onsdag 16 mars 2016

Placerings-Strategi

Nedan följer de riktlinjer som jag eftersträvar för portföljen, uppdaterad 2019-05-17

ETF                              0-15 %
Investmentbolag        15-20 %
Preferensaktier           Ca 5 %
Stamaktier övriga       Kvarvarande
Small cap bolag          Endast via investmentbolag, ETF eller fond
Byggbolag:                  Beslut 2019-05-17, inga fler byggbolag efter förlust i Skanska

Senaste åren har varit byggboom men Skanska går ändå skit trotts perfekta förutsättningar. Framförallt är vinsten ojämn, man tar projekt allt för lättvindigt utan fokus på att de måste vara lönsamma. prispressad bransch där en liten felberäkning på ett bygge lätt blir en mkt stor förlust. Avstår denna bransch i framtiden.

Köper inga bolag under 1,5 Miljarder SEK, de flesta skall vara över 15 Miljarder SEK

Placering i SEK bör minst vara             70 %
Placering i USD bör max vara               10 %
Placeringar med utdelningstillväxt       70 % minst
Önskan om årlig utdelningstillväxt        4 % minst (för portföljen som helhet)
Procent av utdelning i annan valuta      Helst max 35 % 

Max antal placeringar                             50  **
Viktning per värdepapper                      ca 2-3 %  ***
Riktlinje vid överviktning                       Max 10 % per bolag, skala av position fördela på annat  ****

** Jag bör max ha 50 innehav i portföljen. Vill inte ha för många då det blir svårt att följa alla, samtidigt vill jag inte ha för få då det ökar risken. Målet med hela portföljbygget är att uppnå en passiv inkomst som frigör tid till annat. Målet är alltså inte att löpande sitta och handla aktier, att ständigt bevaka och att ständigt göra ändringar av portföljen för att uppå absolut bästa avkastning. Jag siktar istället på att välja en bred portfölj med stora stabila bolag som jag kan lägga i byrålådan utan att ständigt behöva bevaka. Därför väljer jag troligtvis fler bolag än vad många andra hade rekommenderat och kanske även tråkigare sådana än vad andra hade rekommenderat. När detta skrivs 2016-07-19 har jag 5,27 % i yield för hela portföljen. Detta innebär att om jag placerar 3 % per VP så kan nästan 2 bolag per år gå i konkurs och det enda som händer då är att jag blir av med en summa motsvarande årets utdelning.

*** Generellt eftersträvas lika viktning mellan portföljens olika värdepapper!
Dock kan viktningen komma att skilja sig åt mellan olika grupper av placeringar inom portföljen. ETF;er och Investmentbolag kan tillåtas att viktas upp till 5%.

**** Om ett bolag går väldigt bra och jag blir överviktad så kommer jag skala av delar av innehavet i de fall bolaget väger 7 % eller mer av portföljen. Jag kommer inte helt sälja av något bolag bara för att det är högt värderat men däremot kan jag tänka mig minska på positionens storlek. När det gäller ETF och Investmentbolag så kan jag tillåta större viktning än 7%.

Operativt kassaflöde i stigande trend
Operativt kassaflöde är de pengar som blir kvar när bolaget har betalat för alla verksamhetskostnader, löner, hyror, räntor, etc. Det operativa kassaflödet skall räcka både till utdelning för aktieägarna samt för att återinvestera i verksamheten så att man kan behålla sin ledande position eller till och med växa. Jag ser gärna att de bolag jag investerar i har en stigande trend av operativt kassaflöde. När det gäller CAPEX (capital expenses) vilket är ett begrepp för nyinvesteringar så vill jag att ökande sådant skall resultera i stigande Operativt kassaflöde. Investeringar skall alltså ge frukt genom att mer pengar blir över i verksamheten.

Riktlinje - Pay out ratio för portföljbolagen:  30-70 %, gärna i det nedre intervallet
Detta är inte ett absolut krav men jag vill inte att bolaget skall dela ut för mycket av sin vinst för vid framtida konjunktursättningar innebär detta då högre risk för sänkta utdelningar.

