer till min arvtagare så att denne kan fortsätta förvalta portföljen även utan mig.

I serien ger jag inga specifika rekommendationer om vilka exakta bolag man bör köpa utan jag går mer igenom vad jag har lärt mig som investerare hittills och hur jag skulle vilja att portföljen fortsätter att förvaltas.

Vissa delar av serien kan bli lite personliga då jag tar upp exempel med min portfölj men 90% av materialet bör vara relevant även för andra. Här följer Indexering över aktuell del.

Del 6

1. Om säsongsmönster, konjunkturcykler och att inte vara rädd för börskrasch, tids nog sker en återhämtning!

2. Undvik  strukturerade investeringsprodukter!

3. Varning för aktivt förvaltade fonder och varning för hög förvaltningsavgift/fondavgift.

4. Hur tänker jag kring belåning av aktieportföljen?



 Då drar vi igång med första avsnittet!

Om säsongsmönster, konjunkturcykler och att inte vara rädd för "börskrasch", tids nog sker en återhämtning!
Som långsiktig investerare är säsongsmönster kanske inte något som är jätte viktigt att ha koll på men jag tänkte ändå nämna det lite snabbt här.

Först vill jag verkligen vara tydlig med att det inte går att förutspå börsen utifrån historiska händelser, man skall alltså inte tolka det som att historiska säsongsmönster alltid kommer upprepa sig. Dessa mönster kan helt ändra sig över tid men framförallt så kan enskilda år radikalt skilja sig ifrån tidigare mönster.

Nedan visar jag ett diagram för svenska indexet omxs30 där data från åren 1991 till 2016 är samkörda. Nu är det lite svårt att se i diagrammet men om man kollar noga så kan man utläsa att historiskt sett så brukar börsen bottna runt september till oktober för att sedan gå starkt fram tills slutet av Februari.

Så länge man löpande under årets gång köper aktier så spelar det här mindre roll över tid men skulle man få för sig att placera en större summa på en och samma gång så kan det ändå vara bra att känna till hur börsen rent historiskt brukar röra sig.

Har börsen gått väldigt starkt på hösten och våren så kanske det är en dålig risk/reward att börsen skall upp jätte mycket mer under sommaren, då kanske det helt enkelt är bättre att invänta en rekyl under sommaren för att då köpa in sig. Eller i alla fall undvika att köpa upp alla pengar på och samma gång utan istället fördela köpen under en längre period.


Vad det beror på att börsen tenderar att ha likartade mönster för olika tider under året är det nog ingen som kan svara på exakt men jag skulle gissa på att en sak som påverkar är att de flesta utdelningarna kommer tidigt under våren och då skall dessa pengar återinvesteras vilket troligtvis driver kurserna uppåt.

När vi ändå är inne på mönster så skulle jag också vilja ta upp konjunkturcykler och större rekyler. Som investerare tycker jag inte man skall vara rädd för konjunkturcykler med fallande börs men däremot bör man ha respekt för dem och förstå hur de fungerar.

Följande står att läsa om konjunkturcykler på wikipedia:

Konjunktur är det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi med avseende på flera variabler, framförallt arbetslöshet, tillväxt och inflation Tidsperioden mellan två låg- eller högkonjunkturers respektive. klimax kallas konjunkturcykel. Vanligen är en konjunkturcykel mellan tre och åtta år lång.

Så vad kan vi då lära oss av det här. Jo ingen börs i världen går bara upp år efter år utan att någonsin få en större rekyl eller rent av en krasch.

Tids nog oavsett hur lovande allt ser ut så kommer det för eller senare ske en korrektion av världens börser då kurserna under en tid rasar. Detta är absolut inget att vara rädd för så länge man är långsiktig och inte säljer för så vitt som jag vet sedan börsens första öppning så finns det ingen kris eller något börsfall i världen som inte återhämtats några år senare.

Även om börsen under 1-2 år kan gå ner så är alltid den långa trenden upp och förr eller senare så har man fått tillbaka sin ursprungliga investering och mer där till.

Vad som kan vara bra att känna till är att ofta är de negativa perioderna hyffsat korta, alltså rasar det mycket på kort tid och sen kommer ofta en tvär vändning då börsen skjuter rätt upp igen. När denna vändning kommer är mycket svårt att veta och har man i panik lämnat börsen och ligger likvid, ja då är det mycket lätt att missa en stor del av kommande uppgång. Därför tycker jag det är bättre att alltid ligga fullinvesterad. Desto mer pengar placerat på börsen under desto längre tid desto mer ränta på ränta effekt kommer man få.

Visst kan det vara jobbigt att se sin portfölj falla i värde med 50% men har man fina stabila utdelande bolag så får man istället fokusera på utdelningen och i de allra flesta fall så kommer bra bolag fortsätta dela ut trots lågkonjunktur och "kris" på börsen.
Och för en utdelningsinvesterare är det ju just utdelningen som räknas.

Undvik  strukturerade investeringsprodukter!

Från wikipedia går att läsa

En strukturerad produkt är värdepapper som består av flera, oftast två, olika typer av finansiella instrument. Vanligt är en kombination av indexobligationer och aktieindexobligationer. De kan även bestå av aktier, optioner och terminer.

Jag har själv inte använt mig av dessa typer av investeringar. Ofta brukar man se bankerna göra reklam för dem och även om jag inte har så mycket egen erfarenhet så känns det som en krånglig och dyr produkt där avkastningen många gånger verkar kunna bli medioker. Eftersom bankerna så starkt marknadsför dessa typer av produkter så blir jag misstänksam, här lurar en varg bortom krönet och jag tror att de stora vinnarna på dessa produkter är bankerna själva medans vi investerare är de som drar det kortaste strået.

Slutord: Även om jag idag saknar kunskap för att mer detaljerat beskriva hur dessa produkter fungerar och även om jag själv inte har använt dem så vill jag ändå uppmana till att undvika dessa typer av investeringar. Framförallt gillar jag inte att de brukar låsa in pengarna under ganska många år och dessutom känns de helt onödiga. Är man bara långsiktig och äger en bred och väl diversifierad portfölj och inte placerar pengar man behöver under kommande år, ja då har man en tillräckligt god riskspridning genom sin aktieportfölj.

Varning för aktivt förvaltade fonder och varning för hög förvaltningsavgift/fondavgift.
Som ny investerare är det lätt att förblinda sig på en fonds utveckling under senaste åren. Man tror gärna att en fond som har gått bra i 5-10 år kommer fortsätta att gå bra i all framtid. Ofta sätter man en övertro till aktivt förvaltade fonder och dess fondförvaltare men faktum är att väldigt mycket data tyder på att det över en tid är mycket svårt för en aktiv förvaltare att slå index.

Detta har dels och göra med att man skall lyckas gång efter gång med att välja rätt bolag. Dessutom skall man veta exakt när man skall kliva in i bolaget och när man skall kliva ut och detta är självklart inte lätt att kontinuerligt lyckas med över en längre period. Lägger vi där till att aktivt förvaltade fonder ofta också har en hög förvaltningsavgift så gör det situationen för fondförvaltaren ännu svårare. Har fonden en avgift på 1,5% årligen måste förvaltaren helt enkelt överprestera mot index med motsvarande 1,5% för att ens hamna på samma nivå som index.

Visst finns det bra aktiva förvaltade fonder som kan fortsätta att gå bra över tid men många rekommenderar ändå att man väljer passiva så kallade indexfonder. Dessa har en korg av aktier som följs och de handlas inte aktivt på samma sätt som en aktiv förvaltad fond gör. Fördelen med dessa typer av fonder är att de är betydligt billigare och över tid så får detta en stor effekt på totalavkastningen.

Själv vill jag inte äga för många fonder utan jag äger hellre en bred aktieportfölj då jag tror mig kunna få bättre avkastning på det genom att man slipper många onödiga avgifter. Därtill så finns det så vitt jag vet inga traditionella fonder som delar ut och därav går det helt bort för mig. Skulle man däremot vilja ha någon fond som riskspridning så kan detta vara okey men själv jag skulle då hellre titta på ETF,er istället för fonder.