Riktlinje för optimalt samband mellan direktavkastningen jag skall sträva efter att köpa in mig på och den framtida förväntade utdelningstillväxten: Perfekt är att köpa ett bolag med 4-5% direktavkastning och en framtida årlig utdelningstillväxt på 8-12 %. (Lowell Millers formula)
Utdelningstillväxten skall då inte vara genererad av att bolaget kraftigt höjt sin pay out ratio.

Riktlinje för portföljens direktavkastning samt utdelningstillväxt.
Jag vill att portföljen som helhet skall ha som lägst 3,5% direktavkastning, helst vill jag att den ligger på 4-5 %. Räknar jag med lånade medel bör direktavkastningen på eget kapital kunna nå 5-6 %.
Utdelningstillväxten är viktig för att kompensera upp för framtida inflation, för portföljen totalt sett vill jag ha minst 4 % årlig tillväxt av utdelningen men ser gärna att den är 6% eller mer. När detta skrivs 2017-02-12 ligger direktavkastningen på eget kapital på 5,4 % och årlig tillväxt på 4,2%, detta ger en årlig ökning av utdelningen med ca 10 000 per år. När jag mäter utdelningstillväxten bör jag räkna så att effekten av fluktuerande valutor ej påverkar resultatet, jag är nämligen intresserad av vad själva bolagen ger och då måste valutaeffekter räknas av.

Riktlinje - Lägsta direktavkastningen jag kan tänka mig att köpa till.
Helst vill jag ha minst 3 % direktavkastning eller mer i de värdepapper jag köper, generellt köper jag inga VP med en lägre direktavkastning än 2 % men undantag kan göras om bolaget har en tillräckligt bra utdelningstillväxt så att jag kan nå 4 % direktavkastning inom 5 år av utdelningshöjningar.

För att man skall uppnå målet att få minst 4% yield on cost efter 5 år av årlig utdelningstillväxt så måste följande förutsättningar minst vara uppfyllda.

Start på 2,0 % direktavkastning och minst 15 % årlig utdelningstillväxt
Start på 2,5% direktavkastning och minst 10 % årlig utdelningstillväxt
Start på 3,0 % direktavkastning och minst 6 % årlig utdelningstillväxt
Start på 3,5 % direktavkastning och minst 3 % årlig utdelningstillväxt

Nedan länkar jag till ett tidigare inlägg där man kan se hur framtida yield on cost påverkas beroende på vilken direktavkastning man startar på samt vilken årlig utdelningstillväxt man kan få.

Utdelningstillväxtens påverkan på framtida yield on cost

Har utarbetat en belåningsstrategi som finns inlagd här på bloggen, här följer länken

Fonderingar belåningsstrategi

Riktlinjer generella

Större delen av portföljen skall bestå av stora stabila bolag, bolag vars produkter alltid kommer efterfrågas.

Jag vill gärna se att bolaget har funnits under minst 20 år men kan i undantagsfall tänka mig kortare existens på enskilda bolag.

Bolagen skall ha en låg risk för likvidation.

Jag bör undvika bolag som bara har institutionella ägare, ser gärna att bolagen jag köper har en fysiskt person som ägare med stort inflytande och stort engagemang. Det tenderar nämligen att generera mer tillväxt i bolaget med en eller ett fåtal stora ägare som har personligt intresse i bolaget än i de fall då institutioner velar fram och tillbaka om hur bolaget skall skötas.

Fokus ligger på utdelning och utdelningstillväxt, minst 70 % av portföljen skall historiskt ha gett en utdelningstillväxt. Hittar man bolag med bra utdelningstillväxt så kommer detta för eller senare även ge kursuppgång vilket blir en bonus.

För att få upp den totala direktavkastningen kommer jag välja några placeringar med högre direktavkastning nu, detta blir då tyvärr till priset av framtida kurstillväxt och utdelningstillväxt.
 
Jag kommer inte aktivt försöka överprestera genom att gå ur och in på börsen utan jag kommer alltid vara fullinvesterad oavsett bull eller bear trend. Jag har som mål att vara en mycket långsiktig ägare och siktar på att äga innehaven livet ut. Dock kommer det troligt bli så att man byter ut något bolag under livets gång men målsättningen är att äga livet ut. Går portföljen ner i värde kommer jag sitta lugnt i båten, faktum är att jag kommer vara som mest aktiv och handla mer när börsen väl är i Bear market eller får kraftigare rekyler under bullmarket.