Fördelen med ETF,er är att de går betydligt snabbare att köpa och sälja, de är betydligt billigare när det gäller förvaltningsavgift och det går dessutom hyffsat lätt att hitta ETF,er som delar ut, i alla fall om man kollar efter amerikanska ETF,er.

Nästa steg i detta stycke blir att ta upp fondavgifter. Här tänkte jag vara lite sniken och låna en beräkningar gjord av Jan på https://rikatillsammans.se/. Nedan har Jan gjort en uträkning där följande gäller. 

10 000 kr placerat med 5 % årlig tillväxt till en årlig förvaltningskostnad om 1,5%. Då ser det ut som följer.


Efter 10 år har man alltså betalat 1841 kr i fondavgift. Totalavkastningen efter avgifter är 4 004 kr, skulle man lägga till fondavgifterna till denna summa så skulle egentligen den totala avkastningen ha varit 5 845 kr.

Detta innebär att om du själv hade placerat i aktier till 5 % årlig tillväxt men helt utan förvaltningsavgift så skulle du egentligen gjort en vinst på 5 845 kr istället för 4004 kr via fonden. 

Hur stor del av totalavkastningen motsvarar då fondavgiften?

1841/5845 = 31,49%

Svar: den motsvarar 31,5%. Alltså innebär detta att du får lägga en tredjedel av din egentliga vinst till förvaltaren = INTE OK!!

Så här skriver JAN: "Det betyder att förvaltaren har riskfritt plockat hem en tredjedel av din vinst. Om texten för avgifter vore formulerad enligt ”Låt oss förvalta dina pengar och efter 10 år så delar vi 70 / 30”, så tror jag inte att det lika många skulle bortse från avgifterna på samma sätt"

Mycket bra formulerat och här får man sig en bra tankeställare och det här är en av huvudanledningarna till att jag själv hellre äger egna bolag en portfölj. Jag har ingen större lust att ge bort en tredjedel av min vinst till nån fet förvaltare som götar sig på min bekostnad.

Hade det istället handlat om en miljon investerat så är det bara att flytta kommat men klistrar in den egengjorda tabellen här ändå.



En miljon med 5 % årlig tillväxt och fondavgift på 1,5% och investering under 10 år hade alltså gjort att man fick lägga hela 184130 i fondavgifter och då troligtvis till någon fet väl upp smort förvaltare som ändå i princip har indexlik placering trotts att man marknadsför det som aktiv.

Slutord: 1,5% i avgift kan låta lite men i fallet ovan får du avvara 31,5% av din egentliga avkastning till förvaltaren = inte OKEY.

Min rekommendation är därför att i största mån direktäga aktier själv, då slipper man förvaltningsavgifter och visst man får betala lite courtage men nu mera har nätmäklarna pressat priserna så hårt så det medför ingen större kostnad om du väljer rätt courtageklass vid köp.

Att äga några fonder kan förvisso vara bra för att sprida sin risk men då rekommenderar jag främst ETF,er som är betydligt billigare än fonder. Dessutom följer de flesta ETF,erna ett index så här slipper man också ifrån risken att en aktiv fond över tid skulle underprestera mot index.

Vill man ändå ha fonder välj i så fall billiga sådana eller kanske helst indexfonder då de ofta är något billigare än aktivt förvaltade fonder.

Lägger även in denna bilden då jag tycker den är mycket talande. Diagrammet är skapat av Jan på rikatillsamans.se. Vill man läsa mer om ämnet besök gärna:

https://rikatillsammans.se/2011/02/14/fondavgifterna-som-urholkar-vardet-pa-dina-investeringar/



Hur tänker jag kring belåning av aktieportföljen?
Ni som har följt bloggen har säkert koll på att jag har ganska defensiv placeringsstrategi. Jag tycker det känns tryggast så, visst så kan detta ge något lägre portföljväxt över tid men samtidigt sover man bättre om nätterna och det är extremt viktigt för mig.

Men vad kan man då göra för att ändå krydda till det lite? Jo jag kör då med lite hävstång genom ett aktielån till portföljen. På sätt kan man trotts defensiva innehav ändå få upp avkastningen lite utan att höja risken allt för mycket.