Jag skall välja Fysiska ETF: er, endast i undantagstillfall får ETF: en vara syntetisk, viktigt är då att inte för stor andel placeras här.

Långsiktigt siktar jag på att använda 70 % av årlig utdelningen till levnadskostnader. 30 % kommer återinvesteras, lämpligtvis låter jag detta släpa efter ett år.

Varje år bör jag sammanställa hur mkt utdelning jag fått, direktavkastningen, yield on cost samt utdelningstillväxten för att jämföra och se utvecklingen över tiden.

I USA finns det ett stort utbud av ETF;er medans det i Europa/Sverige är betydligt sämre. Därtill finns det inga bra sidor för att jämföra ETF;er i Europa. Sen tycker jag generellt att kvaliteten är lägre på europeiska ETF,er, många har inget utdelningsfokus och de få som har ger endast ut en mycket liten del i utdelning. Därtill är väldigt många europeiska EFT,er syntetiska vilket jag skarpt ogillar på grund av motpartsrisken. Alltså är USA marknaden för ETF, er att föredra framför Sverige och Europa.

I nuläget 2016-10 står S&P500 på al time high samtidigt som dollarn står i historiskt höga 8,53 %. Detta gör att jag endast vill placera en liten del i USA. Jag har bestämt att 10-15 % av portföljen skall bestå av ETF;er och på grund av ovan resonemang kommer de flesta av dessa väljas på den amerikanska börsen. Därav blir följden att det inte blir något utrymme över för att placera i amerikanska aktiebolag. Således kommer jag istället fokusera aktiedelen av portföljen på främst Sverige men även Europa.

Lärdomar från negativa affärer år 2017

Sluta swingtrada och ta korta positioner, 7 av 10 gånger går jag på samma psykologiska misstag och det slutar i förlust. Hur som helst så stör det min harmoni och att ständigt bevaka korta positioner, detta skapar mini stress som är negativt för min hälsoutveckling! Även om jag kan tjäna någon tusenlapp i bästa fall är hälsopriset inte värt det!

Om jag någon gång skulle bryta mot regeln ovan så tag aldrig en kort position i ett bolag som du inte kan tänka dig äga i 10 år. Kan du inte tänka dig att äga bolaget i 10 år så skall du heller inte äga det i 10 veckor för en kort position! Skulle utvecklingen i närtid gå fel kan du alltid behålla om du tror på bolaget på sikt och då kan du i så fall sälja annat för att få loss dessa pengar. Exempelvis tog jag 2017 en kort position i Bettson, jag gillar varken bolaget eller dess verksamhet och skulle aldrig villa ha det någon längre tid i portföljen, när kursen sen började gå ner vågade jag inte vänta på en vändning utan sålde med förlust för att komma ut ur bolaget.

Köp inte bolag som befinner sig under MA 100 om det inte är så att en branch eller hela börsen befinner sig under MA 100. Framtidsförutsättningar för denna branch skall i så fall finnas.

Konsumtionsbolag så som exempelvis H&M och Clas Ohlsson påverkas mkt av omställningen mot ökad näthandel. Branschen ser osäker ut för framtiden (2017), därför tar jag beslut om att inte köpa några bolag som enbart driver butikskedjor. Undantag görs för bolag så som Axfood och ICA som säljer mat. I annat fall tänker jag istället i framtiden inrikta mig på bolag som äger varumärken så som exempelvis Vf corporation och Fenix outdoor. Dessa typer av bolag påverkas väldigt lite om det skulle bli verklighet av butiksdöden som många talar om.

Här kan du läsa mer om mina placeringsmisstag år 2017

Riktlinjer för att välja en placering i USA (ETF/Aktie)
Värdepappret skall inte ha några inställda utdelningar.
Om det gäller ETF;er så skall dessa uteslutande vara fysiskt replikerade.
Värdepapperna skall uteslutande vara utdelande.
Utdelningsnivån skall ha varit någorlunda konstant även under oroliga tider.