Nu skall man inte påstå att belåning på något sätt skulle vara riskfritt men diversifierar man lånade pengar på flera ETF, er eller på flera stora, stabila aktiebolag så behöver det inte nödvändigtvis medföra högre risk än att enbart placerar egna pengar uteslutande i småbolag eller i andra högriskplaceringar.

Nedan tänker jag gå igenom vad som är bra att tänka på om man skall använda sig av värdepapperslån.

Använd endast belåning på din depå om du har mycket god förståelse för hur det fungerar!
Det finns helt klart risker med det, om du lånar för mycket och belånade värdepapper rasar i värde så kan banken tvångssälja ditt innehav och då sker detta under en börsrekyl då du verkligen inte vill sälja. Därför måste man ha goda marginaler och verkligen förstå hur belåningsreglerna är utformade. Mer om detta nedan.

Undvik korta trades med lånade pengar.
Skall du använda lånade pengar bör du vara mycket långsiktig! Risken är annars att man blir extra stressad när man ser att korta trades med lånade pengar går åt pipan och då ligger det nära till hands att man i ren panik säljer med förlust och då blir det förlust med andras pengar som sen ändå måste betalas tillbaka.

Undvik högriskaktier eller andra placeringar med hög risk när du använder lånade pengar!
Du ökar redan risken en hel del när du börjar handla med lånade pengar så var smart och placera dessa pengar så tryggt det går.

Se till att ha god marginal så att du inte blir överbelånad eller så att du inte får sämre räntevillkor på grund av portföljfall.
Först behöver jag snabbt förklara lite vad överbelåning är. Banken ger dig möjlighet att låna en viss summa i förhållande till värdet på de värdepapper som ligger till grund för lånet. Om värdet på dessa värdepapper går upp så får du låna mer men om värdet går ner, ja då får du helt enkelt låna mindre.

Om du från början har lånat väldigt mycket i förhållande till din maximal lånenivå så kan underliggande värdepapper inte gå ner speciellt mycket innan du först får sämre ränta och sen blir överbelånad. Vad som händer när du blir överbelånad är att du har mer i lån i förhållande till marknadsvärdet på underliggande värdepapper än vad du får och då har banken full rätt att tvångssälja en del av dina värdepapper för att lösa överbelåningen. Vad som då är extra negativt är att detta då sker i ett läge där portföljen redan backat väldigt mycket och du kommer således få en stor förlust.

Hur mycket marginal man vill ha är individuellt men jag vill att belåningsvärdet för de värdepapper som gör lånet möjligt skall kunna backa minst 70% innan överbelåning uppstår. Detta kan låta mycket med under it kraschen så gick omxs30 ner ca 65% så därför vill jag ha denna marginal.

Hur stor marginal man sen vill ha ner tills att portföljen backat så mycket så att man får sämre ränta beror på vad den sämre räntan är.

Kan du fortfarande göra ett arbitrage mellan portföljens direktavkastning och den nya sämre räntan så är det klart att då behöver du inte ha lika mycket marginal men är det så att du rent av skulle gå med förlust på det hela om den nya sämre räntan nås, ja då behöver marginalen för portföljfall vara större.

När detta skrivs kan marknadsvärdet för underliggande värdepapper till lånet backa med ca 43% innan sämre ränta nås och det tycker jag känns okey. Framförallt känns det okey då jag ändå gör ett arbitrage med den nya sämre räntan. Just nu ligger portföljens direktavkastning på 4,6% och om portföljen backar mer än 43% så får jag förvisso sämre ränta men hos Avanza är den 3,51% och hos Nordnet 2,49%. Alltså gör jag trotts detta ett litet arbitrage och således känns det okey att ha marginalen 43%.  

En portfölj där du har belåning bör vara bred, stabil och ha många bolag, dessutom skall du inte ha för hög andel utländska bolag i annan valuta.
Värdet av underliggande VP till aktielånet styr hur mycket du får låna. Skulle hela portföljen backa mycket eller om enskilda bolag backar väldigt mycket så kan du bli överbelånad. Desto färre bolag du har desto högre blir risken för att du blir överbelånad då enskilda bolag får större inverkan på belåningsvärdet.

Därför är det viktigt att äga många bolag i olika branscher och dessutom bör dessa bolag vara så trygga och stabila som möjligt. 