Jag gör för USA lite avkall på utdelningstillväxt och fokuserar istället på hög utdelning från start.
När jag går in i placeringen skall den ge minst 6 % i utdelning. se resonemang nedan.

Resonemanget är att dollarn nu står i historiskt höga 9,5 SEK och jag vill ha marginal för att USD/SEK kursen skall kunna gå ner mycket och att jag ändå skall få en acceptabel utdelningsnivå mätt i svenska kronor. Jag räknar med att dollarn kommer gå ner med 40 % i värde mot kronan. Skulle så ske kommer mina utdelningar i svenska kronor mätt bli 40 % lägre. Därför bör jag ha en hög utdelning från början i USA för att täcka upp för ett framtida dollarfall. Har jag 7-10 % utdelning från början och dollarn gå ner med 40 % så får jag ändå ut 4,2-6 %, vilket är helt ok.

Ytterligare ett resonemang till att jag fokuserar på hög utdelning i USA är att jag kommer åt ett stort utbud av ETF;er där jag kan få en hög utdelning till en relativt låg risk. Detta innebär att jag slipper välja enskilda bolag i Sverige/Europa med hög utdelning och således hög bolagsrisk, istället kan jag fokusera på stabila bolag med en mer medelmåttig utdelning och trotts detta så får jag en bra direktavkastning i hela portföljen då USA placeringarna kompenserar upp med hög utdelning.

Riktlinjer ETF;er på annan marknad än USA
ETF,en skall inte ha några inställda utdelningar.

Köper bara fysiskt replikerade ETF;er men då den europeiska marknaden främst består av syntetisk replikering får jag motvilligt acceptera att någon enstaka ETF kan komma att bli syntetisk.

Utdelningsnivån skall ha varit någorlunda konstant även under oroliga tider.

Riktlinjer för köp av Preferensaktier
Till största del skall jag välja svenska bolag
Bolagen skall vara stora och stabila med låg risk för konkurs

Framförallt skall jag välja fastighetsbolag men till mindre del kan även andra bolag vara okey. Dessa fastighetsbolag bör ha förvaltning av privatbostäder som huvudverksamhet men en del kommersiella lokaler är okey.

Jag bör inte investera bolag som huvudsakligen ägnar sig åt Fastighetsutveckling, dvs bolag vars huvudsakliga mål inte är att förvalta fastigheter utan vars mål istället är att göra snabba affärer i syfte att göra försäljningsvinster på fastigheter de bara äger under kortare tid.

Jag bör inte välja bolag med absolut högst direktavkastning då detta talar för att det är hög risk i bolaget

Jag skall inte köpa preferensaktier vars nuvarande kurs ligger över inlösenskursen,
helst skall inlösnings stegen vara stigande.

Direktavkastningen skall vara på minst 6 % när jag inleder placeringen

Riktlinjer för köp stamaktier
Till största del skall jag välja svenska bolag
Största delen skall bestå av stora stabila bolag men lång historik och låg risk för likvidation vars produkter/tjänster alltid kommer efterfrågas. Fokus är utdelning och utdelningstillväxt och troligtvis kommer dessa bolag inte vara några kursraketer utan de kommer vara tågiga kassakor som sakteligen tuffar på. Dock kan jag acceptera att äga några få mindre bolag med högre förväntad tillväxt för att på så vis kunna skapa lite mervärde i portföljen. (Då menar jag inte rena förhoppningsbolag, utan de skall ändå vara relativt stora med ett bra kassaflöde)

De bolag jag väljer skall ha sådan verksamhet som alltid kommer behövas/efterfrågas.

En del av bolagen bör vara sådana som inte påverkas så mycket av konjunkturen.

Köper inga bolag som de senaste 10 åren ställt in sin utdelning.

Bolaget skall ha en avkastning på eget kapital på mer än 10%

För att minska konkursrisken bör jag ha en stor andel investmentbolag, någon av de Svenska storbankerna minskar också likvidationsrisken då de är systemviktiga.

Jag bör välja bolag inom olika branscher för att minska bransch risken.