Du skall heller inte ha för mycket placerat i bolag i annan valuta än din hemmavaluta då ett stort valutafall i kombination med börsfall kan få ditt portföljvärde att falla mycket så att du blir överbelånad.   

Använd endast belåning till utdelande värdepapper där du kan göra ett arbitrage mellan räntan för lånet och den utdelning som bolaget/bolagen genererar till din portfölj. Var dessutom försiktig med att använda lånade pengar till placeringar i annan valuta. 

Själv skulle jag aldrig använda lån till bolag eller VP som ej delar ut. Jag är inte huvudsakligen ute efter att göra en kursvinst i de placeringarna som jag använder lånade pengar i, blir det en kursvinst så är det naturligtvis trevligt men huvudmålet är att höja min utdelning med hjälp av lånade pengar och således få upp direktavkastningen på eget kapital.

Skulle man använda lånade pengar för att investera i utländska bolag så skall det vara för att göra ett arbitrage mellan utdelningen och räntekostnaden för lånet. Dock måste man här ha mer marginal då valutan påverkar.

Låt säga att man har en ränta på 1,7% för aktielånet och investerar i ett bolag som ger 3% i direktavkastning mätt i svenska kronor efter valutaväxling.

Låt säga att SEK stärks mot den utländska valutan med 50% då blir direktavkastningen mätt i svenska kronor endast hälften så stor och då har man bara 1,5% i direktavkastning. Detta innebär då att man helt plötslig gör en förlust på 0,2%.

Därför bör man inte använda lånade pengar till placeringar in annan valuta och gör man ändå det så bör dessa ha betydligt högre direktavkastning än vad du motsvarande får lägga i ränta för lånet.

Själv har jag placerat en del av lånade pengar i flera ETF,er i USA där jag får en väldigt hög direktavkastning. Flera ETF,er ger 7-9% i direktavkastning och har dessutom en stabil utdelning. Jag har här räknat lite på det och har kommit fram till att kronan kan stärks mot dollarn med 40% innan jag gör förlust på det hela.

Här följer ett exempel på vad jag menar med att tjäna pengar på andras pengar och göra ett arbitrage mot räntekostnaden.

Jag köpte Akelius preferensaktie under år 2016 för 125 028 kr och fick då en direktavkastning på 6,3 %, utdelningen per år är 7 880 kr

När detta skrivs har jag 1,71% ränta för aktielånet hos Avanza. Med denna ränta och lån på 125 028 kostar mig lånet 2 138 kr per år. 7880-2138 = 5 742 

Jag gör alltså ett årligt arbitrage på 5742 kr när man ställer erhållen utdelning mot räntekostnaden. Procentuellt blir detta ett arbitrage varje år på 4,6 % (6,3-1,71 = 4,59 %).

Det här är alltså vad jag vill uppnå, att göra ett arbitrage mellan räntekostnaden och utdelningen. Så länge man kan uppnå detta tycker jag man kan fortsätta med sin belåning men den dagen då räntorna har gått upp så mycket så att det inte längre är möjligt, ja då får man helt enkelt avsluta och återbetala sitt aktielån.

Låt oss också titta lite på hävstång och vilka effekter som kan uppnås med detta. Vi gör samma exempel igen med Akelius preferensaktie.

Låt oss anta att jag köpt Akelius pref för 100% egna pengar och summan 125 028 kr, som jag nämnde är utdelningen 7880 och detta ger då en direktavkastning på 6,3%.

Anta nu istället att jag lånar 100% av dessa 125 028 kr, vad skulle då direktavkastningen på eget kapital bli?

Som jag formulerade det här så har jag ju egentligen inget eget kapital men tänker man efter så finns det trotts allt eget kapital här. Vad då, tänker ni nu?

Jo här får man räkna räntan för lånet som eget kapital, likaså får man även räkna avgiften för ISK eller KF som eget kapital.

125 028 * 1,71% = Räntekostnad 2138 kr per år

Uträkning ISK skatt 2017
Kostnad för ISK år 2017:  (0,27 + 0,65) * 0,3
dock minst 1,25% i kapitalunderlag

Detta ger (125 028 *0,0125 ) * 0,3 = 469 kr

Alltså eget kapital får anses vara summan av

Räntekostnaden:    2138
Avgift för ISK:      469
Totalt eget kap:   2607 kr

Årlig utdelning är fortfarande 7880 kr, eget kapital är 2607 kr. När man har räknat av räntekostnad och avgift för ISK är årlig vinst 5273 kr.

Alltså om räntan inte ändras och utdelningen förblir den samma så gör jag här årligen ett arbitrage på 5273 kr

Vad får vi då i direktavkastning om vi anser räntan och ISK avgiften vara eget kapital? (2138 + 469 = 2607)

årlig utdelning 7880 / eget kapital 2607  = direktavkastning på eget kapital 202,3%

Svar: Tack vare aktielånet har vi nu fått upp direktavkastningen från 6,3% till ofattbara 202,3% och då har jag inte ens räknat med att man dessutom får 30% i ränteavdrag som gör att eget kapital kan anses vara ännu lägre.

Skulle jag räkna med ränteavdraget skulle direktavkastningen mot eget kapital bli hela 301 %, smått galet faktiskt.

Aktielånets effekt för portföljens direktavkastning samt aktielånets effekt för möjligheten att leva av utdelningen.

Nedan information kan anses vara mestadels personlig och om man inte finner intresse i detta hoppa bara över detta avsnitt och gå ner till avsnittet: Hur fungerar det här med belåning.

Tittar man på vilken effekt aktielånet har på portföljens direktavkastning så ser det ut som följer.

I skrivande stund är estimatet för utdelningen år 2017, 267 933 kr.

Aktielånet ligger just nu på 910 841 kr.

Räknar jag portföljens direktavkastning på allt kapital (eget + lån) så ligger direktavkastningen just nu på 4,63% men om man istället räknar direktavkastningen endast på eget kapital så blir direktavkastningen 5,50% istället.

Tack vare aktielånet har alltså direktavkastningen på eget kapital ökat med 0,87% från 4,63% till 5,50%

Nu när direktavkastningen på allt kapital (lån + eget) är 4,63% så innebär detta att aktielånet på 910 841 kr ger hela 42 172 kr extra i utdelningar varje år.

Sen lånar inte banken ut pengar gratis utan jag har en kostnad här också men får jag låna till 1,71% ränta så innebär detta att 910842 kr i lån skulle kosta 15 575 kr varje år.

42 172 - 15 575 = 26 597

Alltså efter att räntan är avdragen bidrar aktielånet på 910 842 kr med hela 26 597 kr mer i årlig utdelning! Per månad får jag alltså hela 2 216 kr mer i utdelningar än vad jag hade fått utan lån.

Vad innebär då detta i nuläget för möjligheten att leva av utdelningen?

För att veta detta får man först börja med att kolla på mina levnadskostnader och de senaste två åren har jag genomsnittligen behövt 15 500 kr per månad för att täcka alla mina kostnader och då är allt inkluderat så som hyra, mat, semester, köp av prylar etc. Det enda som inte är inräknat är om jag köpt något fordon.

Detta innebär helt enkelt att utdelningen per månad minst måste uppnå 15 500 kr! 

Hur mycket genererar portföljen med lån
Om man räknar med att ISK/KF skattekostnad är den samma som när detta skrevs 2017 och att räntan för aktielånet fortfarande är 1,71% så skulle detta innebära att från och med år 2020 när utländsk källskatt börjar återföras fullt ut så skulle portföljen generera 230 676 kr per år i utdelningar.

Per månad innebär detta att 19 223 kr är tillgängligt för konsumtion och levnadskostnader.

Resultat: Med lån täcks levnadskostnader med 3723 kr marginal varje månad. På helåret skulle det i så fall bli 44 676 över som man kan ha antingen till återinvestering eller lägga undan till exempelvis framtida bilköp eller liknande.

Men hur skulle det se ut utan aktielån?

Ja om portföljen ger 4,63% i direktavkastning så skulle jag med eget kapital erhålla 225 525 kr varje år från portföljen före ISK/KF skatt.

Om vi förutsätter att ISK/KF skatten är den samma år 2020 när full återföring av källskatten påbörjas så med samma portföljvärde som idag så skulle skatten årligen hamna på 18 266 kr.

225 525 - 18 266 = 207 259

Portföljen ger då helt obelånad årligen 207 259 kr i utdelningar, per månad ger den således 17 271 kr.

Då kan man konstatera att även obelånad så skulle portföljen täcka mina levnadskostnader på 15 500 kr.

Ställer vi upp det ser det ut som följer
nedan är justerat för skatter och räntor

Utdelning med aktielån per år: 230 676, per månad 19 223
Utdelning utan aktielån per år: 207 259, per månad 17 271

Konsumtionsbehovet ligger på 15 500 kr per månad vilket per år blir 186 000 kr.

Med aktielån finns ekonomisk marginal med 44 676 kr per år
Utan aktielån finns ekonomisk marginal med 21 259 kr per år.

Så slutsatsen bli att aktielånet behövs egentligen inte för att få kalkylen att gå i hop men så länge som räntan på aktie lånet är lägre än portföljens direktavkastning så kan lånet ge ett extra välkommet tillskott till plånboken.

Så länge som man kan göra detta arbitrage rekommenderar jag att aktielånet löper vidare men om kalkylen inte längre går i hop så rekommenderar jag att sälja av lite av samtliga värdepapper för att lösa lånet.

Hur fungerar då det här med belåning?
Ja först och främst rekommenderar jag att man går in på sin respektive banks hemsida för att kolla vilka regler som gäller. Det är egentligen ingen idé att jag skriver om det här då dessa villkor ändras över tid men en sak som jag ändå vill nämna är:

I skrivande stund gäller att Avanza ger möjlighet att låna till förmånlig ränta via det så kallade superlånet. När detta skrivs gäller att man maximalt får låna 35% av marknadsvärdet för godkända superlånsvärdepapper för att erhålla bästa räntan. Här vill jag dock vara väldigt tydlig med att man inte bör låna upp alla dessa 35% för då har du ingen marginal nedåt till sämre ränta. Det vill säga din portfölj kan inte backa något alls för än du får sämre ränta på ditt lån. När detta skrivs har jag själv använt 21,3% av möjliga 35% på Avanza. Detta gör att portföljen skulle kunna backa ca 39% innan jag får sämre ränta.

Lägger här en tabell för att illustrera förhållandet mellan storleken på lånet och hur mycket portföljen kan backa innan sämre ränta nås. Denna gäller 2017-03-07 för Avanzas superlån och kan appliceras på alla personer/belånade portföljer så länge som samma villkor gäller.


Själv tycker jag inte att man skall låna mer än 20-22% av marknadsvärdet för godkända supelån värdepapper för då kan portföljen i alla fall backa 37-43% innan sämre ränta ges.

Lägger även in en tabell för illustrering över storlek på lånet och hur detta påverkar överbelåning. Den här tabellen gäller för illustrering av överbelåning på Avanza och gäller personligen för mig med den belåningsgrad jag har på 74,67%.

Har du en annan belåningsgrad så gäller andra uppgifter men det här kan ändå ge en liten bild av hur risken för överbelåning ökar om man ökar lånets storlek. Belåningsgraden räknar du fram genom att ta ditt belåningsvärde i kr (finnes hos din bank) och delar detta på portföljens marknadsvärde.


I tabellen framgår bland annat att om du skulle låna 22% av marknadsvärdet på dina värdepapper så kan dessa backa 70,54% innan överbelåning nås. Det är här jag försöker hålla mig. Detta gäller dock med belåningsgrad 74,67% och har du en annan belåningsgrad gäller andra uppgifter men det ger en liten bild av hur det fungerar i alla fall. DVS desto mer du lånar desto mindre kan portföljen backa innan överbelåning nås.

För Nordnet gäller andra regler och 2017-03-07 gäller tabellen nedan. Dock blir även denna personlig då den avspeglar min belåningsgrad hos Nordnet på 79,69%.



Kort sagt så vill jag med dessa tabeller illustrera hur viktigt det är att inte ta för höga lån i förhållande till värdet av de värdepapper som ligger till grund för lånet!  

vill man läsa mer om ämnet har jag skrivit flera tidigare inlägg, nedan är länkar till dessa.