Bolag med väldigt hög direktavkastning bör undvikas då detta talar för att det är en högre risk än andra bolag. Skulle det vara så att direktavkastningen är väldigt hög på grund av ett kraftigt börsfall så kan jag bortse från detta för då har ju direktavkastningen generellt ökat för börsens "samtliga" bolag.

Större mängden bolag skall ge utdelningstillväxt och kurstillväxt vilket kommer ge en medelmåttig direktavkastning från start. Kommer dock välja några få bolag med hög utdelning från start, och dessa kommer då troligtvis inte ge någon vidare utdelningstillväxt

Teknisk analys - Kavastu MA200

Etablerar sig under MA200
Inte köpa en aktie eller mer av en aktie som har etablerat sig under MA200, framförallt inte om börsen i övrigt ligger över MA200

Om en aktie inte vänder upp runt MA200, kolla vad som händer i bolaget, ev sälj 50% eller 100% om fundamenta inte ser bra ut.

Vänder upp runt MA200
Om ett fundamentalt starkt bolag vänder upp från en nedåtrekyl som nått MA200 undersök om det kan vara värt att köpa mer. (Kolla fundamenta först innan beslut om att köpa mer.)

OBS om aktien trotts positiv analys vänder ner igen och fortsätter etablera sig under MA200 sälj del eller hel, även om fundamenta ser bra ut.

Kavastu inställning för MA200 (hos Avanza SMA)
MA 200 i dagsupplösning med period 3 år, eller
MA 40 i veckoupplösning med period 3 år.

Har själv kollat de båda alternativen och denna inställning ger så gott som identiska resultat.
Förklaring 40 veckor * 5 börsdagar (40 * 5=200) är alltså samma som 200 dagar i dagsupplösning.
Således går det lika bra att ha båda inställningarna.

Riktlinjer för vilken del av utdelningen som kan avvaras till konsumtion
För en person som återinvesterar all sin utdelning så spelar det ingen roll vad som är orsaken till utdelningen, all utdelning går ändå tillbaka in i portföljen.

För min egen del så använder jag en stor del av utdelningen till levnadskostnader. På grund av detta vill jag vara noga med att inte använda mer pengar från portföljen än vad jag får i utdelning.

Portföljen skall nämligen vara en pengamaskin som håller för evigt där jag kan plocka utdelning utan att jag tar av det egentliga kapitalet. 

På grund av detta vill jag också vara noga med att inte konsumera upp sådan extrautdelning som gör att bolagets marknadsvärde faller kraftigt samtidigt som dess framtida kassaflöde minskar.

Konsumerar jag upp sådan utdelning innebär detta att jag "tar av kapitalet", vilket inte är okey enligt min strategi. Investeringen blir då urvattnad och jag kommer eventuellt få mindre framtida utdelning från dess verksamhet.

Nedan tänker jag visa några situationer från år 2018 där jag anser att bolagens extrautdelning inte bör användas till konsumtion på grund av detta skulle kunna innebära att man "tar av kapitalet"

1. År 2018 skedde följande "Falsk" extrautdelning i två av min portföljs investmentbolag

Öresund delar ut sina aktier i Bilia och MQ till aktieägarna
Kinnevik delar ut sina aktier i MTG till aktieägarna

Så länge man som investerare behåller aktierna i de bolag som delats ut så spelar det ingen roll. I ett sådant fall sker ingen värdeminskning, det blir bara en värdeflytt från investmentbolag till dig. Förvisso minskat investmentbolagens substansvärde och aktiekurs med motsvarande värde av det utdelade bolaget men då man erhåller motsvarande värde i de utdelade bolagen tar detta ut varandra. Värdetappet kommer först om man anser att de utdelade bolagen är en utdelning som säljs av och konsumeras upp.

Jag har ytterligare ett exempel från år 2018 som jag anser vara en "Falsk" utdelning

2. Ett av portföljbolagen sålde sin försäkringsgren och delade ut till aktieägarna i kontanter

Under år 2018 sålde kapitalförvaltaren Standard life Aberdeen PLC hela sin Försäkringsverksamhet som stod för cirka 10-30 % av bolagets omsättning. Denna delades därefter ut som som en gigantisk extrautdelning till aktieägarna.