Avanza uträkning av överbelåning
http://fonderingar.blogspot.se/2016/10/avanza-belaning-utrakning-av.html

Avanza superlånet tabell när överbelåning och sämre ränta nås
http://fonderingar.blogspot.se/2016/10/avanza-superlanet.html

Nordnet uträkning av överbelåning
http://fonderingar.blogspot.se/2016/10/nordnet-utrakning-av-overbelaning.html

Avanza superlånet VS Nordnet knockoutlånet
http://fonderingar.blogspot.se/2016/10/avanza-superlanet-vs-nordnet.html

Smarta lån/hävstång
http://fonderingar.blogspot.se/2016/01/lana-pengar-bli-rik-och-tjana-pengar.html

Fonderingars belåningsstrategi
http://fonderingar.blogspot.se/2016/11/belaningsstrategi.html

Alerian AMLP via kredit, fantastisk effekt
http://fonderingar.blogspot.se/2016/02/alerian-mlp-etf-via-kredit-fantastisk.html

Avslutningsvis rekommenderar jag att man upprättar en Excell kalkyl för att ha koll på hur mycket portföljen kan backa innan sämre ränta nås eller innan överbelåning nås. Jag har gjort en fil som ser ut så här:


Jag uppdaterar bara gröna rutor i bland och så får jag bra koll på hur mycket portföljen just nu skulle kunna backa innan tråkigheter uppstår. För er som vill få tillgång till denna fil så har jag delat denna under: Aktieverktyg i Excell. Länk nedan.

http://fonderingar.blogspot.se/2017/03/verktyg-i-excell.html

Då var det allt för denna gång, nästa vecka kommer del nummer sju ut och då tar jag upp följande. Detta blir också sista delen i serien.

Del 7

1. Hur tänker jag kring portföljbolagen, skall vissa bolag bytas över tid och i så fall när och varför?

2. Portföljens aktuella status 2017-05-21 och vilka planer jag har inför framtiden.

3. Följande vill jag ändra på in framtiden!

4. När behöver du äga en aktie för att få utdelning?

5. Tipps på bra sidor/screeners för att kolla bolagsdata och ETF - data så som utdelningar, estimat, vinsttillväxt etc.


6. Om preferensaktier, inlösen & varför hög utdelning utan tillväxt kan löna sig för en utdelningsinvesterare.

7. Några avslutande ord.

4 kommentarer:

  1. Gillar pedagogiska formlerna med lån/hävstång. Dock så är jag nog lite för feg, ska kolla vad jag kan låna till i min vanliga bank först, ett "renovera badrumslån" kke funkar lagom till när preffar bottnat prismässigt om ca ett år.

    SvaraRadera
  2. Hej, ja det är ju ett alternativ också, kan man låna till i sitt bolån och få bra ränta så kan ju detta också fungera. Fördelen blir att man slipper risken med överbelåning och att banken säljer av dina värdepapper, dock är nackdelen att du måste amortera av på ett sådant lån vilket du inte behöver på ett aktielån hos Nordnet eller Avanza.

    SvaraRadera
  3. Dum fråga kke: dras ränta för tex avanzas lån automtatiskt vid ett visst datum? Sorry om du har skrivit det och jag har missat. Tack för övrigt att du skriver om just belåning och hur det funkar, har varit för feg innan men kke ska lusläsa dina inlägg om detta och ge det en chans :)

    SvaraRadera
  4. Nej då det är ingen dum fråga, har nog inte skrivit om det men räntan dras varje månad från ditt kreditkontot hos Avanza och Nordnet, detta innebär att din skuld ökar varje månad med månadens ränta. Du behöver alltså inte ha pengar innestående på nått specifikt konto där räntan dras ifrån utan detta regleras Per automatik mot ditt kreditkontot (kontot där du har ditt aktielån)... Tänk bara på att inte låna för mycket i förhållande till vad du får och viktigt nu när börsen står på al time High, sprid dina köp över tid. Gå inte in med En jättestor lånad summa på en och samma gång. Sen som alltid sprid risken på många stabila bolag. Mvh Fonderingar

    SvaraRadera