I ett sådant här läge anser jag utdelningen vara "Falsk" vilket innebär att jag inte tycker det är korrekt att konsumera upp utdelningen. Anledningen till varför jag anser att detta är en "Falsk" utdelning är för att bolagets marknadsvärde faller med utdelad summa samtidigt som dess framtida kassaflöde från avyttrad försäkringsverksamhet helt upphört. Om jag inte återinvesterar en sådan utdelning i bolaget utan konsumerar upp denna blir min investering urvattnad och jag har då indirekt "tagit av kapitalet"

Utöver situationerna ovan så har jag ytterligare en "utdelning" under år 2018 som jag anser är "Falsk"

3. Atlas Copco avknoppar Epirock

Här gäller samma sak, så länge man behåller det avknoppade bolaget så sker ingen värdeminskning men skulle du sälja av Epirock och anse att detta är en utdelning som kan konsumeras upp så tar man återigen av kapitalet, vilket inte är okey med min strategi.

Baserat på dessa händelser har jag därför satt upp följande riktlinjer


Riktlinjer - Vad anses vara "Falsk" utdelning och hur skall denna hanteras

Kontant extrautdelning efter att bolag sålt del eller delar av verksamheten
Kontant extrautdelning genererad av att bolaget säljer en eller flera verksamhetsgrenar som totalt överstiger cirka 20 % av total vinst, omsättning eller börsvärde i bolaget. 

Hantering och definition: Falsk utdelning. Bör ej användas till konsumtion, eftersom bolagets framtida kassaflöde påverkas negativt, detta skulle kunna innebära lägre framtida utdelning och värdetillväxt  åt mig. Om jag fortsatt tror på bolaget bör därför erhållen extrautdelning återinvesteras i bolaget.


Investmentbolag som säljer av ett eller flera stora innehav och delar ut kontant till aktieägarna.
Investmentbolag som delar ut samtliga aktier från ett portföljinnehav till aktieägarna

Hantering och definition: Falsk utdelning. Säljer man de utdelade bolagen för att konsumera eller tar man direkt ut erhållen kontant utdelning för att konsumera den samma så har man indirekt tagit av kapitalet och investeringen har således blivit urvattnad. I fallet med utdelade kontanter bör dessa återinvesteras i respektive investmentbolag. I fallet med utdelade bolag bör dessa säljas av och erhållna pengar bör därefter återinvesteras i respektive investmentbolag.


Bolag som avknoppats

Hantering och definition: Falsk utdelning. Detta är endast en värdetransaktion där värdet delas upp mellan ett gammalt bolag och ett nytt. Aktier som erhållits i det nya bolagen bör därefter inte anses vara en utdelning. Om jag tror på det avknoppade bolaget kan detta behåhållas. I annat fall bör detta bolag säljas av och återinvesteras i ursprungsbolaget. 


Riktlinjer för summering av utdelning på årsrapporten, 
vad kan användas till konsumtion?

På årsrapporten har jag två kolumner för summering av årets utdelning
Kolumn All utdelning samt Kolumn "Äkta" utdelning.

Syftet med detta är att summera ihop den del av utdelningen jag anser kan konsumeras utan att man tar av kapitalet eller på annat sätt lakar ur framtida utdelningsförmåga.

Kolumn all utdelning är exakt som det låter, all erhållen utdelning under året, dock ej avknoppade bolag.

Kolumn "Äkta" utdelning är den del av utdelningen som jag skulle kunna konsumera utan att riskera att ta av kapitalet. Det vill säga

All utdelning utom avknoppade bolag, subtraherat med 

Utdelning genererad av att bolaget säljer en eller flera verksamhetsgrenar som totalt överstiger cirka 20 % av total vinst, omsättning eller börsvärde.

Investmentbolag som skapar utdelning till aktieägarna genom att dela ut hela portföljinnehaven som aktier eller som utdelning i kronor. 

Samband mellan direktavkastning vid köp och vilken yield on cost man får efter 5 år med olika årliga nivåer på utdelningstillväxt. Strävar själv efter 4% efter 5 år, därav grön markering i dessa alternativ



























1 kommentar: